4 Mosebok 23

1 Och Bileam sade till Balak: Bygg mig här sju altare, och låt mig få hit sju stutar och sju vädrar.

And Bil'am said unto Balak, Build me here seven altars, and prepare me here seven bullocks and seven rams.

2 Balak gjorde som Bileam honom sade. Och både Balak och Bileam offrade, ju på hvart altare en stut och en vädur.

And Balak did as Bil'am had spoken; and Balak and Bil'am offered a bullock and a ram on every altar.

3 Och Bileam sade till Balak: Gack till ditt bränneoffer; och jag vill gå bort; om tilläfventyrs Herren kan komma emot mig, och undervisa mig hvad jag skall säga dig. Och gick åstad hasteliga.

And Bil'am said unto Balak, Place thyself by thy burnt-offering; and I will go, peradventure the Lord will come to meet me, and whatsoever he may show me I will tell thee: and he went thoughtfully alone.

4 Och Gud kom emot Bileam. Men han sade till honom: Sju altare hafver jag tillredt, och ju på hvart altaret en stut och en vädur offrat.

And God met Bil'am: and he said unto him, The seven altars have I made ready, and I have offered a bullock and a ram upon every altar.

5 Och Herren gaf Bileam ordet i munnen, och sade: Gack till Balak igen, och säg alltså.

And the Lord put a word in Bil'am's mouth, and said, Return unto Balak, and thus shalt thou speak.

6 Och då han kom igen till honom, si då stod han när sitt bränneoffer, med alla de Moabiters Förstar.

And he returned unto him, and, lo, he was standing by his burnt-offering, he, and all the princes of Moab.

7 Då hof han sitt tal upp, och sade: Utaf Syrien hafver Balak, de Moabiters Konung, låtit hemta mig, ifrå bergen österut: Kom och förbanna mig Jacob; kom, tala ondt emot Israel.

And he took up his parable, and said, From Aram did Balak send for me, the king of Moab, out of the mountains of the east, Come, curse me Jacob, and come, defy Israel.

8 Huru skall jag förbanna den Gud icke förbannar? Huru skall jag tala ondt emot den Herren intet ondt emot talar?

How shall I denounce, whom God hath not denounced? and how shall I defy, whom the Lord hath not defied?

9 Ty af bergshöjden ser jag honom väl, och af högarna skådar jag honom. Si, det folket varder allena boendes, och icke skall räknadt varda ibland Hedningar.

For from the top of rocks I see him, and from hills I behold him: lo, it is a people that shall dwell alone, and among the nations it shall not be reckoned.

10 Ho kan räkna Jacobs stoft, och talet på fjerdedelen af Israel? Min själ dö med de rättfärdigas död, och min ände varde såsom dessas ände.

Who can count the dust of Jacob, and number the fourth part of Israel? May my soul die the death of the righteous, and may my last end be like his!

11 Då sade Balak till Bileam: Hvad gör du mig? Jag hafver låtit hemta dig till att förbanna mina fiendar, och si, du välsignar dem.

And Balak said unto Bil'am, What hast thou done unto me? to denounce my enemies did I take thee, and, behold, thou hast even blessed them.

12 Han svarade, och sade: Skulle jag icke det hålla och tala, som Herren gifver mig i munnen?

And he answered and said, Must I not take heed to speak that only which the Lord may put in my mouth?

13 Balak sade till honom: Kom då med mig på en annan plats, dädan du hans ända ser, och dock icke allansamman ser; och förbanna mig honom der.

And Balak said unto him, Come, I pray thee, with me unto another place, from where thou canst see them; nevertheless a portion of them only wilt thou see, but the whole of them thou wilt not see: and denounce them for me from there.

14 Och tog han honom på en fri plan, uppå kullen af berget Pisga, och byggde sju altare, och offrade ju på hvart altaret en stut och en vädur;

And he brought him to the field of the watchmen, on the top of Pisgah, and he built seven altars, and offered a bullock and a ram on every altar.

