4 Mosebok 15

1 Och Herren talade med Mose, och sade:

And the Lord spak to Moises, and seide, Speke thou to the sones of Israel,

2 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti det land, der I uti bo skolen, det jag eder gifva skall;

and thou schalt seie to hem, Whanne ye han entrid in to the lond of youre abitacioun which Y schal yyue to you,

3 Och viljen göra Herranom offer, vare sig bränneoffer, eller ett offer af ett besynnerligit löfte, eller ett friviljeoffer, eller edor högtidsoffer; på det I skolen göra Herranom en söt lukt, af fä eller får;

and ye make an offryng to the Lord in to brent sacrifice, ether a pesible sacrifice, and ye payen auowis, ethir offren yiftis bi fre wille, ethir in youre solempnytees ye brennen odour of swetnesse to the Lord, of oxun, ether of scheep;

4 Hvilken nu Herranom sina gåfvo offra vill, han skall göra till ett spisoffer en tiung semlomjöl, blandadt med oljo; en fjerding af ett hin;

who euer offrith the slayn sacrifice, schal offre a sacrifice of flour, the tenthe part of ephi, spreynt togidere with oile, which oil schal haue a mesure the fourthe part of hyn;

5 Och vin till drickoffer, sammalunda en fjerding af ett hin till bränneoffer eller eljest till ett offer, der ett lamb offradt varder.

and he schal yyue wyn to fletynge sacrifices to be sched, of the same mesure, in to brent sacrifice, and slayn sacrifice.

6 Men der en vädur varder offrad, skall du göra spisoffret två tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, en tridiung af ett hin;

Bi ech loomb and ram schal be the sacrifice of flour, of twey tenthe partis, which schal be spreynt togidere with oile, of the thridde part of hyn;

7 Och vin till drickoffer, ock en tridiung af ett hin; det skall du offra Herranom till en söt lukt.

and he schal offre wyn to the fletynge sacrifice, of the thridde part of the same mesure, in to odour of swetnesse to the Lord.

8 Men vill du göra en stut till bränneoffer, eller till ett besynnerligit löfteoffer, eller till tackoffer Herranom;

Forsothe whanne thou makist a brent sacrifice, ethir an offryng of oxun, that thou fille avow, ethir pesible sacrifice, thou schalt yyue,

9 Så skall du till stuten göra ett spisoffer, tre tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, ett halft hin;

bi ech oxe, thre tenthe partis of flour, spreynt togidere with oile, which schal haue the half of mesure of hyn;

10 Och vin till drickoffer, sammalunda ett halft hin. Detta är ett offer Herranom till en söt lukt.

and thou schalt yyue wyn to fletynge sacrifices to be sched, of the same mesure, in to offryng of the swettest odour to the Lord.

11 Alltså skall du göra med en stut, med enom vädur, med ett får, af lambom och getom;

So ye schulen do bi ech oxe, and ram,

12 Derefter som talet är af dessa offren, derefter skall ock talet vara till spisoffret och drickoffret.

and lomb, and kide;

13 Den som en inländsker är, han skall detta göra, på det han må göra Herranom ett offer till en söt lukt.

as wel men borun in the lond,

14 Och om en främling bor när eder, eller ibland eder när edra fränder är, och vill göra Herranom ett offer till en söt lukt; han skall göra såsom de göra.

as pilgrymys, schulen offre sacrifices bi the same custom;

15 Hela menighetene skall vara en stadge, både eder och främlingomen. En evig stadge skall det vara edrom efterkommandom, att för Herranom skall en främling vara såsom I.

o comaundement and doom schal be, as wel to you as to comelyngis of the lond.

16 En lag, en rätt skall vara eder och främlingenom, som bor när eder.

And the Lord spak to Moises,

17 Och Herren talade med Mose, och sade:

and seide, Speke thou to the sones of Israel, and thou schalt seie to hem,

18 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti landet, dit jag eder införa skall;

Whanne ye comen in to the lond which Y schal yyue to you,

19 Att I äten af landsens bröd, skolen I gifva Herranom ett häfoffer;

and `ye eten of the looues of that cuntrey, ye

20 Nämliga af edars degs förstling skolen I gifva ena kako till häfoffer, såsom I gifven häfoffer af ladone.

schulen departe the firste fruytis of youre metis to the Lord; as ye schulen departe the firste fruytis of corn flooris,

21 Så skolen I ock gifva Herranom förstling af edar deg till häfoffer, med edra efterkommande.

so ye schulen yyue the firste fruytis also of sewis to the Lord.

22 Och om I af ovetenhet försummen något af dessa bud, som Herren till Mose sagt hafver;

That if bi ignoraunce ye passen ony of tho thingis whiche the Lord spak to Moyses,

23 Och allt det Herren eder genom Mose budit hafver, ifrå den dagen Herren begynte bjuda, intill edra efterkommande;

and comaundide bi hym to you, fro the dai in which he bigan to comaunde,

24 Om nu menigheten gör något ovetandes, så skall hela menigheten göra en ungan stut af boskapen till ett bränneoffer, Herranom till en söt lukt; samt med sitt spisoffer och drickoffer, såsom det sig bör; och en getabock till syndoffer.

and ouer, and the multitude hath foryete to do, it schal offre a calf of the drooue, brent sacrifice in to swettist odour to the Lord, and the sacrificis therof, and fletynge offryngis, as the cerymonyes therof axen; and it schal offre a `buc of geet for synne.

