Nehemja 13
1 Och på den tid vardt Mose bok läsen för folkens öron; och vardt funnet deruti skrifvet, att de Ammoniter och de Moabiter skulle aldrig komma uti Guds församling;
To na niah kaminawk hmaa ah Mosi ih cabu kroek o naah, Ammon kami hoi Moab kaminawk loe, Sithaw kaminawk amkhuenghaih ahmuen ah athumsak han om ai, tiah tarik ih ca to a hnuk o;
2 Derföre, att de icke mötte Israels barnom med bröd och vatten, utan lejde Bileam emot dem, att han skulle förbanna dem; ändock vår Gud vände den förbannelsen uti välsignelse.
tipongah tih nahaeloe nihcae mah Israel kaminawk to caaknaek hoi tui hoiah dawt o ai, Israel caanawk tangoeng hanah, Balaam to a tlai o; toe aicae ih Sithaw mah tangoenghaih to tahamhoihaih ah angcoengsak lat.
3 Då de nu hörde denna lagen, afskiljde de allt blandningsfolk ifrån Israel.
Kaminawk mah Mosi ih kaalok to thaih o naah, athii kangbaeh kaminawk boih to Israel acaeng thung hoiah pahoe o.
4 Och tillförene hade Presten Eljasib lagt Tobia håfvor uti offerkammaren, i vår Guds hus.
Hae hmuen om ai naah, qaima Eliashib loe aicae Sithaw im ih hmuenmae khenzawnkung ah oh moe, Tobiah hoi angkom kami ah oh;
5 Förty han hade gjort honom en stor kammar, der de hade tillförene lagt spisoffer, rökelse, redskap och tiond af säd, vin och oljo, efter Leviternas, sångarenas och dörravaktarenas bud; dertill Presternas häfoffer.
Levinawk, laasah kaminawk, khongkha toep kaminawk hoi qaimanawk han paek ih tangqumnawk, canghum, hmuihoih, im han paek ih hmuenmaenawk, to pacoengah hato thungah maeto paek ih canghum, kangtha misurtui hoi situi suekhaih ahmuen to Tobiah hanah a paek.
6 Men i allt detta var jag icke i Jerusalem; ty uti andra och tretionde årena Arthahsasta, Konungens i Babel, kom jag till Konungen; och efter några dagar förvärfde jag lof af Konungenom.
To nathuem ah kai loe Jerusalem ah ka om ai, kai loe Babylon siangpahrang Artaxerxes, siangpahrang ohhaih saning qui thum, saning hnetto haih naah, siangpahrang khaeah kam laem ving; nasetto maw akra pacoengah, Jerusalem ah amlaem let hanah siangpahrang palung aduehaih to ka hak;
7 Och jag drog åter till Jerusalem; och jag förmärkte, att det icke godt var, som Eljasib med Tobia gjort hade, i det han gjorde honom en kammar i gårdenom till Guds hus.
Jerusalem ah ka caeh let naah ni, Eliashib mah Sithaw im thung ih akhaan to Tobiah hanah paek boeh ti, tiah a sak ih kahoih ai hmuen kawng to ka panoek vop.
8 Och mig förtröt det svårliga; och jag kastade all Tobia hus tyg ut för kammaren,
Hae hmuen mah palung ang phuisak; to pongah Tobiah ih hmuennawk to imthung hoiah tasa bangah ka vah pae king.
9 Och bad, att de skulle rena kamrarna; och jag lät komma dit i samma staden Guds hus tyg, spisoffer och rökelse.
Imthung ciimcaisak hanah ka thuih pae; Sithaw im ih hmuennawk, paek ih canghumnawk hoi hmuihoihnawk to athung ah ka sueksak let.
10 Och jag förnam, att Leviternas delar vordo dem icke gifne; för hvilka sak Leviterna och sångarena voro bortflydde, hvar till sin åker, till att arbeta.
Levinawk han paek koi cang to paek o ai pongah, Levinawk hoi laasah kaminawk loe angmacae lawk ah amlaem o boih boeh, tiah ka panoek.
11 Då straffade jag öfverstarna, och sade: Hvi öfvergifve vi Guds hus? Men jag församlade dem, och satte dem i sitt rum.
To pongah ukkung angraengnawk to ka zoeh, Tipongah Sithaw im na pahnawt o sut loe? tiah ka naa; nihcae to nawnto amkhuengsak pacoengah, angmacae sak han koi tok to ka saksak boih.
