4 Mosebok 23

1 Och Bileam sade till Balak: Bygg mig här sju altare, och låt mig få hit sju stutar och sju vädrar.

And Balaam said to Balak, “Build seven altars here for me, and prepare as many calves, and the same number of rams.”

2 Balak gjorde som Bileam honom sade. Och både Balak och Bileam offrade, ju på hvart altare en stut och en vädur.

And when he had acted according to the words of Balaam, they placed a calf and a ram together on each altar.

3 Och Bileam sade till Balak: Gack till ditt bränneoffer; och jag vill gå bort; om tilläfventyrs Herren kan komma emot mig, och undervisa mig hvad jag skall säga dig. Och gick åstad hasteliga.

And Balaam said to Balak: “Stand for a little while next to your holocaust, until I go, to see if perhaps the Lord will meet with me. And whatever he will command, I shall speak to you.”

4 Och Gud kom emot Bileam. Men han sade till honom: Sju altare hafver jag tillredt, och ju på hvart altaret en stut och en vädur offrat.

And after he had quickly departed, God met with him. And Balaam, speaking to him, said: “I have set up seven altars, and I have placed a calf and a ram on each.”

5 Och Herren gaf Bileam ordet i munnen, och sade: Gack till Balak igen, och säg alltså.

Then the Lord placed the word in his mouth, and he said: “Return to Balak, and you shall say this.”

6 Och då han kom igen till honom, si då stod han när sitt bränneoffer, med alla de Moabiters Förstar.

Returning, he found Balak standing next to his holocaust, with all the leaders of the Moabites.

7 Då hof han sitt tal upp, och sade: Utaf Syrien hafver Balak, de Moabiters Konung, låtit hemta mig, ifrå bergen österut: Kom och förbanna mig Jacob; kom, tala ondt emot Israel.

And taking up his parable, he said: “Balak, king of the Moabites, has led me from Aram, from the mountains of the east. ‘Come forth,’ he said, ‘and curse Jacob. Hurry and condemn Israel.’

8 Huru skall jag förbanna den Gud icke förbannar? Huru skall jag tala ondt emot den Herren intet ondt emot talar?

How shall I curse him, whom God has not cursed? For what reason would I condemn him, whom the Lord does not condemn?

9 Ty af bergshöjden ser jag honom väl, och af högarna skådar jag honom. Si, det folket varder allena boendes, och icke skall räknadt varda ibland Hedningar.

I will look upon him from the tops of the stones, and I will consider him from the hills. This people shall dwell alone, and they shall not be counted among the nations.

10 Ho kan räkna Jacobs stoft, och talet på fjerdedelen af Israel? Min själ dö med de rättfärdigas död, och min ände varde såsom dessas ände.

Who can number the dust that is Jacob, and who can know the number of the stock of Israel? May my soul die a just death, and may my end be like theirs.”

11 Då sade Balak till Bileam: Hvad gör du mig? Jag hafver låtit hemta dig till att förbanna mina fiendar, och si, du välsignar dem.

And Balak said to Balaam: “What is this that you are doing? I called for you, in order to curse my enemies, and to the contrary, you bless them.”

12 Han svarade, och sade: Skulle jag icke det hålla och tala, som Herren gifver mig i munnen?

He answered him, “How can I say anything other than what the Lord orders?”

13 Balak sade till honom: Kom då med mig på en annan plats, dädan du hans ända ser, och dock icke allansamman ser; och förbanna mig honom der.

Therefore, Balak said: “Come with me to another place, from where you may see a portion of Israel, though you cannot see them all. Curse them from there.”

14 Och tog han honom på en fri plan, uppå kullen af berget Pisga, och byggde sju altare, och offrade ju på hvart altaret en stut och en vädur;

And when he had led him to a lofty place, on the top of mount Pisgah, Balaam built seven altars, and placing upon each a calf and a ram,

15 Och sade till Balak: Gack till ditt bränneoffer; jag vill vänta derborta.

he said to Balak, “Stand here next to your holocaust, while I continue on to meet him.”

16 Och Herren kom emot Bileam, och gaf honom ordet i hans mun, och sade: Gack till Balak igen, och säg alltså.

And when the Lord had met him, and had put the word in his mouth, he said, “Return to Balak, and you shall say this to him.”

17 Och då han kom igen till honom, si, då stod han när sitt bränneoffer, med de Moabiters Förstar. Och Balak sade till honom: Hvad hafver Herren sagt?

Returning, he found him standing next to his holocaust, and the leaders of the Moabites were with him. And Balak said to him, “What has the Lord spoken?”

18 Och han hof upp sitt tal, och sade: Statt upp, Balak, och hör; fatta i öronen hvad jag säger, du Zipors son:

But, taking up his parable, he said: “Stand, Balak, and pay attention. Listen, you son of Zippor.

19 Gud är icke en menniska, att han kan ljuga; eller menniskobarn, att honom något kan ångra. Skulle han säga något, och icke görat? Skulle han något tala, och icke hållat?

God is not like a man, so that he would lie, nor is he like a son of man, so that he would be changed. Therefore, having spoken, will he not act? Has he ever spoken, and not fulfilled?

20 Si, till att välsigna är jag hit hafd; jag välsignar, och kan icke omvändat.

I was led here to bless, and I have no strength to hinder the blessing.

21 Man ser ingen mödo i Jacob, och intet arbete i Israel; Herren hans Gud är när honom, och Konungens trummetning ibland honom.

There is no idol in Jacob; neither is there a false image to be seen in Israel. The Lord his God is with him, and the resound of royal victory is in him.

22 Gud hafver fört honom utur Egypten; hans frimodighet är såsom ens enhörnings.

God has led him away from Egypt; his strength is like that of the rhinoceros.

23 Ty ingen trollkarl är i Jacob, och ingen spåman i Israel. I sin tid varder man sägandes om Jacob och om Israel, hvilka under Gud gör.

There is no soothsaying in Jacob, nor any divination in Israel. In their times, it shall be told to Jacob and to Israel what God has wrought.

24 Si, det folket varder uppståndandes såsom ett ungt lejon, och varder sig uppresandes såsom ett lejon; det skall icke lägga sig, tilldess det äter rof, och dricker deras blod, som slagne äro.

Behold, the people will rise up like a lioness, and lie down like a lion. But they will not lie down until they devour the prey and drink the blood of the slain.”

25 Då sade Balak till Bileam: Du skall hvarken förbanna dem, eller välsigna dem.

And Balak said to Balaam, “Neither curse him, nor bless him.”

26 Bileam svarade, och sade till Balak: Hafver jag icke sagt dig, att allt det Herren talandes vorde, det måste jag göra?

And he said, “Have I not told you that whatever God would command of me, I would do?”

27 Balak sade till honom: Kom, jag vill hafva dig på en annan plats; om tilläfventyrs Gudi må täckas, att du förbannar dem der.

And Balak said to him: “Come and I will lead you to another place. If perhaps it may please God, then you may curse them from there.”

28 Och han tog honom upp på kullen af det berget Peor, hvilket vet åt öknena.

And when he had led him on to the top of mount Peor, which looks out toward the wilderness,

29 Och Bileam sade till Balak: Bygg mig här sju altare, och låt mig få sju stutar och sju vädrar.

Balaam said to him, “Build seven altars here for me, and prepare as many calves, and the same number of rams.”

30 Balak gjorde såsom Bileam sade, och offrade ju uppå hvart altaret en stut och en vädur.

Balak did as Balaam had said, and he placed on each altar a calf and a ram.