4 Mosebok 15
1 Och Herren talade med Mose, och sade:
And the LORD spoke to Moses, saying,
2 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti det land, der I uti bo skolen, det jag eder gifva skall;
Speak to the children of Israel, and say to them, When ye shall have come into the land of your habitations, which I give to you,
3 Och viljen göra Herranom offer, vare sig bränneoffer, eller ett offer af ett besynnerligit löfte, eller ett friviljeoffer, eller edor högtidsoffer; på det I skolen göra Herranom en söt lukt, af fä eller får;
And will make an offering by fire to the LORD, a burnt-offering, or a sacrifice in performing a vow, or in a free-will-offering, or in your solemn feasts, to make a sweet savor to the LORD, of the herd, or of the flock:
4 Hvilken nu Herranom sina gåfvo offra vill, han skall göra till ett spisoffer en tiung semlomjöl, blandadt med oljo; en fjerding af ett hin;
Then shall he that offereth his offering to the LORD bring a meat-offering of a tenth part of flour mingled with the fourth [part] of a hin of oil.
5 Och vin till drickoffer, sammalunda en fjerding af ett hin till bränneoffer eller eljest till ett offer, der ett lamb offradt varder.
And the fourth [part] of a hin of wine for a drink-offering shalt thou prepare with the burnt-offering or sacrifice, for one lamb.
6 Men der en vädur varder offrad, skall du göra spisoffret två tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, en tridiung af ett hin;
Or for a ram, thou shalt prepare [for] a meat-offering two tenth parts of flour mingled with the third [part] of a hin of oil.
7 Och vin till drickoffer, ock en tridiung af ett hin; det skall du offra Herranom till en söt lukt.
And for a drink-offering thou shalt offer the third [part] of a hin of wine, [for] a sweet savor to the LORD.
8 Men vill du göra en stut till bränneoffer, eller till ett besynnerligit löfteoffer, eller till tackoffer Herranom;
And when thou preparest a bullock [for] a burnt-offering, or [for] a sacrifice in performing a vow, or peace-offerings to the LORD:
9 Så skall du till stuten göra ett spisoffer, tre tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, ett halft hin;
Then shall he bring with a bullock a meat-offering of three tenth parts of flour mingled with half a hin of oil.
10 Och vin till drickoffer, sammalunda ett halft hin. Detta är ett offer Herranom till en söt lukt.
And thou shalt bring for a drink-offering half a hin of wine, [for] an offering made by fire, of a sweet savor to the LORD:
11 Alltså skall du göra med en stut, med enom vädur, med ett får, af lambom och getom;
Thus shall it be done for one bullock, or for one ram, or for a lamb, or a kid.
12 Derefter som talet är af dessa offren, derefter skall ock talet vara till spisoffret och drickoffret.
According to the number that ye shall prepare, so shall ye do to every one according to their number.
13 Den som en inländsker är, han skall detta göra, på det han må göra Herranom ett offer till en söt lukt.
All that are born in the country shall do these things after this manner, in offering an offering made by fire, of a sweet savor to the LORD.
14 Och om en främling bor när eder, eller ibland eder när edra fränder är, och vill göra Herranom ett offer till en söt lukt; han skall göra såsom de göra.
And if a stranger shall sojourn with you, or whoever shall [be] among you in your generations, and will offer an offering made by fire, of a sweet savor to the LORD; as ye do, so he shall do.
15 Hela menighetene skall vara en stadge, både eder och främlingomen. En evig stadge skall det vara edrom efterkommandom, att för Herranom skall en främling vara såsom I.
One ordinance [shall be both] for you of the congregation, and also for the stranger that sojourneth [with you], an ordinance for ever in your generations: as ye [are], so shall the stranger be before the LORD.
16 En lag, en rätt skall vara eder och främlingenom, som bor när eder.
One law and one manner shall be for you, and for the stranger that sojourneth with you.
17 Och Herren talade med Mose, och sade:
And the LORD spoke to Moses, saying,
18 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti landet, dit jag eder införa skall;
Speak to the children of Israel, and say to them, When ye come into the land whither I bring you,
19 Att I äten af landsens bröd, skolen I gifva Herranom ett häfoffer;
Then it shall be, that when ye eat of the bread of the land, ye shall offer up a heave-offering to the LORD.
20 Nämliga af edars degs förstling skolen I gifva ena kako till häfoffer, såsom I gifven häfoffer af ladone.
Ye shall offer a cake of the first of your dough [for] a heave-offering: as [ye do] the heave-offering of the threshing-floor, so shall ye heave it.
21 Så skolen I ock gifva Herranom förstling af edar deg till häfoffer, med edra efterkommande.
Of the first of your dough ye shall give to the LORD a heave-offering in your generations.
