4 Mosebok 35
1 Och Herren talade med Mose på de Moabiters mark, vid Jordan, in mot Jericho, och sade:
Pǝrwǝrdigar Yerihoning udulida, Iordan dǝryasining boyidiki Moab tüzlǝnglikliridǝ Musaƣa sɵz ⱪilip mundaⱪ dedi: —
2 Bjud Israels barnom, att de gifva Leviterna städer utaf sitt arfvegods, der de måga uti bo; dertill förstäder omkring städerna skolen I ock gifva Leviterna;
Sǝn Israillarƣa mundaⱪ ǝmr ⱪil, ular miras ⱪilip erixkǝn zemindiki bǝzi xǝⱨǝrlǝrni Lawiylarning olturuxiƣa bǝrsun; u xǝⱨǝrlǝrning ɵpqɵrisidiki yaylaⱪlarnimu Lawiylarƣa bǝrsun.
3 Att de skola bo i städerna, och hafva sin boskap, gods och allahanda djur i förstäderna.
Xundaⱪ ⱪilip ularning turidiƣan xǝⱨǝrliri bolidu wǝ xu xǝⱨǝrlǝrgǝ tǝwǝ yaylaⱪlarƣa ularning qarpayliri, baxⱪa mal-mülükliri ⱨǝmdǝ barliⱪ ⱨaywanliri orunlaxturulidu.
4 Vidden till förstäderna, som de skola gifva Leviterna, skall vara tusende alnar utifrå stadsmuren allt omkring.
Silǝr Lawiylarƣa beridiƣan xǝⱨǝrlǝrdiki yaylaⱪlar sepilidin baxlap ⱨesabliƣanda ming gǝz bolsun.
5 Så skolen I då mäta utanför staden, på den sidone österut, tutusend alnar; och på den sidone söderut, tutusend alnar; och på den sidone vesterut, tutusend alnar; och på den sidone norrut, tutusend alnar; att staden skall vara midt uti. Det skall vara deras förstäder.
Silǝr yǝnǝ xǝⱨǝr sirtidin kün qiⱪix tǝrǝpkǝ ⱪarap ikki ming gǝz, jǝnub tǝrǝpkǝ ⱪarap ikki ming gǝz, kün petix tǝrǝpkǝ ⱪarap ikki ming gǝz, ximal tǝrǝpkǝ ⱪarap ikki ming gǝz ɵlqǝnglar, xǝⱨǝr otturida bolsun; xǝⱨǝrlǝr ǝtrapidiki muxu yǝrlǝr ular üqün yaylaⱪlar bolsun.
6 Och ibland de städer, som I gifven Leviterna, skolen I gifva sex fristäder, att den som någon ihjälslår må fly derin; derutöfver skolen I ännu gifva dem två och fyratio städer;
Silǝr Lawiylarƣa bǝrgǝn xǝⱨǝrlǝr iqidǝ altǝ xǝⱨǝr «panaⱨliⱪ xǝⱨiri» bolsun; silǝr xularni adǝm ɵltürüp ⱪoyƣan kixilǝrning xu xǝⱨǝrlǝrgǝ ⱪeqip beriwelixiƣa bikitinglar; bulardin baxⱪa ularƣa yǝnǝ ⱪiriⱪ ikki xǝⱨǝr beringlar.
7 Så att alle städer, som I gifven Leviterna, blifva åtta och fyratio med deras förstäder;
Silǝr Lawiylarƣa beridiƣan xǝⱨǝrlǝr jǝmiy ⱪiriⱪ sǝkkiz bolup, xu xǝⱨǝrlǝr bilǝn ularƣa tǝwǝ yaylaⱪlar ularƣa berilsun.
8 Och skolen gifva dem mer af dem som mycket äga ibland Israels barn, och mindre af dem som mindre äga; hvar och en, efter hans arfvedel, den honom tillskift varder, skall gifva Leviterna städer.
