4 Mosebok 15

1 Och Herren talade med Mose, och sade:

And the Lord spoke to Moses, saying:

2 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti det land, der I uti bo skolen, det jag eder gifva skall;

Speak to the children of Israel and thou shalt say to them: When you shall be come into the land of your habitation, which I will give you,

3 Och viljen göra Herranom offer, vare sig bränneoffer, eller ett offer af ett besynnerligit löfte, eller ett friviljeoffer, eller edor högtidsoffer; på det I skolen göra Herranom en söt lukt, af fä eller får;

And shall make an offering to the Lord, for a holocaust, or a victim, paying your vows, or voluntarily offering gifts, or in your solemnities burning a sweet savour unto the Lord, of oxen or of sheep:

4 Hvilken nu Herranom sina gåfvo offra vill, han skall göra till ett spisoffer en tiung semlomjöl, blandadt med oljo; en fjerding af ett hin;

Whosoever immolateth the victim, shall offer a sacrifice of fine flour, the tenth part of an ephi, tempered with the fourth part of a hin of oil:

5 Och vin till drickoffer, sammalunda en fjerding af ett hin till bränneoffer eller eljest till ett offer, der ett lamb offradt varder.

And he shall give the same measure of wine to pour out in libations for the holocaust or for the victim. For every lamb,

6 Men der en vädur varder offrad, skall du göra spisoffret två tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, en tridiung af ett hin;

And for every ram there shall be a sacrifice of hour of two tenths, which shall be tempered with the third part of a hin of oil:

7 Och vin till drickoffer, ock en tridiung af ett hin; det skall du offra Herranom till en söt lukt.

And he shall offer the third part of the same measure of wine for the libation, for a sweet savour to the Lord.

8 Men vill du göra en stut till bränneoffer, eller till ett besynnerligit löfteoffer, eller till tackoffer Herranom;

But when thou offerest a holocaust or sacrifice of oxen, to fulfill thy vow or for victims of peace offerings,

9 Så skall du till stuten göra ett spisoffer, tre tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, ett halft hin;

Thou shalt give for every ox three tenths of flour tempered with half a hin of oil,

10 Och vin till drickoffer, sammalunda ett halft hin. Detta är ett offer Herranom till en söt lukt.

And wine for libations of the same measure, for an offering of most sweet savour to the Lord.

11 Alltså skall du göra med en stut, med enom vädur, med ett får, af lambom och getom;

Thus shalt thou do:

12 Derefter som talet är af dessa offren, derefter skall ock talet vara till spisoffret och drickoffret.

For every ox and ram and lamb and kid.

13 Den som en inländsker är, han skall detta göra, på det han må göra Herranom ett offer till en söt lukt.

Both they that are born in the land, and the strangers,

14 Och om en främling bor när eder, eller ibland eder när edra fränder är, och vill göra Herranom ett offer till en söt lukt; han skall göra såsom de göra.

Shall offer sacrifices after the same rite.

15 Hela menighetene skall vara en stadge, både eder och främlingomen. En evig stadge skall det vara edrom efterkommandom, att för Herranom skall en främling vara såsom I.

There shall be all one law and judgment both for you and for them who are strangers in the land.

16 En lag, en rätt skall vara eder och främlingenom, som bor när eder.

And the Lord spoke to Moses, saying:

17 Och Herren talade med Mose, och sade:

Speak to the children of Israel, and thou shalt say to them:

18 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti landet, dit jag eder införa skall;

When you are come into the land which I will give you,

19 Att I äten af landsens bröd, skolen I gifva Herranom ett häfoffer;

And shall eat of the bread of that country, you shall separate firstfruits to the Lord,

20 Nämliga af edars degs förstling skolen I gifva ena kako till häfoffer, såsom I gifven häfoffer af ladone.

Of the things you eat. As you separate firstfruits of your barnfloors:

21 Så skolen I ock gifva Herranom förstling af edar deg till häfoffer, med edra efterkommande.

So also shall you give firstfruits of your dough to the Lord.

22 Och om I af ovetenhet försummen något af dessa bud, som Herren till Mose sagt hafver;

And if through ignorance you omit any of these things, which the Lord hath spoken to Moses,

23 Och allt det Herren eder genom Mose budit hafver, ifrå den dagen Herren begynte bjuda, intill edra efterkommande;

And by him hath commanded you, from the day that he began to command and thenceforward,

24 Om nu menigheten gör något ovetandes, så skall hela menigheten göra en ungan stut af boskapen till ett bränneoffer, Herranom till en söt lukt; samt med sitt spisoffer och drickoffer, såsom det sig bör; och en getabock till syndoffer.

