4 Mosebok 27

1 Och Zelaphehads döttrar, Hephers sons, Gileads sons, Machirs sons, Manasse sons, utaf Manasse slägt, Josephs sons, benämnda Mahela, Noa, Hogla, Milca och Thirza, kommo fram;

Then came the daughters of Zelophehad, the son of Hepher, the son of Gilead, the son of Machir, the son of Manasseh, of the families of Manasseh the son of Joseph: and these [are] the names of his daughters; Mahlah, Noah, and Hoglah, and Milcah, and Tirzah.

2 Och de trädde för Mose, och för Presten Eleazar, och för Förstarna, och hela menighetena, inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel, och sade:

And they stood before Moses, and before Eleazar the priest, and before the princes, and all the congregation, [by] the door of the tabernacle of the congregation, saying,

3 Vår fader är döder i öknene, och han var icke med i den menighetene, som uppsatte sig emot Herran i Korahs upplopp; utan är i sine synd död blefven, och hade inga söner.

Our father died in the wilderness, and he was not in the company of them that assembled themselves against the LORD in the company of Korah; but died in his own sin, and had no sons.

4 Hvi skall då vår faders namn borto blifva utu hans slägt, ändock att han ingen son hade? Gifver oss ock arfvegods ibland vår faders bröder.

Why should the name of our father be done away from among his family, because he hath no son? Give to us [therefore] a possession among the brethren of our father.

5 Mose förde deras sak inför Herran.

And Moses brought their cause before the LORD.

6 Och Herren sade till honom:

And the LORD spoke to Moses, saying,

7 Zelaphehads döttrar hafva rätt sagt; du skall ock gifva dem arfvegods med deras faders bröder, och skall deras faders arf vända dem till.

The daughters of Zelophehad speak [what is] right: thou shalt surely give them a possession of an inheritance among their father's brethren; and thou shalt cause the inheritance of their father to pass to them.

8 Och säg Israels barnom: Om någor dör och hafver inga söner, så skolen I hans arf gifva hans döttrar.

And thou shalt speak to the children of Israel, saying, If a man shall die, and have no son, then ye shall cause his inheritance to pass to his daughter.

9 Hafver han inga döttrar, skolen I gifva det hans bröder.

And if he shall have no daughter, then ye shall give his inheritance to his brethren.

10 Hafver han inga bröder, så skolen I gifva det hans faderbroder.

And if he shall have no brethren, then ye shall give his inheritance to his father's brethren.

11 Hafver han icke faderbroder, skolen I gifva det hans nästa fränder, som honom skylde äro i hans slägt, att de taga det in. Det skall vara Israels barnom för en lag och rätt, såsom Herren budit hafver Mose.

And if his father shall have no brethren, then ye shall give inheritance to his kinsman that is next to him of his family, and he shall possess it: and it shall be to the children of Israel a statute of judgment, as the LORD commanded Moses.

12 Och Herren sade till Mose: Stig upp på berget Abarim, och bese landet, som jag Israels barn gifva skall;

And the LORD said to Moses, Ascend this mount Abarim, and see the land which I have given to the children of Israel.

13 Och när du det sett hafver, skall du samka dig till ditt folk, såsom din broder Aaron samkad är;

And when thou hast seen it, thou also shalt be gathered to thy people, as Aaron thy brother was gathered.

14 Efter det I min ord olydige voren uti den öknene Zin, öfver menighetenes träto, då I mig helga skullen genom vattnet för dem. Det är det trätovattnet i Kades uti den öknene Zin.

For ye rebelled against my commandment in the desert of Zin, in the strife of the congregation, to sanctify me at the water before their eyes: that [is] the water of Meribah in Kadesh in the wilderness of Zin.

15 Och Mose talade med Herranom, och sade:

And Moses spoke to the LORD, saying,

16 Herren Gud öfver allt lefvande kött sätte en man öfver menighetena,

Let the LORD, the God of the spirits of all flesh, set a man over the congregation.

17 Som för dem ut och in går, och förer dem ut och in, att Herrans menighet icke skall vara såsom får utan herda.

Who may go out before them, and who may go in before them, and who may lead them out, and who may bring them in; that the congregation of the LORD be not as sheep which have no shepherd.

18 Och Herren sade till Mose: Tag Josua till dig, Nuns son, hvilken en man är, der Anden uti är, och lägg dina händer på honom.

And the LORD said to Moses, Take to thee Joshua the son of Nun, a man in whom [is] the spirit, and lay thy hand upon him;

19 Och haf honom fram för Presten Eleazar, och för hela menighetena; och bjud honom för deras ögon;

And set him before Eleazar the priest, and before all the congregation: and give him a charge in their sight.

20 Och lägg dina härlighet uppå honom, att hela menigheten af Israels barn är honom lydig.

And thou shalt put [some] of thy honor upon him, that all the congregation of the children of Israel may be obedient.

21 Och han skall gå fram för Presten Eleazar; han skall rådfråga för honom genom Ljusens sätt inför Herranom. Efter hans mun skola ut och in gå, både han och all Israels barn med honom, och hela menigheten.

And he shall stand before Eleazar the priest, who shall ask [counsel] for him after the judgment of Urim before the LORD: at his word shall they go out, and at his word they shall come in, [both] he, and all the children of Israel with him, even all the congregation.

22 Mose gjorde såsom Herren honom böd; och tog Josua, och ställde honom fram för Presten Eleazar, och för hela menighetena;

And Moses did as the LORD commanded him: and he took Joshua, and set him before Eleazar the priest, and before all the congregation:

23 Och lade sina hand uppå honom, och böd honom, såsom Herren med Mose talat hade.

And he laid his hands upon him, and gave him a charge, as the LORD commanded by the hand of Moses.