4 Mosebok 15

1 Och Herren talade med Mose, och sade:

And the Lord spoke unto Moses, saying,

2 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti det land, der I uti bo skolen, det jag eder gifva skall;

Speak unto the children of Israel and say unto them, When ye shall have come into the land of your habitations, which I give unto you,

3 Och viljen göra Herranom offer, vare sig bränneoffer, eller ett offer af ett besynnerligit löfte, eller ett friviljeoffer, eller edor högtidsoffer; på det I skolen göra Herranom en söt lukt, af fä eller får;

And ye will prepare a fire-offering unto the Lord, a burnt-offering, or a sacrifice, in performing a pronounced vow, or as a freewill-offering, or on your solemn feasts, to prepare a sweet savor unto the Lord, of the herds of the flocks:

4 Hvilken nu Herranom sina gåfvo offra vill, han skall göra till ett spisoffer en tiung semlomjöl, blandadt med oljo; en fjerding af ett hin;

Then shall he that bringeth his offering unto the Lord, bring as a meat-offering a tenth part of fine flour mingled with the fourth of a hin of oil.

5 Och vin till drickoffer, sammalunda en fjerding af ett hin till bränneoffer eller eljest till ett offer, der ett lamb offradt varder.

And wine for a drink-offering, the fourth of a hin, shalt thou prepare with the burnt-offering or sacrifice, for each one sheep.

6 Men der en vädur varder offrad, skall du göra spisoffret två tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, en tridiung af ett hin;

But for a ram, shalt thou prepare as a meat-offering two tenth parts of fine flour mingled with the third of a hin of oil.

7 Och vin till drickoffer, ock en tridiung af ett hin; det skall du offra Herranom till en söt lukt.

And wine for the drink-offering, the third of a hin, shalt thou bring, for a sweet savor unto the Lord.

8 Men vill du göra en stut till bränneoffer, eller till ett besynnerligit löfteoffer, eller till tackoffer Herranom;

And when thou preparest a bullock for a burnt-offering, or for a sacrifice, in performing a pronounced vow, or a peace-offering unto the Lord:

9 Så skall du till stuten göra ett spisoffer, tre tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, ett halft hin;

Then shall he bring with the bullock as a meat-offering, three tenth parts of fine flour mingled with half a hin of oil.

10 Och vin till drickoffer, sammalunda ett halft hin. Detta är ett offer Herranom till en söt lukt.

And wine shalt thou bring for a drink-offering, half a hin, as a fire-offering of a sweet savor unto the Lord.

11 Alltså skall du göra med en stut, med enom vädur, med ett får, af lambom och getom;

Thus shall it be done for each one bullock, or for each one ram, or for a lamb, be it of the sheep or of the goats.

12 Derefter som talet är af dessa offren, derefter skall ock talet vara till spisoffret och drickoffret.

According to the number that ye may prepare, so shall ye do to every one according to their number.

13 Den som en inländsker är, han skall detta göra, på det han må göra Herranom ett offer till en söt lukt.

All that are born in the country shall do these things after this manner, in offering a fire-offering of a sweet savor unto the Lord.

14 Och om en främling bor när eder, eller ibland eder när edra fränder är, och vill göra Herranom ett offer till en söt lukt; han skall göra såsom de göra.

And if a stranger sojourn with you, or whosoever may be among you in your generations, and will make an offering made by fire, of a sweet savor unto the Lord: as ye do, so shall he do.

15 Hela menighetene skall vara en stadge, både eder och främlingomen. En evig stadge skall det vara edrom efterkommandom, att för Herranom skall en främling vara såsom I.

Congregation! one statute shall be for you, and for the stranger that sojourneth: a statute for ever in your generations; as ye are, so shall the stranger be before the Lord.

16 En lag, en rätt skall vara eder och främlingenom, som bor när eder.

One law and one code shall be for you, and for the stranger that sojourneth with you.

17 Och Herren talade med Mose, och sade:

And the Lord spoke unto Moses, saying,

18 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti landet, dit jag eder införa skall;

Speak unto the children of Israel, and say unto them, When ye come into the land whither I bring you:

19 Att I äten af landsens bröd, skolen I gifva Herranom ett häfoffer;

Then shall it be, that, when ye eat of the bread of the land, ye shall set aside a heave-offering unto the Lord.

20 Nämliga af edars degs förstling skolen I gifva ena kako till häfoffer, såsom I gifven häfoffer af ladone.

As the first of your doughs shall ye set aside a cake for a heave-offering; like the heave-offering of the threshing-floor, so shall ye set this aside.

21 Så skolen I ock gifva Herranom förstling af edar deg till häfoffer, med edra efterkommande.

Of the first of your doughs shall ye give unto the Lord a heave-offering, in your generations.

22 Och om I af ovetenhet försummen något af dessa bud, som Herren till Mose sagt hafver;

And if ye err, and do not observe all these commandments, which the Lord hath spoken unto Moses,

23 Och allt det Herren eder genom Mose budit hafver, ifrå den dagen Herren begynte bjuda, intill edra efterkommande;

All that the Lord hath commanded you by the hand of Moses, from the day that the Lord commanded [the same] and thenceforward, among your generations:

24 Om nu menigheten gör något ovetandes, så skall hela menigheten göra en ungan stut af boskapen till ett bränneoffer, Herranom till en söt lukt; samt med sitt spisoffer och drickoffer, såsom det sig bör; och en getabock till syndoffer.

