< 4 Mosebok 16 >

1 Och Korah, Jizears son, Kehats sons, Levi sons, tog till sig Dathan och Abiram, Eliabs söner, och On, Peleths son, af Rubens söner.
And he took Korah [the] son of Izhar [the] son of Kohath [the] son of Levi and Dathan and Abiram [the] sons of Eliab and On [the] son of Peleth [the] sons of Reuben.
2 Och de hofvo sig upp emot Mose, med några män af Israels barn, tuhundrade och femtio myndige i menighetene, rådherrar och ärlige män.
And they rose up before Moses and men from [the] people of Israel fifty and two hundred leaders of [the] congregation called of [the] appointed meeting men of name.
3 Och de församlade sig emot Mose och Aaron, och sade till dem: I gören allt för mycket; ty hela menigheten är helig, och Herren är ibland dem; hvi upphäfven I eder öfver Herrans menighet?
And they assembled on Moses and on Aaron and they said to them enough for you that all the congregation all of them [are] holy and [is] among midst of them Yahweh and why? do you exalt yourselves over [the] assembly of Yahweh.
4 Då Mose det hörde, föll han uppå sitt ansigte;
And he heard Moses and he fell on face his.
5 Och sade till Korah, och hans hela parti: I morgon varder Herren kungörandes, hvilka honom tillhöra, hvilken helig är, och honom offra skall; den han utväljer, han skall offra honom.
And he spoke to Korah and to all company his saying morning and he will make known Yahweh [the one] who [belongs] to him and the holy [person] and he will bring [him] near to himself and [the one] whom he will choose him he will bring near to himself.
6 Detta görer: Tager för eder rökopannor, Korah och hans hela parti;
This do take for yourselves censers O Korah and all company his.
7 Och lägger der eld in, och kaster rökverk deruppå för Herranom i morgon. Hvilken som Herren utväljer, han vare helig; I göret allt för mycket, I Levi barn.
And put in them - fire and set on them incense before Yahweh tomorrow and it will be the man whom he will choose Yahweh he [will be] the holy [person] enough for you O descendants of Levi.
8 Och Mose sade till Korah: Käre, hörer dock, I Levi barn;
And he said Moses to Korah listen please O descendants of Levi.
9 Är det eder icke nog, att Israels Gud hafver afskiljt eder ifrå den meniga Israel, att I skolen offra honom, så att I skolen tjena honom i Herrans tabernakels ämbete, och träda fram för menighetena till att tjena henne?
¿ [is it too] small For you that he has set apart [the] God of Israel you from [the] congregation of Israel to bring near you to himself to serve [the] service of [the] tabernacle of Yahweh and to stand before the congregation to serve them.
10 Han hafver tagit dig, och alla dina bröder, Levi barn, samt med dig till sig, och I faren nu ock efter Presterskapet.
And he has brought near you and all brothers your [the] descendants of Levi with you but you seek also priesthood.
11 Du och ditt hela parti gören uppror emot Herran: Hvad är Aaron, att I knorren emot honom?
Therefore you and all company your [are] the [ones who] have gathered on Yahweh and Aaron what? [is] he that (you will cause to grumble *Q(K)*) on him.
12 Och Mose sände bort och lät kalla Dathan och Abiram, Eliabs söner; men de sade: Vi komme intet ditupp.
And he sent Moses to summon Dathan and Abiram [the] sons of Eliab and they said not we will come up.
13 Är det icke nog, att du hafver fört oss utu landet, der mjölk och hannog uti flyter, att du skulle dräpa oss i öknene; skall du ännu dertill vara herre öfver oss?
¿ [is it] small That you have brought up us from a land flowing of milk and honey to kill us in the wilderness that you will make yourself ruler over us also really.
14 Skönliga hafver du fört oss in uti det land, der mjölk och hannog uti flyter, och hafver gifvit oss åkrar och vingårdar till arfvedel; vill du ock stinga folke ögonen ut? Vi komme intet ditupp.
Also not into a land flowing of milk and honey you have brought us and you have given to us an inheritance of field and vineyard ¿ [the] eyes of the men those will you put out not we will come up.
15 Då förgrymmade sig Mose ganska svårliga, och sade till Herran: Vänd dig icke till deras spisoffer; jag hafver icke tagit dem en åsna ifrå, och ingen af dem något gjort emot.
And it burned to Moses exceedingly and he said to Yahweh may not you turn to offering their not a donkey one from them I have taken and not I have done harm to one of them.
