< Nehemja 10 >
1 Men de som beseglade det, voro desse: Nehemia Thirsatha, Hachalia son, och Zedekia,
2 Seraja, Asaria, Jeremia,
3 Pashur, Amaria, Malchija,
4 Hattus, Sebanja, Malluch,
5 Harim, Meremoth, Obadja,
6 Daniel, Ginnethon, Baruch,
7 Mesullam, Abia, Mijamin,
8 Maasia, Bilgai, och Semaja: De voro Presterna.
9 Men Leviterna voro: Jesua, Asanja son, Binnui af Henadads barnom, Kadmiel;
10 Och deras bröder, Sebanja, Hodija, Kelita, Pelaja, Hanan,
11 Micha, Rehop, Hasabia,
12 Saccur, Serebia, Sebanja,
13 Hodija, Bani och Beninu.
14 Hufvuden i folken voro: Paros, PahathMoab, Elam, Sattu, Bani,
15 Bunni, Asgad, Bebai,
16 Adonia, Bigvai, Adin,
17 Ater, Hiskia, Assur,
18 Hodija, Hasum, Bezai,
19 Hariph, Anathoth, Nebai,
20 Magpias, Mesullam, Hesir,
21 Mesesabeel, Zadok, Jaddua,
22 Pelatja, Hanan, Anaja,
23 Hosea, Hanania, Hasub,
24 Hallohes, Pilha, Sobek,
25 Rehum, Hasabna, Maaseja,
26 Ahija, Hanan, Anan,
27 Malluch, Harim och Baana.
28 Och det andra folket, Presterna, Leviterna, dörravaktarena, sångarena, Nethinim, och alle de som hade söndrat sig ifrå folken i landen, intill Guds lag, med sina hustrur, söner och döttrar, alle de som det kunde förstå;
29 Och deras mägtige, togo sig det till för sina bröder, och de kommo till att svärja och förpligta sig med ed, till att vandra i Guds lag, som igenom Guds tjenare Mose gifven är, att de hålla och göra ville efter all Herrans vår Guds bud, rätter och seder;
30 Och att vi icke skulle gifva folken i landena våra döttrar; ej heller vårom sönom taga deras döttrar.
31 Desslikes, när folket i landet förer om Sabbathsdagen någon varo och allahanda spisning, till att sälja, att vi icke ville taga det af dem om Sabbathen och helgedagar; och att vi i sjunde årena ville göra förlösning på allahanda tunga;
32 Och lägga ett bud uppå oss, att vi årliga gifva skulle en tridiung af en sikel silfver, till tjensten i vår Guds hus;
33 Nämliga till skådobröd, till dagligit spisoffer, till dagligit bränneoffer, på Sabbaths, nymånads och högtidsdagom, och till det helgada, och till syndoffer, der Israel skulle med försonad varda, och till all verk i vår Guds hus.
34 Och vi kastade lott emellan Presterna, Leviterna och folket, om vedoffer, det man till vår Guds hus årliga framföra skulle, efter våra fäders hus, på bestämd tid, att bränna på Herrans vår Guds altare, såsom det i lagen skrifvet är;
35 Och till att årliga frambära förstlingen af vårt land, och förstlingen af allo frukt, af all trä till Herrans hus;
36 Och förstlingen af våra söner, och af vår boskap, såsom det i lagen skrifvet står; och förstlingen af vårt fä, och af vår får, att vi allt detta skulle hafva in uti vår Guds hus till Presterna, som i vår Guds hus tjena;
37 Och att vi ville frambära förstlingen af vår deg, och vårt häfoffer, och frukt af allahanda trä, vin och oljo, till Presterna, i kistorna vid vår Guds hus; och vårt lands tiond till Leviterna, så att Leviterna skulle hafva tionden i alla städer, der vårt åkerverk är.
38 Och Presten Aarons son skall ock del hafva af Leviternas tiond, med Leviterna; så att Leviterna skola bära tionden af sine tiond upp till vår Guds hus, i kistorna, uti skatthuset.
39 Ty Israels barn, och Levi barn, skola bära häfoffret af säd, vin och oljo, upp i kistorna. Dersammastäds äro helgedomens kärile, och Presterna, som der tjena, och dörravaktare, och sångare; att vi vår Guds hus icke öfvergifve.