Silǝr ularƣa beridiƣan xu xǝⱨǝrlǝr Israillar miras ⱪilƣan tǝwǝliklǝrdin bolsun; adimi kɵprǝk bolƣanlardin kɵprǝk, adimi azraⱪ bolƣanlardin azraⱪ elinglar; ⱨǝrbir ⱪǝbilǝ ɵzigǝ tǝⱪsim ⱪilinƣan mirasⱪa asasǝn xǝⱨǝrlǝrdin bǝzilirini elip Lawiylarƣa tǝⱪsim ⱪilip bǝrsun.
9 Och Herren talade med Mose, och sade:
Pǝrwǝrdigar Musaƣa sɵz ⱪilip mundaⱪ dedi: —
10 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen öfver Jordan in uti Canaans land,
Sǝn Israillarƣa mundaⱪ degin: «Silǝr Iordan dǝryasidin ɵtüp Ⱪanaan zeminiƣa kirgininglarda,
11 Skolen I utvälja städer, som fristäder skola vara, deruti fly må den som någon med våda ihjälslår.
tasadipiyliⱪtin adǝm ɵltürüp ⱪoyƣanlarning panaⱨlinixi üqün ⱪeqip beriwelixiƣa birnǝqqǝ xǝⱨǝr tallap bekitinglar.
12 Och skola sådane fristäder vara ibland eder, för blodhämnarens skull, att han icke skall dö, som dråpet gjorde, intilldess han hafver ståndit till rätta inför menighetene.
Xundaⱪ ⱪilƣanda bu xǝⱨǝrlǝr adǝm ɵltürgüqi taki jamaǝt aldida soraⱪⱪa tartilƣuqǝ, ⱪisaskarning ɵltürüp ⱪoyuxidin panaⱨlinidiƣan xǝⱨǝrlǝr bolidu.
13 Och de städer, som I gifva skolen, skola vara sex fristäder;
Silǝr bekitkǝn bu xǝⱨǝrlǝr silǝrgǝ panaⱨlinidiƣan altǝ xǝⱨǝr bolidu.
14 Tre skolen I gifva på desso sidone Jordan; och tre i Canaans lande.
Panaⱨliⱪ xǝⱨiri üqün Iordan dǝryasining kün qiⱪix tǝripidǝ üq xǝⱨǝr, Ⱪanaan zeminidimu üq xǝⱨǝrni ayrip ⱪoyunglar.
15 Det äro de sex fristäder, både för Israels barn, och främlingom, och husmän ibland eder; att dit må fly ho som helst ena själ slår med våda.
Bu altǝ xǝⱨǝr Israillar, yat ǝldikilǝr wǝ ularning arisida arilixip olturƣan musapirlar üqün panaⱨliⱪ xǝⱨǝrliri bolsun; tasadipiyliⱪtin adǝm ɵltürüp ⱪoyƣan ⱨǝrbir kixi xu yǝrlǝrgǝ ⱪeqixⱪa bolidu.
16 Hvilken som slår en med något jern, så att han dör, han är en mandråpare; och skall döden dö.
— Əgǝr biraw tɵmür ǝswab bilǝn urup adǝm ɵltürüp ⱪoyƣan bolsa, u ⱪǝstǝn adǝm ɵltürgǝn ⱪatil bolidu; ⱪǝstǝn adǝm ɵltürgüqi jǝzmǝn ɵltürülüxi kerǝk.
17 Kastar han honom med en sten, der någor kan död af varda, så att han blifver död deraf, så är han en mandråpare; och skall döden dö.
Əgǝr biraw ⱪol kɵtürüp adǝm ɵltürgüdǝk tax bilǝn urup adǝm ɵltürüp ⱪoyƣan bolsa, u ⱪǝstǝn adǝm ɵltürgǝn ⱪatil bolidu; ⱪǝstǝn adǝm ɵltürgüqi jǝzmǝn ɵltürülüxi kerǝk.
