< Nehemja 5 >

1 Och sig upphof ett stort rop af folket, och deras hustrur, emot sina bröder Judarna.
NUI loa iho la ka ohumu ana o na kanaka a me ka lakou poe wahine i na hoahanau o lakou i ka Iuda.
2 Och voro somlige, som sade: Våre söner och döttrar äro allt för månge; låt oss taga säd, och äta, att vi måge lefva.
No ka mea, olelo mai la kekahi poe, O ka makou mau keikikane a me ka makou mau kaikamahine, he poe nui no makou, a lawe aie makou i ka ai, i ai iho ai, a ola.
3 Och somlige sade: Låt oss utsätta våra åkrar, vingårdar och hus, och taga säd i denna hårda tiden.
Aia hoi kekahi poe i olelo mai la, Ua moraki aku makou i na aina o makou, a me ka makou mau mala waina, a me ko makou mau hale, e kuai makou i ka ai, no ka pololi.
4 Somlige sade: Låt oss låna penningar på ränto till Konungen, på våra åkrar och vingårdar.
A aia no hoi kekahi poe i olelo mai la, Ua lawe aie makou i ke kala i mea hookupu i ke alii, a paa malaila na aina o makou a me na mala waina.
5 Ty våra bröders kropp är såsom vår kropp, och deras barn såsom vår barn; eljest gifve vi våra söner och döttrar i träldom, och äre allaredo våra döttrar somliga undergifna, och ingen magt är i våra händer; komma också våra åkrar och vingårdar androm tillhanda.
A e like me ka io o ko makou poe hoahanau, ea, pela no ka io o makou, a e like me ka lakou mau keiki, pela no na keiki a makou; a eia hoi e hoolilo ana makou i ka makou mau keikikane a me ka makou mau kaikamahine i poe kauwa, a ua hookauwaia ano kekahi poe o ka makou mau kaikamahine: aole e hiki ia makou ke hoola; no ka mea, aia no ia hai na aina o makou a me ka makou mau mala waina.
6 Då jag nu deras rop och dessa orden hörde, vardt jag ganska vred.
A huhu loa iho la au i ko'u lohe ana i ko lakou ohumu ana, a me keia mau mea.
7 Och mitt hjerta fick till råds, att jag straffade rådherrarna och öfverstarna, och sade till dem: Viljen I drifva ocker, den ene på den andra? Och jag hade tillhopa emot dem en stor församling;
Alaila kuka iho la ko'u naau me au iho; a ao aku la au i na kaukaualii a me na luna, a i aku la au ia lakou, Ke lawe nei oukou i ka uku kuala kekahi me kekahi A hoohuli au i ahakanaka nui eku e ia lakou.
8 Och sade till dem: Vi hafve igenköpt våra bröder Judarna, som Hedningomen sålde voro, efter våra förmågo; och I viljen också sälja edra bröder, de vi till oss köpt hafve? Då tego de, och funno intet till att svara.
A i aku la au ia lakou, Ua kuai hoola makou i na hoahanau o kakou i ka Iuda i kuai lilo ia'ku i ko na aina e, e like me ka mea i hiki ia makou; a e kuai anei oukou i ko oukou hoahanau, ea? a e kuaiia mai anei lakou ia kakou? Alaila mumule iho la lakou, aole hoi i loaa ia lakou kekahi mea e ekemu mai ai.
9 Och jag sade: Det är icke godt, som I gören. Skullen I icke vandra i Gudsfruktan, för Hedningarnas försmädelses skull, våra fiendars?
A i aku la au, Aole pono keia mea a oukou e hana nei: aole anei e hele oukou ma ka makau o ko kakou Akua no ka hoowahawaha ana mai o ko na aina e, ko kakou poe enemi?
10 Jag och mine bröder, och mine tjenare, hafvom ock fått dem penningar och säd; men ockret vilje vi låta blifva tillbaka.
E hiki no hoi ia'u, a me ko'u poe hoahanau, a me ka'u poe kanwa ke auhau ia lakou ma ke kala a me ka ai: aka, e haalele kakou i keia alunu ana, ea.
11 Så får dem nu i denna dag igen sina åkrar, vingårdar, oljogårdar och hus, och hundradedelen af penningomen för säd, vin och oljo, som I på dem ockrat hafven.
