< Nehemja 4 >
1 Då nu Saneballat hörde, att vi byggde murarna, vardt han vred, och förgrymmade sig svårliga; och han bespottade Judarna;
Hanki tagrama Jerusalemi rankuma'mofo kegina ete azeri otuna zamofo nanekema Sameria kazigama kvama hu'nea ne' Senbalati'ma nentahino'a, tusi arimpa aheneranteno, Jiu vahe'mota ki'za zokago ke hurante'ne.
2 Och sade för sina bröder, och för de väldiga i Samarien: Hvad göra de vanmägtige Judar? Månn man så skola låta betämma dem? Månn de skola offra? Månn de skola en dag fullkomna det? Månn de göra stenarna lefvande af stofthopar, som förbrände äro?
Agra eri'za vahe zamavufine, Sameria sondia vahe'mokizmi zamavufina amanage hu'ne, Zamagra hanavezmima omne Jiu vahe'mo'za na'a nehaze? Zamagrama antahi'zana kuma kegina eri so'e hugahune hu'za nehazafi? Zamagra ana maka ofa Kresramana vunaku nehazafi? Zamagra magoke zage ferupina, kegina huvagare'za nehazafi? Tevemo'ma te fragu vazirami'nea haveramina inankna hu'za eri'za kuma kegina eri so'e hunakura nehaze?
3 Men Tobia den Ammoniten, som när honom var, sade: Låt bygga dem; när räfvarna löpa ditupp, skola de väl sönderrifva deras stenmurar.
Anankema nehigeno'a, Amoni vahepinti ne' Tobia'a Senbalati tava'onte oti'neno amanage hu'ne, Zamagra na'a tro nehazafi keho, afi kramo'ma ana keginare'ma takau resiana have keginazamia renafe hutregahie!
4 Hör, vår Gud, huru föraktade äre vi; vänd deras försmädelse in uppå deras hufvud, så att du gifver dem uti föraktelse i deras fängelses lande.
Hanki anankema hazama nentahi'na, amanage hu'na nunamuna hu'noe, Anumzantimoka nunamuntia antahiramio. Na'ankure ama vahe'mo'za tagrikura ki'za zokago ke hunerantaze. E'ina hu'negu atregeno ana nanekemo'a zamagri'a zamavufare fore hino. Ana hanige'za ha' vahe'zamimo'za ha' eme huzamante'za zamavareza ru moparega kina ome huzamanteho.
5 Öfverskyl icke deras missgerning, och bortskrapa icke deras synd för dig; förty de hafva rett byggningsmännerna.
Havi avu'ava'ma hu'za kumi'ma hu'naza zana keamnea nosunka kumi'zamia eri atreozmanto. Na'ankure keginama nehaza vahe'mokizmi zamavufina, zamagra kiza zokago ke hunerante'za Kagrira kazeri krimpa nehaze.
6 Men vi byggde murarna, och fogde dem alla tillhopa intill halfva höjd; och folket fick hjerta till att arbeta.
Hanki ana nunamuma hutogeta, maka'mota tagu'areti huta hanavetita eri'zana erita, kankamuna rehiza huvaga ronkeno kuma keginamo'a marerino amu'nompi vu'ne. Na'ankure mika vahe'mota mago tarimpa huta eri'za eri antahintahi huteta ana eri'zana eri'none.
7 Då nu Saneballat och Tobia, och de Araber och Ammoniter, och Asdoditer hörde, att murarna i Jerusalem voro igenbyggde, och de hade begynt igentäppa det öppet var, vordo de ganska vrede;
Hianagi Senbalati'ma Tobia'ma Arapu vahe'mo'zane Amoni vahemozane, Asdoti vahe'ma antahizama Jerusalemi kuma keginama kazigazi huta erita nevuna nanekene, kuma keginamofo ne'onse kankamuma rehiza'ma nehuna nanekema nentahi'za, tusi zamarimpa aherante'naze.
8 Och gjorde alla ett förbund tillhopa, att de skulle komma och strida emot Jerusalem, och göra en villo derinne.
Ana nehu'za zamagra Jerusalemi kumate naga ha' eme hunerante'za, eri'zama e'neruna eri'za eri haviza hunaku kea retro hu'naze.
9 Men vi bådom vår Gud, och satte vakt uppå dem dag och natt, emot dem.
Ana hu'neanagi tagra Anumzantimofontega nunamuna nehuta, kegavama hu vahera huzamantonke'za feru'ene kenage'enena ha'ma eme hurante zankura kegava hu'naze.
10 Och Juda sade: Dragarenas magt är allt för svag, och gruset är för mycket; vi kunne icke bygga uppå murenom.
Hianagi Jiu vahe'mo'za amanage hu'za nehaze, eri'za vahe'mokizmi hankavemo'a hago vagare'za hie. Ana higeno fragu vaziramino'ma hihima hu'nea haveramina rama'a me'neankita eri'zana eri vaga oregahune.
11 Men våre fiender tänkte: De skola icke få vetat, eller set, förr än vi komme midt i hopen uppå dem, och slå dem ihjäl, och förhindre arbetet.
Ha' vahetimo'za amanage hu'naze, Jiu vahe'mo'za tagrira ke'za antahi'za osu'nesageta, ame huta vuta ha' ome huzamanteta zamahe vaga resanunkeno, ana eri'zamo'a amne zankna hugahie.
12 Då nu Judarna, som när dem bodde, kommo, och sade oss det väl tio gånger, af all rum, der de omkring oss bodde;
Hanki ana vahe'mokizmi tva'onte'ma nemaniza Jiu vahe'mo'za 10ni'a zupa naza agatere'za eme tasami'za, maka asoparegati hara eme huranteke nehaze.