25 Och Presten skall alltså försona hela menighetena af Israels barn, så varder det dem förlåtet; ty det är en ovetenhet. Och de skola frambära sådana sina gåfvor Herranom till ett offer; och sitt syndoffer för Herranom öfver sina ovetenhet;

And the preest schal preie for al the multitude of the sones of Israel, and it schal be foryouun to hem, for thei synneden not wilfuli. And neuerthelesse thei schulen offre encense to the Lord for hemsilf, and for her synne and errour;

26 Så varder det förlåtet hela menighetene af Israels barn; dertill ock främlingomen, som bo ibland eder, efter hela folket är i sådana ovetenhet.

and it schal be foryouun to al the puple of the sones of Israel, and to comelyngis that ben pilgryms among hem, for it is the synne of al the multitude bi ignoraunce.

27 Men när en själ genom ovetenhet syndar, hon skall frambära en årsgammal get till syndoffer.

That if a soule synneth vnwityngli, it schal offre a geet of o yeer for his synne; and the preest schal preye for that soule, for it synnede vnwityngli bifor the Lord;

28 Och Presten skall försona sådana ovetande själ med syndoffret för ovetenhetena för Herranom, så att han henne försonar; så varder det henne förlåtet.

and the preest schal gete foryyuenesse to it, and synne schal be foryouun to it.

29 Och det skall vara allt en lag, som I för ovetenhet göra skolen, både dem som inländske äro ibland Israels barn, ock så främlingomen, som bo ibland eder.

As wel to men borun in the lond as to comelyngis, o lawe schal be of alle that synnen vnwityngli.

30 Men om en själ något gör af öfverdådighet, vare sig inländsk eller utländsk, den hafver Herran försmädat; den själen skall utrotad varda utu hennes folk;

Forsothe a man that doith ony synne bi pride, schal perische fro his puple, whether he be a citeseyn, ethir a pilgrym, for he was rebel ayens the Lord;

31 Ty hon hafver föraktat Herrans ord, och gjort hans bud omintet; hon skall platt utrotad varda, och umgälla sin skuld.

for he dispiside the word of the Lord, and made voide his comaundement; therfor he schal be doon awei, and schal bere his owne wickidnes.

32 Som nu Israels barn voro i öknene, funno de en man hemtande ved om Sabbathsdagen.

Forsothe it was doon, whanne the sones of Israel weren in wildirnesse, and hadde founde a man gaderynge woode in the `day of sabat,

33 Och de som hade funnit honom dermed, då han hemtade veden, hade honom fram för Mose och Aaron, och för hela menighetena.

thei brouyten hym to Moises, and to Aaron, and to al the multitude; whiche closiden hym in to prisoun,

34 Och de satte honom i fängelse; ty det var icke klarliga uttryckt, hvad man skulle göra med honom.

and wisten not what thei schulden do of hym.

35 Men Herren sade till Mose: Den mannen skall döden dö; hela menigheten skall stena honom utanför lägret.

And the Lord seide to Moises, This man die bi deeth; al the cumpeny oppresse hym with stoonus with out the tentis.

36 Så förde hela menigheten honom ut för lägret, och stenade honom ihjäl, såsom Herren hade budit Mose.

And whanne thei hadden led hym with out forth, thei oppressiden him with stoonus, and he was deed, as the Lord comaundide.

37 Och Herren sade till Mose:

Also the Lord seide to Moises,

38 Tala med Israels barn, och säg till dem, att de skola göra sig klutar på fållarna af deras kläder, i alla deras efterkommandom, och gul snöre i klutomen vid fållarna.

Speke thou to the sones of Israel, and thou schalt seye to hem, that thei make to hem hemmes bi foure corneris of mentils, and sette laces of iacynct `in tho;

39 Och skola de klutar tjena eder dertill, att I skolen se på dem, och ihågkomma all Herrans bud, och göra dem, att I icke efterföljen edars hjertas tycko, eller hor drifven efter edor ögon.

and whanne thei seen thoo, haue thei mynde of alle comaundementis of the Lord, lest thei suen her thouytis and iyen, doynge fornycacioun bi dyuerse thingis;

40 Derföre skolen I ihågkomma och göra all min bud, och helige vara edrom Gud.

but more be thei myndeful of the `Lordis heestis, and do thei tho, and be thei hooli to her God.

41 Jag Herren edar Gud, den eder utur Egypti land fört hafver, att jag skulle vara edar Gud: Jag Herren edar Gud.

Y am youre Lord God, which ledde you out of the lond of Egipt, that Y schulde be youre God.