And the multitude have forgotten to do it: they shall offer a calf out of the herd, a holocaust for a most sweet savour to the Lord, and the sacrifice and libations thereof, as the ceremonies require, and a buck goat for sin:

25 Och Presten skall alltså försona hela menighetena af Israels barn, så varder det dem förlåtet; ty det är en ovetenhet. Och de skola frambära sådana sina gåfvor Herranom till ett offer; och sitt syndoffer för Herranom öfver sina ovetenhet;

And the priest shall pray for all the multitude of the children of Israel: and it shall be forgiven them, because they sinned ignorantly, offering notwithstanding a burnt offering to the Lord for themselves and for their sin and their ignorance:

26 Så varder det förlåtet hela menighetene af Israels barn; dertill ock främlingomen, som bo ibland eder, efter hela folket är i sådana ovetenhet.

And it shall be forgiven all the people of the children of Israel: and the strangers that sojourn among them: because it is the fault of all the people through ignorance.

27 Men när en själ genom ovetenhet syndar, hon skall frambära en årsgammal get till syndoffer.

But if one soul shall sin ignorantly, he shall offer a she goat of a year old for his sin.

28 Och Presten skall försona sådana ovetande själ med syndoffret för ovetenhetena för Herranom, så att han henne försonar; så varder det henne förlåtet.

And the priest shall pray for him, because he sinned ignorantly before the Lord: and he shall obtain his pardon, and it shall be forgiven him.

29 Och det skall vara allt en lag, som I för ovetenhet göra skolen, både dem som inländske äro ibland Israels barn, ock så främlingomen, som bo ibland eder.

The same law shall be for all that sin by ignorance, whether they be natives or strangers.

30 Men om en själ något gör af öfverdådighet, vare sig inländsk eller utländsk, den hafver Herran försmädat; den själen skall utrotad varda utu hennes folk;

But the soul that committeth any thing through pride, whether he be born in the land or a stranger (because he hath been rebellious against the Lord) shall be cut off from among his people:

31 Ty hon hafver föraktat Herrans ord, och gjort hans bud omintet; hon skall platt utrotad varda, och umgälla sin skuld.

For he hath contemned the word the Lord, and made void his precept: therefore shall he be destroyed, and shall bear his iniquity.

32 Som nu Israels barn voro i öknene, funno de en man hemtande ved om Sabbathsdagen.

And it came to pass, when the children of Israel were in the wilderness, and had found a man gathering sticks on the sabbath day,

33 Och de som hade funnit honom dermed, då han hemtade veden, hade honom fram för Mose och Aaron, och för hela menighetena.

That they brought him to Moses and Aaron and the whole multitude.

34 Och de satte honom i fängelse; ty det var icke klarliga uttryckt, hvad man skulle göra med honom.

And they put him into prison, not knowing what they should do with him.

35 Men Herren sade till Mose: Den mannen skall döden dö; hela menigheten skall stena honom utanför lägret.

And the Lord said to Moses: Let that man die, let all the multitude stone him without the camp.

36 Så förde hela menigheten honom ut för lägret, och stenade honom ihjäl, såsom Herren hade budit Mose.

And when they had brought him out, they stoned him, and he died as the Lord had commanded.

37 Och Herren sade till Mose:

The Lord also said to Moses:

38 Tala med Israels barn, och säg till dem, att de skola göra sig klutar på fållarna af deras kläder, i alla deras efterkommandom, och gul snöre i klutomen vid fållarna.

Speak to the children of Israel, and thou shalt tell them I to make to themselves fringes in the corners of their garments, putting in them ribands of blue:

39 Och skola de klutar tjena eder dertill, att I skolen se på dem, och ihågkomma all Herrans bud, och göra dem, att I icke efterföljen edars hjertas tycko, eller hor drifven efter edor ögon.

That when they shall see them, they may remember all the commandments of the Lord, and not follow their own thoughts and eyes going astray after divers things,

40 Derföre skolen I ihågkomma och göra all min bud, och helige vara edrom Gud.

But rather being mindful of the precepts of the Lord, may do them and be holy to their God.

41 Jag Herren edar Gud, den eder utur Egypti land fört hafver, att jag skulle vara edar Gud: Jag Herren edar Gud.

I am the Lord your God, who brought you out of the land of Egypt, that I might be your God.