4 Mosebok 10
1 Och Herren talade med Mose, och sade:
BOEIPA loh Moses te a voek tih,
2 Gör dig två trummeter af tätt silfver, att du brukar dem till att kalla tillhopa menighetena, och när hären af stad skall.
“Namah ham cak olueng panit saii lamtah cakben boh thil. Te rhoi te nang ham rhaengpuei tingtunnah neh lambong hlahnah lam khaw om saeh.
3 När man blås slätt med dem båda, skall församla sig till dig hela menigheten inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel.
Te te a ueng uh vaengah tah rhaengpuei boeih he tingtunnah dap thohka ah nang taengla tuentah uh saeh.
4 När man slätt blås med enom, så skola höfvitsmännerna församla sig till dig; de öfverste öfver tusende i Israel.
Tedae pakhat bueng a ueng uh atah Israel thawng khat kah boeilu, khoboei rhoek te nang taengah tuentah uh saeh.
5 Men när I trummeten, så skola de lägren draga af stad, som ligga österut.
Tamlung pacuek na ueng vaengah khothoeng ah aka rhaeh caem rhoek te hlah uh saeh.
6 Och när I trummeten annan gång, då skola de lägren draga af stad, som ligga söderut; förty, när de resa skola, så skolen I trummeta.
Tamlung pabae neh a ueng bal vaengah tuithim ah aka rhaeh caem te hlah uh saeh. Amih hlahnah ham tamlung neh ueng uh saeh.
7 Men när menigheten skall församlas, skolen I slätt blåsa, och icke trummeta.
Tedae hlangping te tingtun sak ham vaengah na ueng uh akhaw yuhui uh boeh.
8 Och det blåsandet med trummeterna skola Prestens Aarons söner göra. Och det skall vara eder ett evigt sätt till edra efterkommande.
Te vaengah Aaron koca khosoih rhoek loh olueng te ueng uh saeh lamtah nangmih ham neh na cadilcahma ham khaw kumhal kah khosing la om saeh.
9 När I dragen till någon strid uti edro lande emot edra fiendar, som strida på eder, så skolen I trummeta med trummeterna, att uppå eder skall tänkt varda för Herranom edrom Gud, och I mågen löste varda ifrån edra fiendar.
Na khohmuen ah rhal taengah caemtloek la na caeh uh vaengah khaw, puen na cak vaengah khaw olueng te ueng uh. Tedae BOEIPA na Pathen kah mikhmuh ah na poek uh daengah ni na thunkha taeng lamloh n'khang eh.
10 Sammalunda ock, när I ären glade, på edra högtider och edra nymånader, skolen I blåsa med trummeterna öfver edor bränneoffer och tackoffer; att det skall vara eder till åminnelse för edrom Gud. Jag är Herren edar Gud.
Na kohoenah hnin ah khaw, na khoning vaengah khaw, na hlasae tuung vaengah khaw na hmueihhlutnah neh nangmih kah rhoepnah hmueih te olueng neh ueng thil lamtah na Pathen mikhmuh ah nangmih ham poekkoepnah la om saeh. Kai Yahweh he nangmih kah Pathen ni,” a ti nah.
11 På tjugonde dagen i dem andra månadenom, i de andra årena, gaf molnskyn sig upp af vittnesbördsens tabernakel.
A kum bae hla bae dongah hlasae hnin kul a pha vaengah, cingmai te laipainah dungtlungim dong lamloh nong.
12 Och Israels barn drogo i deras skarar utu Sinai öken; och molnskyn blef uti den öknene Paran.
Te dongah Israel ca rhoek te a hlahnah Sinai khosoek lamloh cet uh tih Paran khosoek ah tah cingmai te a pai pah.
13 Och de förste drogo af stad, efter Herrans ord genom Mose;
Te vaengah Moses kut dongkah BOEIPA olka bangla ana cet lamhma uh.
14 Nämliga det baneret af Juda barnas lägre drog först åstad med deras här; och öfver deras här var Nahesson, Amminadabs son.
Te dongah lamhma la Judah koca caem kah hnitai te amamih kah caempuei tarhing ah a khuen. Te vaengah Amminadab capa Nahshon loh amah kah caempuei te a mawt.
15 Och öfver den hären af Isaschars barnas slägte var Nathaneel, Zuars son.
Issakhar ca rhoek koca kah caempuei te Zuar capa Nethanel loh a mawt.
16 Och öfver den hären af Sebulons barnas slägte var Eliab, Helons son.
Zebulun ca rhoek koca kah caempuei te Helon capa loh Eliab a mawt.
17 Då lade man tillsamman tabernaklet; och Gersons och Merari barn drogo åstad, och båro tabernaklet.
Dungtlungim a hlak van nen tah dungtlungim aka phuei Gershon koca rhoek neh Merari koca rhoek cet uh.
18 Dernäst följde det baneret af Rubens lägre med deras här; och öfver deras här var Elizur, Sedeurs son.
Te phoeiah Reuben caem kah hnitai te amamih kah caempuei tarhing ah cet. Te vaengah Shedeur capa Elizur loh a caempuei te a mawt.
