< 4 Mosebok 10 >
1 Och Herren talade med Mose, och sade:
Locutusque est Dominus ad Moysen, dicens:
2 Gör dig två trummeter af tätt silfver, att du brukar dem till att kalla tillhopa menighetena, och när hären af stad skall.
Fac tibi duas tubas argenteas ductiles, quibus convocare possis multitudinem quando movenda sunt castra.
3 När man blås slätt med dem båda, skall församla sig till dig hela menigheten inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel.
Cumque increpueris tubis, congregabitur ad te omnis turba ad ostium tabernaculi foederis.
4 När man slätt blås med enom, så skola höfvitsmännerna församla sig till dig; de öfverste öfver tusende i Israel.
Si semel clangueris, venient ad te principes, et capita multitudinis Israel.
5 Men när I trummeten, så skola de lägren draga af stad, som ligga österut.
Si autem prolixior atque concisus clangor increpuerit, movebunt castra primi qui sunt ad orientalem plagam.
6 Och när I trummeten annan gång, då skola de lägren draga af stad, som ligga söderut; förty, när de resa skola, så skolen I trummeta.
In secundo autem sonitu et pari ululatu tubae, levabunt tentoria qui habitant ad meridiem. et iuxta hunc modum reliqui facient, ululantibus tubis in profectionem.
7 Men när menigheten skall församlas, skolen I slätt blåsa, och icke trummeta.
Quando autem congregandus est populus, simplex tubarum clangor erit, et non concise ululabunt.
8 Och det blåsandet med trummeterna skola Prestens Aarons söner göra. Och det skall vara eder ett evigt sätt till edra efterkommande.
Filii autem Aaron sacerdotis clangent tubis: eritque hoc legitimum sempiternum in generationibus vestris.
9 När I dragen till någon strid uti edro lande emot edra fiendar, som strida på eder, så skolen I trummeta med trummeterna, att uppå eder skall tänkt varda för Herranom edrom Gud, och I mågen löste varda ifrån edra fiendar.
Si exieritis ad bellum de terra vestra contra hostes qui dimicant adversum vos, clangetis ululantibus tubis, et erit recordatio vestri coram Domino Deo vestro, ut eruamini de manibus inimicorum vestrorum.
10 Sammalunda ock, när I ären glade, på edra högtider och edra nymånader, skolen I blåsa med trummeterna öfver edor bränneoffer och tackoffer; att det skall vara eder till åminnelse för edrom Gud. Jag är Herren edar Gud.
Si quando habebitis epulum, et dies festos, et calendas, canetis tubis super holocaustis, et pacificis victimis, ut sint vobis in recordationem Dei vestri. ego Dominus Deus vester.
11 På tjugonde dagen i dem andra månadenom, i de andra årena, gaf molnskyn sig upp af vittnesbördsens tabernakel.
Anno secundo, mense secundo, vigesima die mensis elevata est nubes de tabernaculo foederis:
12 Och Israels barn drogo i deras skarar utu Sinai öken; och molnskyn blef uti den öknene Paran.
profectique sunt filii Israel per turmas suas de deserto Sinai, et recubuit nubes in solitudine Pharan.
13 Och de förste drogo af stad, efter Herrans ord genom Mose;
Moveruntque castra primi iuxta imperium Domini per manum Moysi.
14 Nämliga det baneret af Juda barnas lägre drog först åstad med deras här; och öfver deras här var Nahesson, Amminadabs son.
Filii Iuda per turmas suas: quorum princeps erat Nahasson filius Aminadab.
15 Och öfver den hären af Isaschars barnas slägte var Nathaneel, Zuars son.
In tribu filiorum Issachar fuit princeps Nathanael filius Suar.
16 Och öfver den hären af Sebulons barnas slägte var Eliab, Helons son.
In tribu Zabulon erat princeps Eliab filius Helon.
17 Då lade man tillsamman tabernaklet; och Gersons och Merari barn drogo åstad, och båro tabernaklet.
Depositumque est tabernaculum, quod portantes egressi sunt filii Gerson et Merari.
18 Dernäst följde det baneret af Rubens lägre med deras här; och öfver deras här var Elizur, Sedeurs son.
Profectique sunt et filii Ruben, per turmas et ordinem suum: quorum princeps erat Helisur filius Sedeur.