13 Då satte jag nedre utmed muren i grafvene folket, efter deras slägter, med deras svärd, spetsar och bågar.
Anagema hazage'na mago'a vahera huzamantoge'za vu'za, keginamo'ma urami'nea kaziga ome kegava nehazage'na, mago'a vahera huzmantoge'za kankamuma maneterema hu'nere bainati kazitamine, karugru kevene, ati kevene eri'ne'za nagate nagate otitere hu'naze.
14 Och besåg det, och stod upp, och sade till rådherrarna, och öfverstarna, och till det andra folket: Frukter eder intet för dem; tänker uppå den stora förskräckeliga Herran, och strider för edra bröder, söner, döttrar, hustrur och hus.
Ana'ma hutoge'za veamo'zama koro'ma hazazama nezamage'na, kva vahe'ene eri'za vahe'ene ana maka vahetamina amanage hu'na zamasami'noe, tamagra ha' vahekura korora osiho. Ra Anumzana hankavenentake huno marerisa Anumza mani'neanki tamagera okanita, tamafuhe'inku'ene ne' mofavre tamigu'ene mofa'nane tamigu'ene a'nane tamigu'ene nonkuma tamigu'ene tamagesa nentahita korora osu hankavetita hara hiho.
15 Då nu våre fiender hörde, att vi hade fått vetat, gjorde Gud deras råd omintet; och vi vände oss åter alle till muren, hvar och en till sitt arbete.
Hanki ha' vahetimo'zama ha'ma eme hurante kema anakiza nanekema tagrama antahuna nanekea zamagra antahi'naze. Hianagi ha'ma eme hurante nanekema anaki'nazana Ra Anumzamo zamazeri havia higeno hara eme huorantazageta, mago'magomota kegina hu eri'zantirera vu'none.
16 Och det skedde sedan, att hälften af de unga män gjorde arbetet; den andre hälften höllo spetsar, sköldar, bågar, och pansar; och öfverstarne stodo bakför hela Juda hus.
Hagi ana knareti agafa huta, amu'nompinti vahera refko hunke'za mago'amo'za kegina eri'zana eri'naze. Hige'za mago'amo'za atine kevene zamimizare'ma nentaniza ha' kukenane, hankone zamazampina eri'ne'za oti'za kegava hu'naze. Hagi ana nehazage'za, erizante'ma ugota hu'za kegavama nehaza vahe'mo'zane ana maka Juda vahe'ma keginama nehaza vahe'mokizmi zamefi otitere hu'naze.
17 De som byggde på muren, och de som båro bördor ifrå dem som uppå ladde; med den ena handene gjorde de arbetet, och med den andra höllo de värjona.
Hagi keginama haza vahe'mo'za mago kaziga zamazanteti eri'za eneri'za, mago kaziga zamazampina ha'za eri'naze.
18 Och hvar och en af dem, som byggde, hade sitt svärd bundet vid sidona, och byggde så; och den som blåste med basunen, var när mig.
Ana nehu'za eri'zama eri'za vahe'mo'za bainati kazina atrazageno zamasoparega urami'nege'za eri'zana eri'naze. Hianagi paziveteti'ma ufema neraza vahe'mo'za nagrane mani'naze.
19 Och jag sade till rådherrarna, och öfverstarna, och till det andra folket: Arbetet är stort och vidt, och vi äre förströdde på murenom, långt ifrå hvarannan.
Anama hutazage'na kva vahe'tamine ugotama huzmante'naza kva vahetamine mago'a vahetaminena amanage hu'na zamasami'noe, Kegina hu za'za huta vahera afete umani emani huneta eri'zana enerune.
20 På hvilket rum I nu hören blåsa i basunen, dit kommer till oss. Vår Gud varder för oss stridandes;
E'ina hu'negu ina knare'ma ufenkrafama antahisutma, ame hutma nagra mani'nore eme eri tru hiho. Anumzantimo'a tagritega anteno ha' vahetia hara huzamantegahie.
21 Och vi vilje arbeta på verket; och hälften af dem höll spetsar, allt ifrå morgonrodnan intill stjernorna uppgingo.
Hagi anagema hutogeta mika zupa nanteranteti'ma vuno kinagama monafima hanafi'mo'ma ehanatia knare'ma vigeta, kegina eri'zama erita vu'nonana vahera amu'nompinti refko hu'neta mago'amo'za karugru kevea zamazampi eri'ne'za kva nehazageta, mago'amota kuma kegina eri'zana eri'none.
22 Ock sade jag på den tiden till folket: Hvar och en blifve med sinom dräng öfver natten i Jerusalem, att vi om nattena tage vara på vaktena, och om dagen på arbetet.
Hanki ana zupa mago'ene amanage hu'na vahera zamasami'noe, Eri'zama eri vagama resutma mago mago vahe'moka eri'za vahekane Jerusalemi kumara atreta megi'a ovuta, agu'afi mani'neta kenagera kegava huneranteta, msama hanigeta kuma kegina eri'zana erigahaze.
23 Men jag och mine bröder, och mine tjenare, och de män i vaktene efter mig, drogo intet vår kläder af, när någor i vattnet gick.
Hagi ana knafina nagrane nafuhe'zane nagri eri'za vahe'mo'zane nagri'ma kvama hunenantaza vahe'mo'zanena kukenatia hate otre'none. Makamota ha'zana tazampi me'negeta otreta, tinteganema vunana tazampinke me'negeta vu'no'ne.