19 Och öfver den hären af Simeons barnas slägte var Selumiel, ZuriSadai son.
Simeon ca rhoek kah koca caempuei te Zurishaddai capa Shelumiel loh a mawt.
20 Och Eliasaph, Deguels son, öfver Gads barnas slägtes här.
Gad ca rhoek kah koca caempuei te Deuel capa Eliasaph loh a mawt.
21 Så drogo ock de Kehatiter åstad, och båro helgedomen; och hine uppsatte tabernaklet tilldess denne kommo efter.
Te phoeiah rhokso aka kawt Kohathi te cet. Tedae amih a pawk hlan ah dungtlungim te a thoh uh coeng.
22 Dernäst drog det baneret åstad af Ephraims barnas lägre med deras här; och öfver dem var Elisama, Ammihuds son.
Te phoeiah Ephraim koca caem kah hnitai te amamih kah caempuei tarhing la cet. Te vaengah Ammihud kah capa Elishama loh anih kah caempuei te a mawt.
23 Och Gamliel, Pedahzurs son, öfver den hären af Manasse barnas slägte.
Manasseh ca rhoek kah koca caempuei te Pedahzur capa Gamaliel loh a mawt.
24 Och Abidan, Gideoni son, öfver den hären af BenJamins barnas slägte.
Benjamin ca rhoek kah koca caempuei te Gideoni capa Abidan loh a mawt.
25 Dernäst följde det baneret af Dans barnas lägre med deras här; och så voro all lägren uppe; och Ahieser, AmmiSadai son, var öfver deras här;
Te phoeiah Dan koca caem kah hnitai te cet. Te vaengah caem boeih te amamih caempuei dongah tingtun uh tih a caempuei te Ammishaddai capa Ahiezer loh a mawt.
26 Och Pagiel, Ochrans son, öfver den hären af Assers barnas slägte;
Asher ca rhoek kah koca caempuei rhoek te Okran capa Pagiel loh a mawt.
27 Och Ahira, Enans son, öfver den hären af Naphthali barnas slägte.
Naphtali ca kah koca caempuei te Enan capa Ahira loh a mawt.
28 Så foro Israels barn med deras härar.
Israel ca rhoek kah a longcaeh he amamih kah caempuei neh cet uh.
29 Och Mose sade till sin svåger Hobab, Reguels son, af Midian: Vi drage till de rum, om hvilka Herren sagt hafver: Jag skall gifva eder dem; så kom nu med oss, vi vilje göra det bästa med dig; ty Herren hafver Israel godt tillsagt.
Te vaengah Moses loh Moses amah masae Median koca Reuel capa Hobab taengah, “Kaimih he BOEIPA loh, 'Nangmih taengah kam paek bitni,’ a ti nah hmuen lam ni ka caeh uh. Kaimih neh pongpa sih lamtah BOEIPA loh Israel soah a then a thui bangla nang taengah ka then uh bitni,” a ti nah.
30 Han svarade: Jag vill icke med eder, utan fara i mitt land till mina slägt.
Tedae amah te, “Kam vai mahpawh, kamah khohmuen neh ka pacaboeina taengla ka cet mai eh?,” a ti nah.
31 Han sade: Käre, öfvergif oss icke; förty du vetst hvar vi skole lägra oss i öknene, och skall vara vårt öga.
Tedae, “Khosoek ah ka rhaeh uh ham khaw na ming coeng dongah he kaimih n'hnoo boel mai. Kaimih kah mik la om mai.
32 Och om du far med oss, det goda, som Herren gör med oss, det vilje vi göra med dig.
Kaimih neh n'caeh mai akhaw a then la om bitni. BOEIPA loh kaimih taengah n'bawn sak van bangla nang taengah kam bawn sak khaw ana om bitni ni,” a ti nah.
33 Så drogo de ifrå Herrans berg tre dagsresor; och Herrans förbunds ark drog för dem tre dagsresor, till att visa dem hvar de hvila skulle.
Te phoeiah BOEIPA tlang lamloh hnin thum longcaeh la cet uh. Te vaengah amih ham duemnah aka tlap la hnin thum longcaeh hil amih hmai ah BOEIPA kah paipi thingkawng te a caeh pah.
34 Och Herrans molnsky var öfver dem om dagen, när de drogo utu lägret.
Rhaehhmuen lamloh a caeh uh neh hnin takuem amih soah BOEIPA kah cingmai a om pah.
35 Och när arken for, så sade Mose: Herre, statt upp, att dine fiender måga förströs; och de som dig hata, måga flyktige varda för dig.
Thingkawng a caeh van neh Moses loh, “BOEIPA aw thoo lamtah, na thunkha te taekyak uh saeh, na lunguet rhoek khaw na mikhmuh lamloh rhaelrham uh saeh,” a ti.
36 Och när han sattes ned, sade han: Kom igen, Herre, till de många Israels tusend.
A duem vaengah khaw, “BOEIPA aw, Israel kah, thawng thawngrha taengla mael laeh,” a ti.
