4 Mosebok 24

1 Då nu Bileam såg, att Herranom täcktes, att han skulle välsigna Israel, gick han intet, såsom tillförene, bort till att söka trolldom, utan vände sitt ansigte rätt emot öknena;

And when Balaam saw that it pleased the LORD to bless Israel, he went not, as at other times, to seek for enchantments, but he set his face toward the wilderness.

2 Hof sin ögon upp, och såg Israel såsom de lågo efter deras slägter; och Guds Ande kom öfver honom.

And Balaam lifted up his eyes, and he saw Israel abiding in his tents according to their tribes; and the spirit of God came upon him.

3 Och han hof upp sitt tal, och sade: Detta säger Bileam, Beors son: Detta säger den man, hvilkom ögonen öppnade äro;

And he took up his parable, and said, Balaam the son of Beor hath said, and the man whose eyes are open hath said:

4 Detta säger den som hörer Guds tal; den som dens Allsmägtigas uppenbarelse ser, hvilkom ögonen öppnade varda, när han på knä faller:

He hath said, who heard the words of God, who saw the vision of the Almighty, falling into a trance, but having his eyes open:

5 Huru skön äro din tjäll, Jacob, och din boning, Israel!

How goodly are thy tents, O Jacob, and thy tabernacles, O Israel!

6 Såsom bäcker utvidga sig, såsom örtagårdar vid vatten, såsom tjäll de Herren uppsätter, såsom cedreträ vid vatten.

As the valleys are they spread forth, as gardens by the river’s side, as the trees of lign aloes which the LORD hath planted, and as cedar trees beside the waters.

7 Vatten skola flyta utu hans ämbar, och hans säd skall varda till ett stort vatten. Hans Konung skall varda högre än Agag, och hans rike skall upphäfva sig.

He shall pour the water out of his buckets, and his seed shall be in many waters, and his king shall be higher than Agag, and his kingdom shall be exalted.

8 Gud hafver honom fört utur Egypten; hans frimodighet är såsom ens enhörnings; han skall uppfräta sina motståndare Hedningarna, och deras ben sönderkrossa, och med sina pilar sönderbråka.

God brought him forth from Egypt; he hath as it were the strength of an unicorn: he shall eat up the nations his enemies, and shall break their bones, and pierce them through with his arrows.

9 Han hafver sig nederlagt såsom ett lejon, och såsom ett ungt lejon. Ho vill sätta sig emot honom? Välsignad vare den som dig välsignar, och förbannad den dig förbannar.

He crouched, he lay down as a lion, and as a great lion: who shall rouse him? Blessed is he that blesseth thee, and cursed is he that curseth thee.

10 Då förgrymmade sig Balak i vrede emot Bileam, och slog händerna tillsamman, och sade till honom: Jag hafver kallat dig, att du skulle förbanna mina fiendar; och si, du hafver nu tre gånger välsignat dem.

And Balak’s anger was kindled against Balaam, and he smote his hands together: and Balak said to Balaam, I called thee to curse my enemies, and, behold, thou hast altogether blessed them these three times.

11 Far nu hem till ditt. Jag tänkte, att jag skulle ärat dig; men Herren hafver den ärona förtagit dig.

Therefore now flee thou to thy place: I thought to promote thee to great honour; but, lo, the LORD hath kept thee back from honour.

12 Bileam svarade honom: Hafver jag ock icke talat med din sändningabåd, som du sände till mig, och sagt:

And Balaam said to Balak, Did I not speak also to thy messengers whom thou sentest to me, saying,

13 Om Balak gåfve mig sitt hus fullt med silfver och guld, så kunde jag dock icke gå utöfver Herrans ord, antingen till att göra ondt eller godt efter mitt sinne; utan hvad som Herren sägandes vorde, det skulle jag ock säga?

If Balak would give me his house full of silver and gold, I could not go beyond the commandment of the LORD, to do either good or bad of my own mind; but what the LORD saith, that will I speak?

14 Och nu, si, när jag far till mitt folk, så kom, jag skall råda dig, hvad detta folk med dino folke göra skall, på yttersta tiden.

And now, behold, I go to my people: come therefore, I will advise thee what this people shall do to thy people in the latter days.

15 Och han hof sitt tal upp, och sade: Detta säger Bileam, Beors son: Det säger den man, hvilkom ögonen öppnade äro;

And he took up his parable, and said, Balaam the son of Beor hath said, and the man whose eyes are open hath said:

16 Det säger den som hörer Guds tal, och den som dens Högstas kunskap hafver; den som ser dens Allsmägtigas uppenbarelse, hvilkom ögonen öppnade varda, när han på knä faller:

He hath said, who heard the words of God, and knew the knowledge of the most High, who saw the vision of the Almighty, falling into a trance, but having his eyes open:

17 Jag skall få se honom, men icke nu; jag skall skåda honom, men icke när: En stjerna skall uppgå utaf Jacob, och en spira uppkomma af Israel, och skall sönderkrossa de Moabiters Förstar, och ödelägga all Seths barn.

I shall see him, but not now: I shall behold him, but not near: there shall come a Star out of Jacob, and a Sceptre shall rise out of Israel, and shall smite the corners of Moab, and destroy all the children of Sheth.

18 Han skall intaga Edom, och Seir skall komma under sina fiendars våld, men Israel skall vinna seger.

And Edom shall be a possession, Seir also shall be a possession for his enemies; and Israel shall do valiantly.

19 Utur Jacob varder kommandes den som råda skall, och omkullslå hvad igen är af städerna.

Out of Jacob shall come he that shall have dominion, and shall destroy him that remaineth of the city.

20 Och då han såg de Amalekiter, hof han upp sitt tal, och sade: Amalek de förste ibland Hedningarna; men på sistone blifver du platt borta.

And when he looked on Amalek, he took up his parable, and said, Amalek was the first of the nations; but his latter end shall be that he shall perish for ever.

21 Och då han såg de Keniter, hof han upp sitt tal, och sade: Fast är din boning, och du hafver lagt ditt näste, i hällebergena.

And he looked on the Kenites, and took up his parable, and said, Strong is thy dwellingplace, and thou puttest thy nest in a rock.

22 Men du, Kain, skall varda förbränd, när Assur dig fångnan bortförer.

Nevertheless the Kenite shall be wasted, until Asshur shall carry thee away captive.

23 Och han hof åter upp sitt tal, och sade: Ack! ho må lefva, när Gud detta göra skall?

And he took up his parable, and said, Alas, who shall live when God doeth this!

24 Och skepp utu Chittim skola förderfva Assur och Eber; men han skall ock förgås.

And ships shall come from the coast of Chittim, and shall afflict Asshur, and shall afflict Eber, and he also shall perish for ever.

25 Och Bileam stod upp, och drog sina färde, och kom igen till sitt rum; och Balak for sin väg.

And Balaam arose, and went and returned to his place: and Balak also went his way.