4 Mosebok 6

1 Och Herren talade med Mose, och sade:

2 Tala till Israels barn, och säg till dem: Om en man eller qvinna gör Herranom ett besynnerligt löfte till återhåll;

3 Han skall hålla sig ifrå vin och starka drycker; vinättiko och starka dryckers ättiko skall han ock icke dricka, ej heller det af vinbär gjordt varder; han skall hvarken färsk eller torr vinbär äta.

4 Så länge som hans löfte varar, skall han icke äta det af vinträ gjordt är, hvarken vinbärskärnarna eller skalena.

5 Så länge hans löftes tid varar, skall icke rakoknif komma på hans hufvud, tilldess tiden är ute, den han Herranom lofvat hafver; ty han är helig, och skall låta fri växa håret på sitt hufvud.

6 I hela tidenom, den han Herranom lofvat hafver, skall han till ingen dödan gå.

7 Han skall ej heller orena sig på sins faders död, sine moders, sins broders, eller sine systers; förty hans Guds löfte är öfver hans hufvud.

8 Och i hela hans löftes tid skall han vara Herranom helig.

9 Och om någor oförvarandes bråddör när honom, då varder hans löftes hufvud orent. Derföre skall han raka sitt hufvud på hans renselsedag, det är, på sjunde dagen.

10 Och på åttonde dagen skall han bära fram två turturdufvor, eller två unga dufvor, till Presten inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel.

11 Och Presten skall göra den ena till ett syndoffer, den andra till ett bränneoffer, och försona honom, derföre att han syndade öfver en dödan; och alltså på samma dagenom helga hans hufvud;

12 Att han skall uthålla Herranom tiden till sitt löfte; och skall bära fram ett årsgammalt lamb till ett skuldoffer. Dock skola de förra dagarna vara förgäfves, derföre att hans löfte vardt orenadt.

13 Detta är hans lag, som sig förlofvat hafver: När hans löftes tid ute är, skall man hafva honom fram för dörrena af vittnesbördsens tabernakel.

14 Och han skall bära fram sitt offer Herranom, ett årsgammalt lamb utan vank till bränneoffer, och ett årsgammalt får utan vank till syndoffer; och en vädur utan vank till tackoffer;

15 Och en korg med osyrade kakor af semlomjöl, blandadt med oljo, och osyrade tunnkakor, smorda med oljo, och deras spisoffer och drickoffer.

16 Och Presten skall bära det in för Herran, och skall göra hans syndoffer, och hans bränneoffer.

17 Och väduren skall han göra till ett tackoffer Herranom till den osyrade brödkorgen; och skall desslikes göra hans spisoffer, och hans drickoffer;

18 Och skall raka dens förlofvades löftes hufvud inför dörrene af vittnesbördsens tabernakel; och skall taga hans löftes hufvudhår, och kasta det på elden, som under tackoffrena är;

19 Och skall taga bogen af väduren sudnan, och en osyrad kako utu korgenom, och en osyrad tunnkako; och skall läggat dem förlofvade på hans händer, sedan han hans löfte afrakat hafver;

20 Och skall veftoffra det för Herranom. Det är heligt Prestenom, samt med veftoffersbröstena, och häfoffersbogenom. Sedan må den förlofvade dricka vin.

21 Detta är dens förlofvades lag, som sitt offer lofvar Herranom för sitt löfte, förutan det han eljest förmår. Såsom han lofvat hafver, så skall han ock göra, efter hans löftes lag.

22 Och Herren talade med Mose, och sade:

23 Tala till Aaron och hans söner, och säg: Så skolen I säga till Israels barn, när I välsignen dem:

24 Herren välsigne dig, och bevare dig.

25 Herren låte sitt ansigte lysa öfver dig, och vare dig nådelig.

26 Herren upplyfte sitt ansigte öfver dig, och gifve dig frid.

27 Ty I skolen sätta mitt Namn uppå Israels barn, att jag skall välsigna dem.