4 Mosebok 12

1 Och MirJam och Aaron talade emot Mose för hans hustrus skull, den Ethiopissan, som han till hustru tagit hade; derföre att han en Ethiopisso hade till hustru tagit;

And Miriam and Aaron spoke against Moses because of the Ethiopian woman whom he had taken; for he had taken a Cushite as wife.

2 Och sade: Talar nu Herren allena genom Mose? Talar han ock icke genom oss? Och Herren hörde det.

And they said, Has Jehovah indeed spoken only to Moses? has he not spoken also to us? And Jehovah heard it.

3 Men Mose var en ganska saktmodig man, öfver alla menniskor på jordene.

But the man Moses was very meek, above all men that were upon the face of the earth.

4 Och strax sade Herren till Mose, och till Aaron, och till MirJam: Går ut I tre intill vittnesbördsens tabernakel. Och de gingo alle tre ut.

Then Jehovah spoke suddenly to Moses, and to Aaron, and to Miriam, Come out ye three unto the tent of meeting. And they went out, they three.

5 Då kom Herren neder i molnstodene, och steg in i dörrena af tabernaklet, och kallade Aaron och MirJam; och de gingo både ut.

And Jehovah came down in the pillar of the cloud, and stood at the entrance of the tent, and called Aaron and Miriam; and they both came forth.

6 Och han sade: Hörer min ord; om någor är ibland eder en Herrans Prophet, honom vill jag uppenbara mig uti en syn; eller uti en dröm vill jag tala med honom.

And he said, Hear now my words: If there be a prophet among you, I Jehovah will make myself known to him in a vision, I will speak to him in a dream.

7 Men icke så min tjenare Mose, hvilken uti mitt hela hus trogen är.

Not so my servant Moses: he is faithful in all my house.

8 Munteliga talar jag med honom, och han ser Herran såsom han är, icke genom mörk ord eller liknelse. Hvi hafven I då icke fruktat att tala emot min tjenare Mose?

Mouth to mouth do I speak to him openly, and not in riddles; and the form of Jehovah doth he behold. Why then were ye not afraid to speak against my servant, against Moses?

9 Och Herrans vrede förgrymmade sig öfver dem, och han vände sig bort;

And the anger of Jehovah was kindled against them, and he went away;

10 Dertill gaf ock molnskyn sig ifrå tabernaklet. Och si, då var MirJam spitelsk såsom en snö; och Aaron vände sig till MirJam, och fick se att hon var spitelsk.

and the cloud departed from off the tent. And behold, Miriam was leprous as snow; and Aaron turned toward Miriam, and behold, she was leprous.

11 Han sade till Mose: Ack min herre! lägg icke denna syndena på oss, i det vi hafve ovisliga gjort, och syndat;

Then Aaron said to Moses, Alas, my lord, I beseech thee, lay not this sin upon us, wherein we have been foolish, and have sinned!

12 Att denna icke blifver såsom ett dödt ting, som kommer ut af moderlifvet; det hafver allaredo bortfrätit hälftena af hennes kött.

Let her not be as one stillborn, half of whose flesh is consumed when he comes out of his mother's womb.

13 Då ropade Mose till Herran, och sade: Ack Gud! gör henne helbregda.

And Moses cried to Jehovah, saying, O God, heal her, I beseech thee!

14 Herren sade: Om hennes fader hade spottat henne i ansigtet, skulle hon icke skämma sig i sju dagar? Låt innelycka henne i sju dagar utan lägret; sedan låt åter taga henne igen.

And Jehovah said to Moses, But had her father anyways spat in her face, should she not be shamed seven days? She shall be shut outside the camp seven days, and afterwards she shall be received in [again].

15 Så vardt då MirJam innelyckt i sju dagar utan lägret, och folket for ingen vägs fram bätter, intilldess MirJam vardt igen anammad.

And Miriam was shut outside the camp seven days; and the people did not journey till Miriam was received in [again].

16 Sedan drog folket ifrå Hazeroth, och lägrade sig uti den öknene Paran.

And afterwards the people journeyed from Hazeroth, and encamped in the wilderness of Paran.