Ke noi aku nei au ia oukou, e hoihoi aku oukou io lakou la i keia la i na aina o lakou, a me ka lakou mau mala waina a me ka lakou mau mala oliva, a me ko lakou mau hale, a me ka hapahaneri o ke kala a me ka ai, a me ka waina, a me ka aila a oukou e auhau ai ia lakou.
12 Då sade de: Vi vilje få dem det igen, och vilje intet äska af dem; och vilje göra såsom du sagt hafver. Och jag kallade Presterna, och tog en ed af dem, att de så göra skulle.
A i mai la lakou, E hoihoi no makou, aole hoi e auhau ia lakou; e like me ka mea au i olelo mai ai, pela no makou e hana'i. Alaila kahea aku la au i na kahuna, a na'u no lakou i kena'ku e hoohiki e nana e like me keia olelo ana.
13 Och jag skuddade mitt sköte ut, och sade: Så skudde Gud hvar och en af sitt hus, och ifrå hans arbete, den icke blifver vid detta ord, så att han blifve utskuddad och blottad. Och hela församlingen sade Amen; och lofvade Herran. Och folket gjorde så.
A lulu iho la au i ke kapa ma ko'u alo, a i aku la au, Pela no e lulu aku ai ke Akua i kela kanaka i keia kanaka, ke nana ole ia e like me keia olelo ana, mai kona hale aku a mai kana oihana aku no hoi, a pela no ia e luluia'i a nele. A i mai la ka ahakanaka a pau, Amene, a hoonani aku la ia Iehova. A hana iho la ka poe kanaka e like me keia olelo ana.
14 Desslikes, ifrå den tiden, då mig vardt befaldt att vara landshöfding i Juda land, nämliga ifrå tjugonde årena, allt intill annat och tretionde året Konungs Arthahsasta, det är i tolf år, höll jag mig och mina bröder intet af höfdingakoste.
A mai ka la mai o'u i hooliloia'i i kiaaina ma ka aina o Iuda, mai ka makahiki iwakalua mai a hiki i ka makahiki kanakolukumamalua o Aretasaseta, o ke alii, he umikumamalua makahiki, aole no au, aole hoi ko'u poe hoahanau i ai i ka ai na ke kiaaina.
15 Förty de förre landshöfdingar, som för mig varit hade, hade besvärat folket, och hade tagit af dem bröd och vin, och dertill fyratio siklar silfver, och deras tjenare hade haft sig väldeliga med folket; men jag gjorde icke så, för Gudsfruktans skull.
Aka, o na kiaaina mamua o'u, ua hookaumaha lakou i na kanaka, a ua lawe na lakou mai i ka ai, a me ka waina, a me na sekela kala he kanaha; a ua hana no hoi ka lakou mau kauwa me he poe alii la maluna o na kanaka: aka, aole au i hana pela no ka makau i ke Akua.
16 Arbetade jag ock på murarbetet, och köpte ingen åker; och alle mine tjenare måste der komma samman till arbetes.
A hooikaika no hoi au ma ka hana ana i keia pa, aole hoi makou i kuai i aina; aka, malaila no ma ka hana i akoakoa'i ka'u poe kauwa a pau.
17 Dertill voro ock af Judarna och Förstarna hundrade och femtio vid mitt bord, som till mig komne voro ifrå Hedningarna, som kringom oss äro.
A o ka poe o Iuda, a me na luna ma kau papaaina hookahi haneri a me kanalima kanaka, a me ka poe no hoi i hele mai la io makou nei no ko na aina e mai a puni makou.
18 Och man måste beställa mig om dagen en oxa, och sex utvald får, och foglar, och ju i tio dagar allahanda vin tillfyllest. Likväl äskade jag intet höfdingakosten; förty tungen var svår på folkena.
A o ka mea i hoomakaukauia no ka la hookahi, hookahi bipi, a me na hipa eono i waeia; a ua noomakaukauia no hoi na manu na'u, a i ka umi o na la, keia waina keia waina, he nui; a ma keia mau mea, aole no au i lawe i ka ai na ke kiaaina, no ka mea, ua kaumaha ka hookauwa ana maluna o keia poe kanaka.
19 Min Gud, betänk mig till godo allt det jag desso folkena gjorde.
E hoomanao mai oe ia'u, e ko'u Akua, i mea e pono ai, e like me na mea a pau a'u i hana'i no keia poe kanaka.

< Nehemja 5 >