12 Och hele Juda lät komma fram tiond af säd, vin och oljo, i drätselen.
To pacoengah loe Judahnawk boih mah canghum, misurthaih hoi situinawk to, hato thungah maeto, hmuenmae suekhaih imthung ah a sin o.
13 Och jag satte öfver drätselen Selemia Presten, och Zadok den Skriftlärda, och af Leviterna, Pedaja; och under deras hand Hanan, Saccurs son, Mattania sons; förty de voro hållne för trogna män, och dem vardt befaldt utskifta sinom brödrom.
Kai mah qaima Shelemiah, ca tarikkung Zadok hoi Levi kami Pedaiah cae to hmuenmae pakuemhaih im khenzawnkung ah ka suek; Mattaniah capa Zakkur, Zakkur capa Hanan to nihcae lawnkung ah ka suek; hae kaminawk loe oepthok kami ah oh o, angmacae nawkamyanawk hanah hmuenmae pazethaih loe nihcae ih tok ah oh.
14 Tänk uppå mig, min Gud, derföre, och bortkasta icke mina barmhertighet, som jag med mins Guds huse, och i hans vakt, gjorde.
Aw ka Sithaw, ka sak ih hae hmuen pongah, na pahnet hmah; ka Sithaw ih im hoi a toksah kaminawk hanah ka sak ih kahoih hmuen hae na tahmat pae ving hmah, tiah lawk ka thuih.
15 På samma tiden såg jag i Juda trampas i presserna om Sabbathen, och införas kärfvar, och åsnar ladda med vin, drufvor, fikon och allahanda bördor, till Jerusalem, på Sabbathsdagen; och jag betygade dem på den dagen, då de sålde spisningen.
To nathuem ah thoemto Judahnawk loe Sabbath niah, misurtui pasawh o, cang aah o moe, laa hrang nuiah phawh o sak; to pacoengah Sabbath niah, misurtui, misurthaih, thaiduet thaih hoi kalah thingthainawk to a lak o moe, Jerusalem ah a zawh o, tiah ka panoek; to pongah to niah hmuenmae zawh han ai ah acoehaih lok ka thuih pae.
16 Bodde desslikes Tyrer derinne; de förde fisk och allahanda varor, och sålde det på Sabbatherna, Juda barnom och Jerusalem.
Jerusalem ah kaom Tura kaminawk mah doeh tanga hoi kalah hmuennawk to Jerusalem ah phawh o moe, Sabbath niah Judah kaminawk khaeah a zawh pae o.
17 Då straffade jag de öfversta i Juda, och sade till dem: Hvad är det för en ond ting, som I gören, och bryten Sabbathsdagen?
Judah ukkungnawk khaeah, tipongah hae baktih kahoih ai hmuennawk hae na sak o moe, Sabbath ni to nam hnong o sak loe?
18 Gjorde icke våre fäder så, och vår Gud lät komma alla denna olyckon öfver oss, och öfver denna staden? Och I gören ännu vredena öfver Israel större, brytande Sabbathen.
Nam panawk mah to tiah hmuen sak o pong na ai maw, Sithaw mah hae baktih amtang amlaihaih hae aicae nui hoi vangpui nuiah phasak? Sabbath ni na aek o pongah, kanung aep palungphuihaih Israel kaminawk nuiah, na phak o sak let han vop maw? tiah ka zoeh.
19 Och då portarna i Jerusalem uppdragne voro för Sabbathen, böd jag tillsluta portarna, och befallde, att man icke skulle upplåta dem intill efter Sabbathen; och jag satte några af mina tjenare vid portarna, att ingen börda skulle föras derin om Sabbathsdagen.
Sabbath phak tomhaih ni, Jerusalem khongkha ah khoving amtonghaih ni hoi kamtong Sabbath ni boeng ai karoek to, khongkhanawk to paong o hmah, khaa oh, tiah lok ka thuih pae; Sabbath niah vangpui thungah hmuenmae phawh o han ai ah, thoemto ka tamnanawk to khongkha ka toepsak.
20 Så blefvo de krämare och köpmän, med allahanda varor, om nattena, utanför porten af Jerusalem, en gång och annan.
Hmuenmae kaqan hoi zaw kaminawk loe, Jerusalem vangpui tasa bangah vaito maw, vai hnetto maw iih o.
21 Då betygade jag dem, och sade till dem: Hvi blifven I om nattene utanför muren? Om I gören så mer, skall min hand komma uppå eder. Ifrå den tiden kommo de intet om Sabbathen.
