< Nahum 3 >
1 Ve dem mordiska stadenom, den der full är med lögn och röfveri, och vill af sitt röfveri intet återvända;
Ⱪanliⱪ xǝⱨǝrgǝ way! U yalƣanqiliⱪ, zulum-zorawanliⱪ bilǝn tolƣan, U olja elixtin ⱨeq ⱪol üzgǝn ǝmǝs!
2 Ty der skall man höra sveper smälla, och hjul bullra, hästar skria, och vagnar rulla.
Aⱨ, ⱪamqining ⱪarsildaxliri! Qaⱪlirining daⱪangxiwatⱪan, Atlarning qapqiwatⱪan, Pingildap ketiwatⱪan jǝng ⱨarwilirining sadaliri!
3 Han förer upp resenärar med blänkande svärd och glimmande glafven; der ligga månge slagne, och store hopar med kroppar, så att på dem intet tal är, och man öfver deras kroppar falla måste;
Ⱪara, atliⱪ lǝxkǝrlǝrning ⱪangⱪixliri, Ⱪiliqlarning walildaxliri, Nǝyzilǝrning palildaxliri, Ɵltürülgǝnlǝrning kɵplüki, Ɵlüklǝr dɵwǝ-dɵwǝ! Jǝsǝtlǝrning sani yoⱪtur; Ular jǝsǝtlǝrgǝ putlixidu.
4 Allt detta för den dägeliga och lustiga skökones stora boleris skull, hvilken trolldom brukar, och med sitt boleri hafver förvärft Hedningar, och med sin trolldom land och folk.
— Seⱨirlǝrning piri u, — Əllǝrni paⱨixiwazliⱪi, Jǝmǝtlǝrni seⱨirliri bilǝn setiwetidu; Sǝn xerinsuhǝn paⱨixining nurƣun paⱨixilikliri tüpǝylidin,
5 Si, jag vill till dig, säger Herren Zebaoth; jag skall uppkasta din klädefåll öfver ditt ansigte, och skall visa. Hedningomen din blotthet, och Konungariken dina skam.
Mana, Mǝn sanga ⱪarxilixip qiⱪⱪanmǝn, — — dǝydu samawiy ⱪoxunlarning Sǝrdari bolƣan Pǝrwǝrdigar, Kɵnglikingning etikini ⱪayrip yüzünggǝ yepip, seni axkarilaymǝn, Əllǝrgǝ uyat yǝrliringni, Padixaⱨliⱪlarƣa nomusungni kɵrsitimǝn.
6 Jag skall göra dig ganska styggelig, och skämma dig, och göra dig till en vederstyggelse;
Üstünggǝ nijasǝtni taxlaymǝn, Seni xǝrmǝndiqiliktǝ ⱪaldurimǝn, Seni rǝswa ⱪilimǝn.
7 Att alle de, som dig se, skola fly ifrå dig, och säga: Nineve är förderfvadt; ho vill ömka sig öfver dig, och hvar skall jag söka dig hugsvalare?
Wǝ xundaⱪ boliduki, Seni kɵrgǝnlǝrning ⱨǝmmisi sǝndin ⱪeqip: — «Ninǝwǝ wǝyran ⱪilindi! Uning üqün kim ⱨaza tutidu?» — dǝydu; Mǝn sanga tǝsǝlli bǝrgüqilǝrni nǝdin tepip berimǝn?
8 Menar du, att du äst bättre, än den store staden No, som låg vid floderna, och hade vatten allt omkring sig; hvilkens murar och fäste var hafvet?
Sǝn dǝryalarning otturisida turƣan, Ətrapida sular bolƣan, Istiⱨkami dengiz bolƣan, Sepili dengiz bolƣan No-Amon xǝⱨiridin ǝwzǝlmusǝn?
9 Ethiopien och Egypten var hans otaliga magt; Put och Libya voro dine hjelpare;
Efiopiyǝmu, Misirmu uning küq-ⱪudriti idi, Ularning küqi qǝksiz idi; Put ⱨǝm Liwiyǝliklǝr uningƣa yardǝmqi idi;
10 Likväl måste han fördrifven varda, och fången bortdraga, och hans barn äro på alla gator slagne, och om hans ädlingar kastade man lott, och alle hans väldige vordo satte i kedjor och bojor.
Umu elip ketilip, ǝsirlikkǝ qüxkǝn; Barliⱪ koqa bexida bowaⱪliri qɵrüp taxliwetildi; Ular uning mɵtiwǝrliri üqün qǝk taxlidi, Uning barliⱪ ǝrbabliri zǝnjirdǝ baƣlanƣanidi.
11 Alltså måste du ock drucken varda, och bortgömma dig, och uppsöka ett fäste för fiendanom.
Sǝnmu mǝst bolisǝn; Sǝn mɵkünüwalisǝn; Sǝn düxmǝndin ⱨimayǝ izdǝp yürisǝn;
12 Alle dine faste städer äro lika som fikonaträ med mogen fikon; när man skakar dem, falla de honom i munnen, som dem äta vill.
Sening barliⱪ istiⱨkamliring huddi tunji mewigǝ kirgǝn ǝnjür dǝrihining ǝnjürlirigǝ ohxaydu; Birla silkisǝ, ular yegüqining aƣziƣa qüxidu.
13 Si, ditt folk skall i dig varda till qvinnor, och dins lands portar skola dinom fiendanom öppnade varda, och elden skall upptära dina bommar.
Mana, hǝlⱪing xǝⱨiringdǝ ⱪiz-ayallardǝk bolup ⱪaldi; Zeminingning ⱪowuⱪliri düxmