4 Mosebok 15

1 Och Herren talade med Mose, och sade:

The Lord spoke to Moses, saying:

2 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti det land, der I uti bo skolen, det jag eder gifva skall;

“Speak to the sons of Israel, and you shall say to them: When you will have entered into the land of your habitation, which I will give you,

3 Och viljen göra Herranom offer, vare sig bränneoffer, eller ett offer af ett besynnerligit löfte, eller ett friviljeoffer, eller edor högtidsoffer; på det I skolen göra Herranom en söt lukt, af fä eller får;

and you make an offering to the Lord, as a holocaust or as a victim, paying your vows, or as a voluntary offering of gifts, or in your solemnities, burning a sweet odor to the Lord, whether from the oxen or from the sheep:

4 Hvilken nu Herranom sina gåfvo offra vill, han skall göra till ett spisoffer en tiung semlomjöl, blandadt med oljo; en fjerding af ett hin;

whoever immolates the victim shall offer a sacrifice of fine wheat flour, the tenth part of an ephah, sprinkled with oil, which shall have the measure of the fourth part of a hin,

5 Och vin till drickoffer, sammalunda en fjerding af ett hin till bränneoffer eller eljest till ett offer, der ett lamb offradt varder.

and he shall give the same measure of wine, poured out as libations, whether as a holocaust or as a victim.

6 Men der en vädur varder offrad, skall du göra spisoffret två tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, en tridiung af ett hin;

With each lamb and each ram, there shall be a sacrifice of fine wheat flour, of two tenths, which shall be sprinkled with one third part of a hin of oil.

7 Och vin till drickoffer, ock en tridiung af ett hin; det skall du offra Herranom till en söt lukt.

And he shall offer the same measure, one third part of wine, for the libation, as a sweet odor to the Lord.

8 Men vill du göra en stut till bränneoffer, eller till ett besynnerligit löfteoffer, eller till tackoffer Herranom;

Yet truly, when you will offer, from the oxen, a holocaust or a victim, in order to fulfill your vow or for peace-offering victims,

9 Så skall du till stuten göra ett spisoffer, tre tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, ett halft hin;

you shall give, for each ox, three tenths of fine wheat flour, sprinkled with oil, which has the measure of one half of one hin,

10 Och vin till drickoffer, sammalunda ett halft hin. Detta är ett offer Herranom till en söt lukt.

and the wine, poured out as libations, shall be of the same measure, as an oblation of most sweet odor to the Lord.

11 Alltså skall du göra med en stut, med enom vädur, med ett får, af lambom och getom;

So shall you do

12 Derefter som talet är af dessa offren, derefter skall ock talet vara till spisoffret och drickoffret.

for each ox, and ram, and lamb, and young goat.

13 Den som en inländsker är, han skall detta göra, på det han må göra Herranom ett offer till en söt lukt.

Both natives and sojourners

14 Och om en främling bor när eder, eller ibland eder när edra fränder är, och vill göra Herranom ett offer till en söt lukt; han skall göra såsom de göra.

shall offer sacrifices by the same rituals.

15 Hela menighetene skall vara en stadge, både eder och främlingomen. En evig stadge skall det vara edrom efterkommandom, att för Herranom skall en främling vara såsom I.

There shall be one precept and one judgment, as much for yourselves as for newcomers to the land.”

16 En lag, en rätt skall vara eder och främlingenom, som bor när eder.

And the Lord spoke to Moses, saying:

17 Och Herren talade med Mose, och sade:

“Speak to the sons of Israel, and you shall say to them:

18 Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti landet, dit jag eder införa skall;

When you will arrive in the land which I will give to you,

19 Att I äten af landsens bröd, skolen I gifva Herranom ett häfoffer;

and when you will eat from the bread of that region, you shall separate the first-fruits to the Lord

20 Nämliga af edars degs förstling skolen I gifva ena kako till häfoffer, såsom I gifven häfoffer af ladone.

from the foods that you eat. Just as you separate the first-fruits of your threshing floors,

21 Så skolen I ock gifva Herranom förstling af edar deg till häfoffer, med edra efterkommande.

so also shall you give the first-fruits of your cooked grains to the Lord.

22 Och om I af ovetenhet försummen något af dessa bud, som Herren till Mose sagt hafver;

And if, through ignorance, you neglect any of these things, which the Lord has spoken to Moses,

23 Och allt det Herren eder genom Mose budit hafver, ifrå den dagen Herren begynte bjuda, intill edra efterkommande;

and which he has commanded through him for you, from the day that he began to command and thereafter,

24 Om nu menigheten gör något ovetandes, så skall hela menigheten göra en ungan stut af boskapen till ett bränneoffer, Herranom till en söt lukt; samt med sitt spisoffer och drickoffer, såsom det sig bör; och en getabock till syndoffer.

and if the multitude will have forgotten to do it, then they shall offer a calf from the herd, a holocaust as a most sweet odor to the Lord, and its sacrifice and libations, just as the ceremonies ask, and a he-goat for sin.