16 Och han sade till Korah: Du och ditt hela parti skolen i morgon vara för Herranom, du, de ock, och Aaron.
And he said Moses to Korah you and all company your be before Yahweh you and they and Aaron tomorrow.
17 Och hvar tage sina rökopanno, och lägge rökverk deruppå, och går fram för Herran, hvar med sine panno, det äro tuhundrade och femtio pannor.
And take - each one censer his and you will put on them incense and you will bring near before Yahweh each one censer his fifty and two hundred censers and you and Aaron each one censer his.
18 Och hvardera tog sina panno, och lade der eld in, och kastade rökverk deruppå, och gingo in för dörrena af vittnesbördsens tabernakel; och Mose och Aaron desslikes.
And they took each one censer his and they put on them fire and they set on them incense and they stood [the] entrance of [the] tent of meeting and Moses and Aaron.
19 Och Korah församlade emot dem hela menighetena, inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel. Och Herrans härlighet syntes för hela menighetene.
And he called together on them Korah all the congregation to [the] entrance of [the] tent of meeting and it appeared [the] glory of Yahweh to all the congregation.
20 Och Herren talade med Mose och Aaron, och sade:
And he spoke Yahweh to Moses and to Aaron saying.
21 Skiljer eder ifrå denna menighetene, att jag med hast må förgöra dem.
Separate yourselves from among the congregation this so I may consume them like a moment.
22 Men de föllo på sitt ansigte, och sade: Ack Gud, allt kötts andas Gud! Om en man syndat hafver, vill du då hämnas öfver hela menighetena?
And they fell on faces their and they said O God [the] God of the spirits of all flesh ¿ a man one will he sin and towards all the congregation will you be angry?
23 Och Herren talade med Mose, och sade:
And he spoke Yahweh to Moses saying.
24 Tala till menighetena, och säg: Kommer upp ifrå Korahs, och Dathans, och Abirams tjäll.
Speak to the congregation saying take yourselves up from round about [the] dwelling place of Korah Dathan and Abiram.
25 Och Mose stod upp, och gick till Dathan och Abiram; och de äldste af Israel följde honom efter;
And he arose Moses and he went to Dathan and Abiram and they went after him [the] elders of Israel.
26 Och talade till menighetena, och sade: Går ifrå dessa ogudaktiga menniskors tjäll, och kommer intet vid något det dem tillhörer, att I icke tilläfventyrs förgås uti någon deras synd.
And he spoke to the congregation saying turn away please from at [the] tents of the men wicked these and may not you touch all that [belongs] to them lest you should be swept away with all sins their.
27 Och de gingo upp ifrå Korahs, Dathans och Abirams tjäll; men Dathan och Abiram gingo ut, och trädde i dörrena af deras tjäll med deras hustrur, söner och barn.
And they took themselves up from at [the] dwelling place of Korah Dathan and Abiram from all around and Dathan and Abiram they came out standing [the] entrance of tents their and wives their and sons their and little one[s] their.
28 Och Mose sade: Deruppå skolen I märka, att Herren mig sändt hafver, att jag alla dessa gerningar göra skulle; och icke af mino hjerta.
And he said Moses by this you will know! that Yahweh he has sent me to do all the works these for not from own heart my.
29 Om de dö såsom alla menniskor, eller hemsökta varda, såsom alla menniskor hemsökta varda; så hafver Herren icke sändt mig.
If like [the] death of every human they will die! these [men] and [the] visitation of every human it will be visited on them not Yahweh he has sent me.
30 Men om Herren gör här något nytt, så att jorden öppnar sin mun, och uppslukar dem, med allt det de hafva, att de lefvande fara neder i helvetet; så skolen I förstå, att desse männerna hafva försmädat Herran. (Sheol h7585)
And if a creation he will create Yahweh and it will open the ground mouth its and it will swallow them and all that [belongs] to them and they will go down alive Sheol towards and you will know that they have spurned the men these Yahweh. (Sheol h7585)
31 Och som han all dessa orden uttalat hade, remnade jorden under dem;
And it was when finished he to speak all the words these and it was split open the ground which [was] under them.
32 Och lät sin mun upp, och uppslukte dem med deras hus, med alla de menniskor, som när Korah voro, och med alla deras håfvor.
And it opened the earth mouth its and it swallowed them and households their and every person who [belonged] to Korah and all the property.
