4 Mosebok 36
1 Och de öfverste fäderna till Gileads barnas slägte, Machirs sons, hvilken Manasse son var, af Josephs barnas slägte, gingo fram, och talade för Mose, och för Förstarna, öfversta fäderna till Israels barn;
Joseph ca rhoek kah koca lamloh Manasseh capa, Makir kah a ca, Gilead ca rhoek koca kah a napa boeilu rhoek te capit uh tih Moses mikhmuh neh Israel ca rhoek kah a napa boeilu, khoboei rhoek mikhmuh ah a thui uh.
2 Och sade: Käre herre, Herren hafver budit, att man skall utskifta landet Israels barnom till arfvedel genom lott; och du, min herre, hafver budit genom Herran, att man vår broders Zelaphehads arfvedel hans döttrar gifva skall.
Te vaengah, “Ka boeipa aw, khohmuen he Israel ca rhoek taengah hmulung neh rho la paek ham BOEIPA loh a uen coeng. Ka boeipa aw mah manuca Zelophehad kah rho te a canu rhoek taengah paek ham BOEIPA loh a uen coeng.
3 Om någor af Israels slägte tager dem till hustru, så varder vår faders arfvedel mindre, och så mycket som de hafva, kommer den slägtenes arfvedel till, dit som de komma; och så varder vår arfvedels lott förminskad.
Tedae Israel ca kah koca pakhat ca lamkah pakhat taengah khaw a yuu la om uh koinih a pa rhoek kah rho khui lamloh amih kah rho te n'tloek pah ni. Amih a om nah koca kah rho te a thap vetih mamih kah rho he hmulung lamloh a hnop ni.
4 När nu Israels barnas klangår kommer, så kommer deras arfvedel till den slägtenes arfvedel, der de äro; så varder vår faders arfvedel förminskad, så mycket som de hafva.
Israel ca rhoek ham jubilee om bal vaengah khaw amih a om nah koca kah rho ham ni amih kah rho te a thap eh. Te vaengah a pa koca kah rho lamloh amih kah rho la a yueh ni,” a ti uh.
5 Så böd Mose Israels barnom, efter Herrans befallning, och sade: Josephs barnas slägt hafver talat rätt.
Te dongah Moses loh BOEIPA olka bangla Israel ca rhoek te a uen tih, “Joseph ca rhoek kah koca loh a thui tangloeng coeng.
6 Detta är det som Herren bjuder Zelaphehads döttrar, och säger: Gifte sig hvem de vilja; allenast att de gifta sig in i sina ätt och faders slägte;
Ol he BOEIPA loh Zelophehad canu rhoek ham khaw a uen coeng tih, 'Amih mik ah a then bangla yuu la poeh uh cakhaw a napa koca kah huiko khuikah yuu la om uh saeh.
7 På det att Israels barnas arfvedel icke skall falla ifrå den ena slägten till den andra; ty hvar och en ibland Israels barn skall hänga intill sitt fädernes slägtes arf.
Te dongah Israel ca rhoek kah rho he koca pakhat lamloh koca a tloe taengla tinghil boel saeh. Israel ca khuikah hlang long tah a napa koca kah rho dongah balak uh saeh.
8 Och alla döttrar, som äga arfvedel i Israels barnas slägter, skola gifta sig enom af sins faders slägts ätt; på det hvar och en ibland Israels barn må behålla sins faders arf;
Israel ca koca khuiah rho aka pang canu boeih tah, a napa cako koca pakhat kah a yuu la om saeh. Te daengah ni a pa rhoek kah rho te Israel ca khuikah hlang loh a pang eh.
9 Och en arfvedel icke skall falla ifrå den ena slägtene till den andra; utan hvar och en hänge intill sitt arf ibland Israels barnas slägter.
Rho he koca pakhat lamloh a tloe koca taengla tinghil boel saeh. Hlang he Israel ca, koca khuikah tah amah kah rho dongah balak saeh,’ a ti,” a ti nah.
10 Såsom Herren böd Mose, så gjorde Zelaphehads döttrar:
BOEIPA loh Moses a uen vanbangla Zelophehad canu rhoek loh a saii uh van.
11 Mahela, Thirza, Hogla, Milca och Noa, och gifte sig vid deras faderbroders barn,
Zelophehad canu rhoek Mahlah, Tirzah neh Hoglah khaw, Milcah neh Noah khaw a panoe ca rhoek kah a yuu la om uh.
12 Af Manasse barnas slägte, Josephs sons; alltså blef deras arfvedel vid ättena och deras faders slägte.
Joseph capa Manasseh ca rhoek kah koca khuiah yuu la a om uh dongah amih kah rho a napa huiko kah koca khuiah om van.
13 Desse äro de bud och rätter, som Herren genom Mose böd Israels barnom, på de Moabiters mark, vid Jordan, in mot Jericho.
He kah olpaek neh laitloeknah he BOEIPA loh Jerikho Jordan kaep, Moab kolken ah Israel ca ham Moses kut lamloh a uen.
