4 Mosebok 10

1 Och Herren talade med Mose, och sade:

Then the LORD said to Moses,

2 Gör dig två trummeter af tätt silfver, att du brukar dem till att kalla tillhopa menighetena, och när hären af stad skall.

“Make two trumpets of hammered silver to be used for calling the congregation and for having the camps set out.

3 När man blås slätt med dem båda, skall församla sig till dig hela menigheten inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel.

When both are sounded, the whole congregation is to assemble before you at the entrance to the Tent of Meeting.

4 När man slätt blås med enom, så skola höfvitsmännerna församla sig till dig; de öfverste öfver tusende i Israel.

But if only one is sounded, then the leaders, the heads of the clans of Israel, are to gather before you.

5 Men när I trummeten, så skola de lägren draga af stad, som ligga österut.

When you sound short blasts, the camps that lie on the east side are to set out.

6 Och när I trummeten annan gång, då skola de lägren draga af stad, som ligga söderut; förty, när de resa skola, så skolen I trummeta.

When you sound the short blasts a second time, the camps that lie on the south side are to set out. The blasts are to signal them to set out.

7 Men när menigheten skall församlas, skolen I slätt blåsa, och icke trummeta.

To convene the assembly, you are to sound long blasts, not short ones.

8 Och det blåsandet med trummeterna skola Prestens Aarons söner göra. Och det skall vara eder ett evigt sätt till edra efterkommande.

The sons of Aaron, the priests, are to sound the trumpets. This shall be a permanent statute for you and the generations to come.

9 När I dragen till någon strid uti edro lande emot edra fiendar, som strida på eder, så skolen I trummeta med trummeterna, att uppå eder skall tänkt varda för Herranom edrom Gud, och I mågen löste varda ifrån edra fiendar.

When you enter into battle in your land against an adversary who attacks you, sound short blasts on the trumpets, and you will be remembered before the LORD your God and saved from your enemies.

10 Sammalunda ock, när I ären glade, på edra högtider och edra nymånader, skolen I blåsa med trummeterna öfver edor bränneoffer och tackoffer; att det skall vara eder till åminnelse för edrom Gud. Jag är Herren edar Gud.

And on your joyous occasions, your appointed feasts, and the beginning of each month, you are to blow the trumpets over your burnt offerings and fellowship offerings to serve as a reminder for you before your God. I am the LORD your God.”

11 På tjugonde dagen i dem andra månadenom, i de andra årena, gaf molnskyn sig upp af vittnesbördsens tabernakel.

On the twentieth day of the second month of the second year, the cloud was lifted from above the tabernacle of the Testimony,

12 Och Israels barn drogo i deras skarar utu Sinai öken; och molnskyn blef uti den öknene Paran.

and the Israelites set out from the Wilderness of Sinai, traveling from place to place until the cloud settled in the Wilderness of Paran.

13 Och de förste drogo af stad, efter Herrans ord genom Mose;

They set out this first time according to the LORD’s command through Moses.

14 Nämliga det baneret af Juda barnas lägre drog först åstad med deras här; och öfver deras här var Nahesson, Amminadabs son.

First, the divisions of the camp of Judah set out under their standard, with Nahshon son of Amminadab in command.

15 Och öfver den hären af Isaschars barnas slägte var Nathaneel, Zuars son.

Nethanel son of Zuar was over the division of the tribe of Issachar,

16 Och öfver den hären af Sebulons barnas slägte var Eliab, Helons son.

and Eliab son of Helon was over the division of the tribe of Zebulun.

17 Då lade man tillsamman tabernaklet; och Gersons och Merari barn drogo åstad, och båro tabernaklet.

Then the tabernacle was taken down, and the Gershonites and the Merarites set out, transporting it.

18 Dernäst följde det baneret af Rubens lägre med deras här; och öfver deras här var Elizur, Sedeurs son.

Then the divisions of the camp of Reuben set out under their standard, with Elizur son of Shedeur in command.