33 Och de foro lefvande neder i helvetet, med allt det de hade; och jorden öfvertäckte dem; och de förgingos utu menighetene. (Sheol h7585)
And they went down they and all that [belonged] to them alive Sheol towards and it covered over them the earth and they perished from among the assembly. (Sheol h7585)
34 Och hela Israel, som omkring dem var, flydde för deras skris skull; ty de sade: Att jorden icke ock uppslukar oss.
And all Israel which [was] around them they fled to voice their for they said lest it should swallow us the earth.
35 Dertill for en eld ut ifrå Herranom, och upptärde de tuhundrade och femtio män, som det rökverket offrade.
And fire it came forth from with Yahweh and it consumed the fifty and two hundred man [who] were bringing near the incense.
36 Och Herren talade med Mose, och sade:
And he spoke Yahweh to Moses saying.
37 Säg Eleazar, Prestens Aarons son, att han upptager rökopannorna utu brandenom, och förströr elden hit och dit;
Speak to Eleazar [the] son of Aaron the priest so may he take up the censers from between the burning and the fire scatter beyond for they are holy.
38 Förty de syndares pannor äro helgade genom deras själar, att man må slå dem i skifvor, och hänga dem på altaret; ty de äro offrade för Herranom, och helgade, och skola vara Israels barnom ett tecken.
[the] censers of The sinners these by lives their and people will make them beaten out of thin plates overlay for the altar for they brought near them before Yahweh and they became holy and they may become a sign for [the] people of Israel.
39 Och Eleazar Presten tog de kopparpannorna, som de uppbrände män uti offrat hade, och slog dem i skifvor, till att hänga vid altaret;
And he took Eleazar the priest [the] censers of bronze which they had brought near the [ones who] were burned and people beat out them overlay for the altar.
40 Israels barnom till en åminnelse, att ingen främmande skulle gå fram, som icke är af Aarons säd, till att offra rökverk för Herranom; på det honom icke skall gå såsom Korah och hans parti, såsom Herren honom sagt hade genom Mose.
A reminder to [the] people of Israel so that that not he may draw near a man strange who not [is] one of [the] offspring of Aaron he to make smoke incense before Yahweh and not he will be like Korah and like company his just as he had spoken Yahweh by [the] hand of Moses to him.
41 Den andra morgonen knorrade hela menigheten af Israels barn emot Mose och Aaron, och sade: I hafven dräpit Herrans folk.
And they grumbled all [the] congregation of [the] people of Israel from [the] next day on Moses and on Aaron saying you you have killed [the] people of Yahweh.
42 Och då menigheten församlade sig emot Mose och Aaron, vände de sig till vittnesbördsens tabernakel; och si, molnskyn öfvertäckte det, och Herrans härlighet syntes.
And it was when assembled the congregation on Moses and on Aaron and they turned to [the] tent of meeting and there! it covered it the cloud and it appeared [the] glory of Yahweh.
43 Och Mose och Aaron gingo in för vittnesbördsens tabernakel.
And he came Moses and Aaron to [the] face of [the] tent of meeting.
44 Och Herren talade med Mose, och sade:
And he spoke Yahweh to Moses saying.
45 Går ut ifrå denna menighetene; jag vill med hast förgöra dem. Och de föllo uppå sitt ansigte.
Get away from among the congregation this so I may make an end of them like a moment and they fell on faces their.
46 Och Mose sade till Aaron: Tag rökopannona, och låt der eld in af altaret, och kasta rökverk deruppå, och gack snarliga till menighetena, och försona dem; förty vrede är utgången af Herranom, och plågan hafver begynt.
And he said Moses to Aaron take the censer and put on it fire from on the altar and set incense and take [it] quickly to the congregation and make atonement on them for it has gone forth wrath from to before Yahweh it has begun the plague.
47 Och Aaron tog, såsom Mose sade honom, och lopp midt igenom menighetena; och si, plågan var uppågången ibland folket och han rökte, och försonade folket;
And he took [it] Aaron just as - he had said Moses and he ran into [the] middle of the assembly and there! it had begun the plague among the people and he put the incense and he made atonement on the people.
48 Och stod emellan de döda och de lefvande; då vardt plågan förtagen.
And he stood between the dead and between the living and it was restrained the plague.
49 Men de som af plågone döde voro, voro fjortontusend och sjuhundrad, undantagnom dem som förgingos uti Korahs uppror.
And they were those [who] died by the plague four-teen thousand and seven hundred besides the [ones who] died on [the] matter of Korah.
50 Och Aaron kom igen till Mose för dörrena af vittnesbördsens tabernakel; och plågan var förtagen.
And he returned Aaron to Moses to [the] entrance of [the] tent of meeting and the plague it had been restrained.

< 4 Mosebok 16 >