15 Och sade till Balak: Gack till ditt bränneoffer; jag vill vänta derborta.

And he said unto Balak, Place thyself here by thy burnt-offering, while I will repair to yonder place.

16 Och Herren kom emot Bileam, och gaf honom ordet i hans mun, och sade: Gack till Balak igen, och säg alltså.

And the Lord met Bil'am, and put a word in his mouth, and said, Return unto Balak, and thus shalt thou speak.

17 Och då han kom igen till honom, si, då stod han när sitt bränneoffer, med de Moabiters Förstar. Och Balak sade till honom: Hvad hafver Herren sagt?

And he came to him, and, behold, he was standing by his burnt-offering, and the princes of Moab with him; and Balak said unto him: What hath the Lord spoken?

18 Och han hof upp sitt tal, och sade: Statt upp, Balak, och hör; fatta i öronen hvad jag säger, du Zipors son:

And he took up his parable, and said, Rise up, Balak, and hear; bend hither thy ear unto me, son of Zippor!

19 Gud är icke en menniska, att han kan ljuga; eller menniskobarn, att honom något kan ångra. Skulle han säga något, och icke görat? Skulle han något tala, och icke hållat?

God is not a man, that he should lie; nor a son of man, that he should repent: hath he said, and shall he not do it? and hath he spoken, and shall he not fulfill it?

20 Si, till att välsigna är jag hit hafd; jag välsignar, och kan icke omvändat.

Behold, to bless I have received [the word]; and he hath blessed, and I cannot reverse it.

21 Man ser ingen mödo i Jacob, och intet arbete i Israel; Herren hans Gud är när honom, och Konungens trummetning ibland honom.

He hath not beheld any wrong in Jacob, nor hath he seen perverseness in Israel: the Lord his God is with him, and the glory of the king dwelleth among him.

22 Gud hafver fört honom utur Egypten; hans frimodighet är såsom ens enhörnings.

God, who brought them out of Egypt, is to them like the heights of the reem.

23 Ty ingen trollkarl är i Jacob, och ingen spåman i Israel. I sin tid varder man sägandes om Jacob och om Israel, hvilka under Gud gör.

For there is no enchantment in Jacob, nor is there any divination in Israel: at the proper time shall it be said to Jacob and to Israel, what God doth work.

24 Si, det folket varder uppståndandes såsom ett ungt lejon, och varder sig uppresandes såsom ett lejon; det skall icke lägga sig, tilldess det äter rof, och dricker deras blod, som slagne äro.

Behold, it is a people, that shall rise up as a lioness, and as a lion shall it raise itself: it will not lie down until it have eaten the prey, and have drunk the blood of the slain.

25 Då sade Balak till Bileam: Du skall hvarken förbanna dem, eller välsigna dem.

And Balak said unto Bil'am, Neither shalt thou denounce them, nor shalt thou any wise bless them.

26 Bileam svarade, och sade till Balak: Hafver jag icke sagt dig, att allt det Herren talandes vorde, det måste jag göra?

But Bil'am answered and said unto Balak, Have I not spoken unto thee, saying, all that the Lord will speak, that must I do.

27 Balak sade till honom: Kom, jag vill hafva dig på en annan plats; om tilläfventyrs Gudi må täckas, att du förbannar dem der.

And Balak said unto Bil'am, Come, I pray thee, I will take thee unto another place, peradventure it may be pleasing in the eyes of God that thou mayest denounce them for me from there.

28 Och han tog honom upp på kullen af det berget Peor, hvilket vet åt öknena.

And Balak took Bil'am unto the top of Peor, that looketh toward the desert.

29 Och Bileam sade till Balak: Bygg mig här sju altare, och låt mig få sju stutar och sju vädrar.

And Bil'am said unto Balak, Build me here seven altars, and prepare me here seven bullocks and seven rams.

30 Balak gjorde såsom Bileam sade, och offrade ju uppå hvart altaret en stut och en vädur.

And Balak did as Bil'am had said, and he offered a bullock and a ram on every altar.