22 Och om I af ovetenhet försummen något af dessa bud, som Herren till Mose sagt hafver;
And if ye have erred, and not observed all these commandments which the LORD hath spoken to Moses,
23 Och allt det Herren eder genom Mose budit hafver, ifrå den dagen Herren begynte bjuda, intill edra efterkommande;
[Even] all that the LORD hath commanded you by the hand of Moses, from the day that the LORD commanded [Moses], and henceforward among your generations;
24 Om nu menigheten gör något ovetandes, så skall hela menigheten göra en ungan stut af boskapen till ett bränneoffer, Herranom till en söt lukt; samt med sitt spisoffer och drickoffer, såsom det sig bör; och en getabock till syndoffer.
Then it shall be, if [aught] shall be committed by ignorance without the knowledge of the congregation, that all the congregation shall offer one young bullock for a burnt-offering, for a sweet savor to the LORD, with his meat-offering, and his drink-offering, according to the manner, and one kid of the goats for a sin-offering.
25 Och Presten skall alltså försona hela menighetena af Israels barn, så varder det dem förlåtet; ty det är en ovetenhet. Och de skola frambära sådana sina gåfvor Herranom till ett offer; och sitt syndoffer för Herranom öfver sina ovetenhet;
And the priest shall make an atonement for all the congregation of the children of Israel, and it shall be forgiven them; for it [is] ignorance: and they shall bring their offering, a sacrifice made by fire to the LORD, and their sin-offering before the LORD, for their ignorance:
26 Så varder det förlåtet hela menighetene af Israels barn; dertill ock främlingomen, som bo ibland eder, efter hela folket är i sådana ovetenhet.
And it shall be forgiven all the congregation of the children of Israel, and the stranger that sojourneth among them; seeing all the people [were] in ignorance.
27 Men när en själ genom ovetenhet syndar, hon skall frambära en årsgammal get till syndoffer.
And if any soul shall sin through ignorance, then he shall bring a she-goat of the first year for a sin-offering.
28 Och Presten skall försona sådana ovetande själ med syndoffret för ovetenhetena för Herranom, så att han henne försonar; så varder det henne förlåtet.
And the priest shall make an atonement for the soul that sinneth ignorantly, when he sinneth by ignorance before the LORD, to make an atonement for him; and it shall be forgiven him.
29 Och det skall vara allt en lag, som I för ovetenhet göra skolen, både dem som inländske äro ibland Israels barn, ock så främlingomen, som bo ibland eder.
Ye shall have one law for him that sinneth through ignorance, [both for] him that is born among the children of Israel, and for the stranger that sojourneth among them.
30 Men om en själ något gör af öfverdådighet, vare sig inländsk eller utländsk, den hafver Herran försmädat; den själen skall utrotad varda utu hennes folk;
But the soul that doeth [aught] presumptuously, [whether he be] born in the land, or a stranger, the same reproacheth the LORD; and that soul shall be cut off from among his people.
31 Ty hon hafver föraktat Herrans ord, och gjort hans bud omintet; hon skall platt utrotad varda, och umgälla sin skuld.
Because he hath despised the word of the LORD, and hath broken his commandment, that soul shall utterly be cut off; his iniquity [shall be] upon him.
32 Som nu Israels barn voro i öknene, funno de en man hemtande ved om Sabbathsdagen.
And while the children of Israel were in the wilderness, they found a man that gathered sticks upon the sabbath-day.
33 Och de som hade funnit honom dermed, då han hemtade veden, hade honom fram för Mose och Aaron, och för hela menighetena.
And they that found him gathering sticks brought him to Moses and Aaron, and to all the congregation.
34 Och de satte honom i fängelse; ty det var icke klarliga uttryckt, hvad man skulle göra med honom.
And they put him in custody, because it was not declared what should be done to him.
35 Men Herren sade till Mose: Den mannen skall döden dö; hela menigheten skall stena honom utanför lägret.
And the LORD said to Moses, The man shall surely be put to death: all the congregation shall stone him with stones without the camp.
36 Så förde hela menigheten honom ut för lägret, och stenade honom ihjäl, såsom Herren hade budit Mose.
And all the congregation brought him without the camp, and stoned him with stones, and he died; as the LORD commanded Moses.
37 Och Herren sade till Mose:
And the LORD spoke to Moses, saying,
38 Tala med Israels barn, och säg till dem, att de skola göra sig klutar på fållarna af deras kläder, i alla deras efterkommandom, och gul snöre i klutomen vid fållarna.
Speak to the children of Israel, and bid them that they make them fringes on the borders of their garments throughout their generations, and that they put upon the fringe of the borders a ribin of blue:
39 Och skola de klutar tjena eder dertill, att I skolen se på dem, och ihågkomma all Herrans bud, och göra dem, att I icke efterföljen edars hjertas tycko, eller hor drifven efter edor ögon.
And it shall be to you for a fringe, that ye may look upon it, and remember all the commandments of the LORD, and do them; and that ye seek not after your own heart and your own eyes, after which ye use to go astray:
40 Derföre skolen I ihågkomma och göra all min bud, och helige vara edrom Gud.
That ye may remember, and do all my commandments, and be holy to your God.
41 Jag Herren edar Gud, den eder utur Egypti land fört hafver, att jag skulle vara edar Gud: Jag Herren edar Gud.
I [am] the LORD your God, who brought you out of the land of Egypt, to be your God: I [am] the LORD your God.