Then shall it be, if, through inadvertence of the congregation, it was committed by ignorance, that all the congregation shall prepare one young bullock for a burnt-offering, for a sweet savor unto the Lord, with his meat-offering, and his drink-offering, according to the prescribed manner, and one he-goat for a sin-offering.

25 Och Presten skall alltså försona hela menighetena af Israels barn, så varder det dem förlåtet; ty det är en ovetenhet. Och de skola frambära sådana sina gåfvor Herranom till ett offer; och sitt syndoffer för Herranom öfver sina ovetenhet;

And the priest shall make an atonement for all the congregation of the children of Israel, and it shall be forgiven unto them; for it is [a sin of] ignorance; and they have brought their offering, a sacrifice made by fire unto the Lord, and their sin-offering before the Lord, for their [sin of] ignorance:

26 Så varder det förlåtet hela menighetene af Israels barn; dertill ock främlingomen, som bo ibland eder, efter hela folket är i sådana ovetenhet.

And it shall be forgiven unto all the congregation of the children of Israel, and unto the stranger that sojourneth among them; for by all the people [was it done] in ignorance.

27 Men när en själ genom ovetenhet syndar, hon skall frambära en årsgammal get till syndoffer.

And if any person sin through ignorance, then shall he bring a she-goat of the first year for a sin-offering.

28 Och Presten skall försona sådana ovetande själ med syndoffret för ovetenhetena för Herranom, så att han henne försonar; så varder det henne förlåtet.

And the priest shall make an atonement for the person that hath erred, in his sinning through ignorance before the Lord; to make an atonement for him, that it may be forgiven unto him.

29 Och det skall vara allt en lag, som I för ovetenhet göra skolen, både dem som inländske äro ibland Israels barn, ock så främlingomen, som bo ibland eder.

For the native born among the children of Israel, and for the stranger that sojourneth among them: —one law shall be for you, for him that acteth through ignorance.

30 Men om en själ något gör af öfverdådighet, vare sig inländsk eller utländsk, den hafver Herran försmädat; den själen skall utrotad varda utu hennes folk;

But the person that doth aught with a high hand, be he one born in the land, or a stranger, the same dishonoreth the Lord; and that person shall be cut off from among his people.

31 Ty hon hafver föraktat Herrans ord, och gjort hans bud omintet; hon skall platt utrotad varda, och umgälla sin skuld.

Because the word of the Lord hath he despised, and his commandment hath he broken; that person shall be cut off, his iniquity is upon him.

32 Som nu Israels barn voro i öknene, funno de en man hemtande ved om Sabbathsdagen.

And while the children of Israel were in the wilderness, they found a man gathering sticks upon the sabbath-day.

33 Och de som hade funnit honom dermed, då han hemtade veden, hade honom fram för Mose och Aaron, och för hela menighetena.

And they that found him gathering sticks brought him for judgment unto Moses and Aaron, and unto all the congregation.

34 Och de satte honom i fängelse; ty det var icke klarliga uttryckt, hvad man skulle göra med honom.

And they put him in ward; because it had not been declared what should be done to him.

35 Men Herren sade till Mose: Den mannen skall döden dö; hela menigheten skall stena honom utanför lägret.

And the Lord said unto Moses, The man shall be put to death: all the congregation shall stone him with stones without the camp.

36 Så förde hela menigheten honom ut för lägret, och stenade honom ihjäl, såsom Herren hade budit Mose.

And all the congregation brought him forth to without the camp, and they stoned him with stones, and he died; as the Lord had commanded Moses.

37 Och Herren sade till Mose:

And the Lord said unto Moses, as followeth,

38 Tala med Israels barn, och säg till dem, att de skola göra sig klutar på fållarna af deras kläder, i alla deras efterkommandom, och gul snöre i klutomen vid fållarna.

Speak unto the children of Israel, and say to them, that they shall make themselves fringes on the corners of their garments throughout their generations, and that they shall put upon the fringe of the corner a thread of blue:

39 Och skola de klutar tjena eder dertill, att I skolen se på dem, och ihågkomma all Herrans bud, och göra dem, att I icke efterföljen edars hjertas tycko, eller hor drifven efter edor ögon.

And it shall be unto you for a fringe, that ye may look upon it, and remember all the commandments of the Lord, and do them; and that ye seek not after [the inclination of] your own heart and [the delight of] your eyes, in pursuit of which ye have been led astray.

40 Derföre skolen I ihågkomma och göra all min bud, och helige vara edrom Gud.

In order that ye may remember, and do all my commandments, and be holy unto your God.

41 Jag Herren edar Gud, den eder utur Egypti land fört hafver, att jag skulle vara edar Gud: Jag Herren edar Gud.

I am the Lord your God, who brought you out of the land of Egypt, to be your God: I am the Lord your God.