18 Slår han honom med något trä, der någor kan med dödsslagen varda, så att han dör, så är han en mandråpare; och skall döden dö.
Əgǝr biraw adǝm ɵltürgüdǝk kaltǝk bilǝn urup adǝm ɵltürüp ⱪoyƣan bolsa, u ⱪǝstǝn adǝm ɵltürgǝn ⱪatil bolidu; ⱪǝstǝn adǝm ɵltürgüqi jǝzmǝn ɵltürülüxi kerǝk.
19 Blodhämnaren skall slå mandråparen ihjäl; såsom han slagit hafver, så skall man döda honom igen.
Ⱪan ⱪisas alƣuqi kixi xu ⱪatilni ɵltürsun; u ⱪatilni uqratⱪan yeridǝ ɵltürsun.
20 Stöter han honom af hat, eller kastar något på honom med försåt, så att han dör;
Əgǝr biraw ɵqmǝnlik bilǝn birsini ittirip yiⱪitiwetip yaki mɵküp turup birǝr nǝrsǝ etip ɵltürüp ⱪoyƣan bolsa,
21 Eller slår honom af ovänskap med sine hand, så att han dör, så skall han döden dö, som honom slog; ty han är en mandråpare; blodhämnaren skall dräpa honom, när han råkar honom.
yaki ɵqǝkixip muxt bilǝn urup ɵltürüp ⱪoyƣan bolsa, adǝm urƣuqi jǝzmǝn ɵltürülüxi kerǝk, qünki u ⱪatil bolidu; ⱪan ⱪisas alƣuqi kixi ⱪatilni uqriƣan yǝrdǝ ɵltürüwǝtsun.
22 Men stöter han honom oförvarandes utan ovänskap, eller kastar något på honom, icke med försåt;
Lekin u adǝmning ɵqi yoⱪ, tasadipiy ittiriwetix yaki mǝⱪsǝtsizla birǝr nǝrsǝ etip,
23 Eller kastar en sten på honom oförvarandes, der man af dö kan, så att han dör, och han är icke hans ovän, och ville honom heller intet ondt.
yaki adǝm ɵltürgüdǝk ⱨǝrⱪandaⱪ bir taxni adǝmni kɵrmǝy etip selip, adǝm ɵltürüp ⱪoyƣan bolsa, uning ǝslidǝ uningƣa ⱨeqⱪandaⱪ ɵqi bolmisa, uningƣa ziyankǝxlik ⱪilix niyitimu bolmisa;
24 Så skall menigheten döma, emellan honom som slog och blodhämnaren, i denna sakene.
bundaⱪ ǝⱨwalda, jamaǝt xu ⱪanun-ⱨɵkümlǝrgǝ asasǝn adǝm ɵltürgüqi bilǝn ⱪan ⱪisas alƣuqi otturisida kesim ⱪilsun.
25 Och menigheten skall fria mandråparen ifrå blodhämnarens hand, och låta honom komma i fristaden igen, dit han flydder var; och der skall han blifva, tilldess öfverste Presten dör, den man med den helga oljone smort hafver.
Jamaǝt tasadipiy adǝm ɵltürüp ⱪoyƣuqini ⱪan ⱪisas alƣuqi kixining ⱪolidin jǝzmǝn ⱪutⱪuzuwalsun; ular uni ⱪeqip beriwalƣan panaⱨliⱪ xǝⱨirigǝ [aman-esǝn] ⱪayturup bǝrsun; andin muⱪǝddǝs may bilǝn mǝsiⱨlǝngǝn bax kaⱨin ɵlüp kǝtküqǝ u xu xǝⱨǝrdǝ tursun.