19 Och öfver den hären af Simeons barnas slägte var Selumiel, ZuriSadai son.
In tribu autem filiorum Simeon, princeps fuit Salamiel filius Surisaddai.
20 Och Eliasaph, Deguels son, öfver Gads barnas slägtes här.
Porro in tribu Gad erat princeps Eliasaph filius Duel.
21 Så drogo ock de Kehatiter åstad, och båro helgedomen; och hine uppsatte tabernaklet tilldess denne kommo efter.
Profectique sunt et Caathitae portantes Sanctuarium. Tamdiu tabernaculum portabatur, donec venirent ad erectionis locum.
22 Dernäst drog det baneret åstad af Ephraims barnas lägre med deras här; och öfver dem var Elisama, Ammihuds son.
Moverunt castra et filii Ephraim per turmas suas, in quorum exercitu princeps erat Elisama filius Ammiud.
23 Och Gamliel, Pedahzurs son, öfver den hären af Manasse barnas slägte.
In tribu autem filiorum Manasse princeps fuit Gamaliel filius Phadasseur.
24 Och Abidan, Gideoni son, öfver den hären af BenJamins barnas slägte.
et in tribu Beniamin erat dux Abidan filius Gedeonis.
25 Dernäst följde det baneret af Dans barnas lägre med deras här; och så voro all lägren uppe; och Ahieser, AmmiSadai son, var öfver deras här;
Novissimi castrorum omnium profecti sunt filii Dan per turmas suas, in quorum exercitu princeps fuit Ahiezer filius Ammisaddai.
26 Och Pagiel, Ochrans son, öfver den hären af Assers barnas slägte;
In tribu autem filiorum Aser erat princeps Phegiel filius Ochran.
27 Och Ahira, Enans son, öfver den hären af Naphthali barnas slägte.
Et in tribu filiorum Nephthali princeps fuit Ahira filius Enan.
28 Så foro Israels barn med deras härar.
Haec sunt castra, et profectiones filiorum Israel per turmas suas quando egrediebantur.
29 Och Mose sade till sin svåger Hobab, Reguels son, af Midian: Vi drage till de rum, om hvilka Herren sagt hafver: Jag skall gifva eder dem; så kom nu med oss, vi vilje göra det bästa med dig; ty Herren hafver Israel godt tillsagt.
Dixitque Moyses Hobab filio Raguel Madianitae, cognato suo: Proficiscimur ad locum, quem Dominus daturus est nobis: veni nobiscum, ut benefaciamus tibi: quia Dominus bona promisit Israeli.
30 Han svarade: Jag vill icke med eder, utan fara i mitt land till mina slägt.
Cui ille respondit: Non vadam tecum, sed revertar in terram meam, in qua natus sum.
31 Han sade: Käre, öfvergif oss icke; förty du vetst hvar vi skole lägra oss i öknene, och skall vara vårt öga.
Et ille: Noli, inquit, nos relinquere: tu enim nosti in quibus locis per desertum castra ponere debeamus, et eris ductor noster.
32 Och om du far med oss, det goda, som Herren gör med oss, det vilje vi göra med dig.
Cumque nobiscum veneris, quidquid optimum fuerit ex opibus, quas nobis traditurus est Dominus, dabimus tibi.
33 Så drogo de ifrå Herrans berg tre dagsresor; och Herrans förbunds ark drog för dem tre dagsresor, till att visa dem hvar de hvila skulle.
Profecti sunt ergo de Monte Domini viam trium dierum, arcaque foederis Domini praecedebat eos, per dies tres providens castrorum locum.
34 Och Herrans molnsky var öfver dem om dagen, när de drogo utu lägret.
Nubes quoque Domini super eos erat per diem cum incederent.
35 Och när arken for, så sade Mose: Herre, statt upp, att dine fiender måga förströs; och de som dig hata, måga flyktige varda för dig.
Cumque elevaretur arca, dicebat Moyses: Surge Domine, et dissipentur inimici tui, et fugiant qui oderunt te, a facie tua.
36 Och när han sattes ned, sade han: Kom igen, Herre, till de många Israels tusend.
Cum autem deponeretur, aiebat: Revertere Domine, ad multitudinem exercitus Israel.