19 Och öfver den hären af Simeons barnas slägte var Selumiel, ZuriSadai son.

Shelumiel son of Zurishaddai was over the division of the tribe of Simeon,

20 Och Eliasaph, Deguels son, öfver Gads barnas slägtes här.

and Eliasaph son of Deuel was over the division of the tribe of Gad.

21 Så drogo ock de Kehatiter åstad, och båro helgedomen; och hine uppsatte tabernaklet tilldess denne kommo efter.

Then the Kohathites set out, transporting the holy objects; the tabernacle was to be set up before their arrival.

22 Dernäst drog det baneret åstad af Ephraims barnas lägre med deras här; och öfver dem var Elisama, Ammihuds son.

Next, the divisions of the camp of Ephraim set out under their standard, with Elishama son of Ammihud in command.

23 Och Gamliel, Pedahzurs son, öfver den hären af Manasse barnas slägte.

Gamaliel son of Pedahzur was over the division of the tribe of Manasseh,

24 Och Abidan, Gideoni son, öfver den hären af BenJamins barnas slägte.

and Abidan son of Gideoni was over the division of the tribe of Benjamin.

25 Dernäst följde det baneret af Dans barnas lägre med deras här; och så voro all lägren uppe; och Ahieser, AmmiSadai son, var öfver deras här;

Finally, the divisions of the camp of Dan set out under their standard, serving as the rear guard for all units, with Ahiezer son of Ammishaddai in command.

26 Och Pagiel, Ochrans son, öfver den hären af Assers barnas slägte;

Pagiel son of Ocran was over the division of the tribe of Asher,

27 Och Ahira, Enans son, öfver den hären af Naphthali barnas slägte.

and Ahira son of Enan was over the division of the tribe of Naphtali.

28 Så foro Israels barn med deras härar.

This was the order of march for the Israelite divisions as they set out.

29 Och Mose sade till sin svåger Hobab, Reguels son, af Midian: Vi drage till de rum, om hvilka Herren sagt hafver: Jag skall gifva eder dem; så kom nu med oss, vi vilje göra det bästa med dig; ty Herren hafver Israel godt tillsagt.

Then Moses said to Hobab, the son of Moses’ father-in-law Reuel the Midianite, “We are setting out for the place of which the LORD said: ‘I will give it to you.’ Come with us, and we will treat you well, for the LORD has promised good things to Israel.”

30 Han svarade: Jag vill icke med eder, utan fara i mitt land till mina slägt.

“I will not go,” Hobab replied. “Instead, I am going back to my own land and my own people.”

31 Han sade: Käre, öfvergif oss icke; förty du vetst hvar vi skole lägra oss i öknene, och skall vara vårt öga.

“Please do not leave us,” Moses said, “since you know where we should camp in the wilderness, and you can serve as our eyes.

32 Och om du far med oss, det goda, som Herren gör med oss, det vilje vi göra med dig.

If you come with us, we will share with you whatever good things the LORD gives us.”

33 Så drogo de ifrå Herrans berg tre dagsresor; och Herrans förbunds ark drog för dem tre dagsresor, till att visa dem hvar de hvila skulle.

So they set out on a three-day journey from the mountain of the LORD, with the ark of the covenant of the LORD traveling ahead of them for those three days to seek a resting place for them.

34 Och Herrans molnsky var öfver dem om dagen, när de drogo utu lägret.

And the cloud of the LORD was over them by day when they set out from the camp.

35 Och när arken for, så sade Mose: Herre, statt upp, att dine fiender måga förströs; och de som dig hata, måga flyktige varda för dig.

Whenever the ark set out, Moses would say, “Rise up, O LORD! May Your enemies be scattered; may those who hate You flee before You.”

36 Och när han sattes ned, sade han: Kom igen, Herre, till de många Israels tusend.

And when it came to rest, he would say: “Return, O LORD, to the countless thousands of Israel.”