26 Om mandråparen går utaf sin fristads råmärke, dit han flydd är,
Lekin tasadipiyliⱪtin adǝm ɵltürüp ⱪoyƣan kixi ǝgǝr ⱪeqip beriwalƣan panaⱨliⱪ xǝⱨirining tǝwǝsidin qiⱪip kǝtkǝn bolsa,
27 Och blodhämnaren finner honom utanför hans fristads råmärke, och slår honom ihjäl; han skall för det blod intet saker vara;
xundaⱪla ⱪan ⱪisas alƣuqi kixi uni panaⱨliⱪ xǝⱨirining pasillirining sirtida uqritip ⱪelip ɵltürüwǝtkǝn bolsa, undaⱪta ⱪan ⱪisas alƣuqi ⱪan tɵküx gunaⱨini tartmaydu;
28 Ty han skulle blifva i sinom fristad intill den öfversta Prestens död; och efter öfversta Prestens död åter komma till sins arfvegods land igen.
qünki tasadipiyliⱪtin adǝm ɵltürüp ⱪoyƣan kixi ǝslidǝ bax kaⱨin ɵlüp kǝtküqǝ panaⱨliⱪ xǝⱨiridǝ turuxi kerǝk idi; bax kaⱨin ɵlüp kǝtkǝndin keyin ɵz tǝwǝliki bolƣan zeminƣa ⱪaytip barsa bolidu.
29 Detta skall vara eder en rätt med edra efterkommande, i alla edra boningar.
— Bular silǝr turuxluⱪ ⱨǝmmǝ yǝrdǝ ǝwladmu-ǝwlad ⱪanun-bǝlgilimilǝr bolsun.
30 Mandråparen skall man dräpa efter tvegga vittnes mun; ett vittne skall icke svara öfver en själ till döds.
Baxⱪa birsini ɵltürgǝn ⱪatilni bolsa, birnǝqqǝ guwaⱨqining guwaⱨliⱪidin keyin andin ɵltürüxkǝ bolidu; lekin pǝⱪǝt birla guwaⱨqining guwaⱨliⱪi bolsa, u uni ɵltürüxning sǝwǝbi bolmaydu.
31 Och I skolen ingen försoning taga för en mandråpares själ, ty han är saker till döden; utan han skall döden dö;
Ɵlümgǝ layiⱪ gunaⱨ ɵtküzgǝnlǝrgǝ, yǝni ⱪǝstǝn adǝm ɵltürgǝnlǝr üqün silǝr ⱨeqⱪandaⱪ tɵlǝm pulini ⱪǝt’iy ⱪobul ⱪilmanglar; undaⱪ kixi jǝzmǝn ɵltürülüxi kerǝk.
32 Och skolen ingen försoning taga öfver den, som till fristaden flydder var, så att han igenkommer till att bo i landena, intill att Presten dör.
Xuningdǝk panaⱨliⱪ xǝⱨǝrgǝ ⱪeqip beriwalƣan kixi üqün bax kaⱨin ɵlüp ketixtin ilgiri ɵz yerigǝ ⱪaytip keliwelixiƣa ⱨeqⱪandaⱪ tɵlǝm pulini ⱪǝt’iy ⱪobul ⱪilmanglar.
33 Och skämmer icke landet, der I uti bon; ty den som blodssaker är, han skämmer landet; och landet kan icke försonadt varda för det blod, som der utgjutet varder, annars utan genom hans blod, som det utgjutit hafver.
Xundaⱪ ⱪilsanglar, ɵzünglar turƣan zeminni bulƣiƣan bolmaysilǝr, qünki ⱪan zeminni bulƣaydu; zeminda tɵkülgǝn ⱪanƣa dǝl xu ⱪanni tɵkkǝn kixining ɵz ⱪenidin baxⱪa ⱨeqⱪandaⱪ kafarǝt kǝltürüxkǝ bolmaydu.
34 Orener icke landet, som I bon uti, der jag ock uti bor; ty jag är Herren, som bor ibland Israels barn.
Ɵzünglar olturƣan zeminni, yǝni Mǝn Ɵzüm makan ⱪilƣan zeminni bulƣimanglar; qünki Mǝn Pǝrwǝrdigar Israillar arisida makan tutⱪuqidurmǝn.