To naah kai mah nihcae khaeah, Tipongah tapang taengah na iih o loe? Hmabangah hae baktih hmuen na sak o let nahaeloe, nangcae nuiah ban ka phok han, tiah ka naa. To ni hoi kamtong Sabbath niah angzo o ai boeh.
22 Och jag sade till Leviterna, som rene voro, att de skulle komma och vakta portarna, till att helga Sabbathsdagen. Min Gud, tänk ock på mig för detta här, och skona mig efter dina stora barmhertighet.
To pacoengah Levinawk khaeah doeh ciimcai oh loe, Sabbath ni ciim o sak hanah, khongkhanawk to toep oh, tiah ka thuih pae. Aw ka Sithaw, hae kawng pongah na pahnet hmah, kalen parai na palungnathaih hoiah na pathlung rae ah, tiah lawk ka thuih.
23 Jag såg ock på den tiden, att Judarna togo sig hustrur af Asdod, Ammon och Moab;
To nathuem ah, Judahnawk mah Ashod, Ammom hoi Moab nongpatanawk to zu ah lak o, tiah ka panoek.
24 Och deras barn talade half Asdodisko, och kunde icke tala Judisko, utan efter hvars folkens mål.
Nihcae ih caanawk loe Judah lok kop o ai; ahap kaminawk mah Ashdod kaminawk ih lok to apeh o, kalah kaminawk ih lok maeto ni apaeh o.
25 Och jag straffade dem, och bannade dem, och slog några män, och hårdrog dem, och tog en ed af dem vid Gud: I skolen icke gifva edra döttrar deras söner, icke heller taga deras döttrar till edra söner, eller till eder sjelf.
Nihcae to ka zoeh moe, loksae ka bah; thoemto kaminawk to ka boh moe, thoemto kaminawk ih sam to ka taprawt pae: Na canunawk nihcae capa hanah paek o hmah; na capanawk han doeh nihcae ih canunawk to zu ah la pae o hmah.
26 Hafver icke Salomo, Israels Konung, syndat dermed? Och var dock ibland många Hedningar ingen Konung honom lik. Och han var sinom Gud kär; och Gud satte honom till Konung öfver hela Israel. Likväl kommo de utländska qvinnor honom till att synda.
Hae tiah zu lak pongah na ai maw, Solomon siangpahrang mah zaehaih to sak? Prae boih ah anih baktih kaom siangpahrang mi doeh om ai; anih loe angmah ih Sithaw mah palung pongah, Israel kaminawk nuiah siangpahrang ah suek; anih mataeng doeh acaeng kalah nongpatanawk mah zaehaih sak o sak.
27 Hafven I det icke hört, medan I sådant stort ondt gören, och förtagen eder emot vår Gud med främmande qvinnors giftermål?
Acaeng kalah nongpatanawk zu ah na lak o pongah, aicae ih Sithaw hmaa ah zaehaih na sak o boeh, hae baktih kalen zaehaih sak hanah, nangcae ih lok to ka tahngai o han maw? tiah Sithaw ih ahmin hoiah lokkamhaih ka saksak.
28 Och en af Jojada barn, Eljasibs sons, öfversta Prestens, hade befryndat sig med Saneballat den Horoniten; men jag dref honom ifrå mig.
Qaima kalen koek, Eliashib capa Joiada ih capa maeto doeh, Horon acaeng Sanballat ih canu to zu haih pongah, anih to ka haek.
29 Tänk uppå dem, min Gud, som besmitta Presterskapet, och Presterskapens förbund, och Leviternas.
Aw ka Sithaw, nihcae to pahnet hmah; nihcae mah qaima toksakhaih amhnong o sak boeh, qaima toksakhaih hoi Levi kami ah oh hanah lokmaihaih to amhnong o sak boeh.
30 Alltså renade jag dem ifrån alla utländska; och beställde Presternas och Leviternas vakt, hvar och en till sitt ämbete;
Topongah Judah kaminawk loe acaeng kalah kaminawk thung hoiah ka pahoe moe, qaimanawk hoi Levinawk mah sak han koi tok to ka paek boih.
31 Och till att offra ved, på bestämd tid, och förstling. Tänk uppå mig, Gud, till det bästa.
Atue phak naah, thingnawk hoi kathai tangsuek thingthainawk paek o hanah, ka thuih pae. Aw ka Sithaw, kahoih hmuen ka sak pongah, na pahnet hmah, tiah lawk ka thuih.
