< Filemonbrevet 1 >

1 Paulus, Christi Jesu fånge, och Timotheus, brodren, dem älskeliga, och vårom hjelpare Philemon;
Paolo, prigione di Cristo Gesù, e il fratello Timoteo, a Filemone, nostro diletto e compagno d’opera,
2 Och de älskeliga Apphie, och Archippo, vår medstridare, och den församling som i ditt hus är:
e alla sorella Apfia, e ad Archippo, nostro compagno d’armi, alla chiesa che è in casa tua,
3 Nåd vare med eder, och frid af Gudi vårom Fader, och Herranom Jesu Christo.
grazia a voi e pace da Dio nostro Padre e dal Signor Gesù Cristo.
4 Jag tackar min Gud, och hafver din åminnelse alltid i mina böner;
Io rendo sempre grazie all’Iddio mio, facendo menzione di te nelle mie preghiere,
5 Efter jag hörer af din kärlek, och den tro som du hafver till Herran Jesum, och emot all helgon;
giacché odo parlare dell’amore e della fede che hai nel Signor Gesù e verso tutti i santi,
6 Att din tro, som vi hafve med hvarannan, må kraftig varda, genom kunskapen på allt godt, som I hafven i Christo Jesu.
e domando che la nostra comunione di fede sia efficace nel farti riconoscere ogni bene che si compia in noi alla gloria di Cristo.
7 Ty vi hafve stor glädje och hugnad af din kärlek; att helgonen äro hjerteliga vederqvickte af dig, käre broder.
Poiché ho provato una grande allegrezza e consolazione pel tuo amore, perché il cuore dei santi è stato ricreato per mezzo tuo, o fratello.
8 Derföre, ändock jag hafver i Christo en stor tröst, till att bjuda dig det du bör göra;
Perciò, benché io abbia molta libertà in Cristo di comandarti quel che convien fare,
9 Dock likväl, för kärlekens skull, beder jag heldre, jag som en sådana är, nämliga den gamle Paulus, och ännu derutöfver en Jesu Christi fånge.
preferisco fare appello alla tua carità, semplicemente come Paolo, vecchio, e adesso anche prigione di Cristo Gesù;
10 Så förmanar jag dig, för min son Onesimo, den jag födde i minom bandom;
ti prego per il mio figliuolo che ho generato nelle mie catene,
11 Den dig fordom onyttig var, men nu både dig och mig väl nyttig är;
per Onesimo che altra volta ti fu disutile, ma che ora è utile a te ed a me.
12 Hvilken jag nu igensändt hafver; men anamma du honom, såsom mitt hjerta.
Io te l’ho rimandato, lui, ch’è quanto dire, le viscere mie.
13 Jag hade velat behålla honom när mig, att han skulle tjent mig i din stad, uti Evangelii bandom;
Avrei voluto tenerlo presso di me, affinché in vece tua mi servisse nelle catene che porto a motivo del Vangelo;
14 Men jag ville intet göra utan ditt samtycke; på det ditt goda icke skulle vara nödgadt, utan sjelfviljogt.
ma, senza il tuo parere, non ho voluto far nulla, affinché il tuo beneficio non fosse come forzato, ma volontario.
15 Men derföre tilläfventyrs for han sin väg till en tid, att du skulle få honom evigan igen; (aiōnios g166)
Infatti, per questo, forse, egli è stato per breve tempo separato da te, perché tu lo recuperassi per sempre; (aiōnios g166)
16 Icke nu såsom en tjenare, utan mer än en tjenare; ja, såsom en älskelig broder, besynnerliga mig; huru mycket mer dig, både efter köttet, och efter Herran?
non più come uno schiavo, ma come da più di uno schiavo, come un fratello caro specialmente a me, ma ora quanto più a te, e nella carne e nel Signore!
17 Hvar du nu håller mig för din medbroder, så anamma honom lika som mig.
Se dunque tu mi tieni per un consocio, ricevilo come faresti di me.
18 Om han dig någon skada gjort hafver, eller något skyldig är, det räkna mig till.
che se t’ha fatto alcun torto o ti deve qualcosa, addebitalo a me.
19 Jag Paulus hafver detta skrifvit med mine hand, jag vill betalat; att jag icke skall säga, att du dig sjelfvan mig pligtig äst.
Io, Paolo, lo scrivo di mio proprio pugno: io lo pagherò; per non dirti che tu mi sei debitore perfino di te stesso.
20 Ja, käre broder, städ till att jag hafver lust af dig i Herranom; vederqvick mitt hjerta i Herranom.
Sì, fratello, io vorrei da te un qualche utile nel Signore; deh, ricrea il mio cuore in Cristo.
21 Jag hafver skrifvit dig till, förtröstandes på dina lydaktighet; vetandes att du gör väl mer, än jag säger.
Ti scrivo confidando nella tua ubbidienza, sapendo che tu farai anche al di là di quel che dico.
22 Dermed bered mig herberge; ty jag hoppas att jag, med edra böners hjelp, eder gifven varder.
Preparami al tempo stesso un alloggio, perché spero che, per le vostre preghiere, io vi sarò donato.
23 Helsa dig Epaphras, min medfånge i Christo Jesu;
Epafra, mio compagno di prigione in Cristo Gesù, ti saluta.
24 Marcus, Aristarchus, Demas, Lucas, mine hjelpare.
Così fanno Marco, Aristarco, Dema, Luca, miei compagni d’opera.
25 Vårs Herras Jesu Christi nåd vare med edar anda. Amen.
La grazia del Signor Gesù Cristo sia con lo spirito vostro.

< Filemonbrevet 1 >