25 Och Presten skall alltså försona hela menighetena af Israels barn, så varder det dem förlåtet; ty det är en ovetenhet. Och de skola frambära sådana sina gåfvor Herranom till ett offer; och sitt syndoffer för Herranom öfver sina ovetenhet;

And the priest shall pray for the entire multitude of the sons of Israel, and it shall be forgiven them, because they did not sin willfully. Nevertheless, they shall offer incense to the Lord for themselves, and for sin, as well as for their error.

26 Så varder det förlåtet hela menighetene af Israels barn; dertill ock främlingomen, som bo ibland eder, efter hela folket är i sådana ovetenhet.

And it shall be forgiven all the people of the sons of Israel, as well as the newcomers who sojourn among them, for it is the culpability of all the people through neglect.

27 Men när en själ genom ovetenhet syndar, hon skall frambära en årsgammal get till syndoffer.

But if one soul will have sinned by not knowing, he shall offer a one-year-old she-goat for his sin.

28 Och Presten skall försona sådana ovetande själ med syndoffret för ovetenhetena för Herranom, så att han henne försonar; så varder det henne förlåtet.

And the priest shall pray for him, because he sinned unknowingly before the Lord. And he shall obtain pardon for him, and it will be forgiven him.

29 Och det skall vara allt en lag, som I för ovetenhet göra skolen, både dem som inländske äro ibland Israels barn, ock så främlingomen, som bo ibland eder.

One law shall be for all who sin by ignorance, as much for natives as for newcomers.

30 Men om en själ något gör af öfverdådighet, vare sig inländsk eller utländsk, den hafver Herran försmädat; den själen skall utrotad varda utu hennes folk;

Yet truly, the soul who commits any of these acts through arrogance, whether he is a citizen or a sojourner, because he has rebelled against the Lord, shall perish from among his people.

31 Ty hon hafver föraktat Herrans ord, och gjort hans bud omintet; hon skall platt utrotad varda, och umgälla sin skuld.

For he has despised the word of the Lord, and he has nullified his precept. For this reason, he shall be destroyed, and he shall bear his iniquity.”

32 Som nu Israels barn voro i öknene, funno de en man hemtande ved om Sabbathsdagen.

And it happened that, when the sons of Israel were in the wilderness, and they had found a man collecting wood on the day of the Sabbath,

33 Och de som hade funnit honom dermed, då han hemtade veden, hade honom fram för Mose och Aaron, och för hela menighetena.

they brought him to Moses and Aaron, and to the whole multitude.

34 Och de satte honom i fängelse; ty det var icke klarliga uttryckt, hvad man skulle göra med honom.

And they enclosed him in a prison, not knowing what they should do with him.

35 Men Herren sade till Mose: Den mannen skall döden dö; hela menigheten skall stena honom utanför lägret.

And the Lord said to Moses, “Let that man be put to death; let the entire crowd crush him with stones, outside the camp.”

36 Så förde hela menigheten honom ut för lägret, och stenade honom ihjäl, såsom Herren hade budit Mose.

And when they had led him out, they overwhelmed him with stones, and he died, just as the Lord had instructed.

37 Och Herren sade till Mose:

The Lord also said to Moses:

38 Tala med Israels barn, och säg till dem, att de skola göra sig klutar på fållarna af deras kläder, i alla deras efterkommandom, och gul snöre i klutomen vid fållarna.

“Speak to the sons of Israel, and you shall tell them to make for themselves hems at the corners of their cloaks, placing in them ribbons of hyacinth,

39 Och skola de klutar tjena eder dertill, att I skolen se på dem, och ihågkomma all Herrans bud, och göra dem, att I icke efterföljen edars hjertas tycko, eller hor drifven efter edor ögon.

so that, when they see these, they may remember all the commandments of the Lord, and they may not follow their own thoughts and eyes, fornicating in various ways,

40 Derföre skolen I ihågkomma och göra all min bud, och helige vara edrom Gud.

but instead, they, being more mindful of the precepts of the Lord, may do them and may be holy to their God.

41 Jag Herren edar Gud, den eder utur Egypti land fört hafver, att jag skulle vara edar Gud: Jag Herren edar Gud.

I am the Lord your God, who led you away from the land of Egypt, so that I may be your God.”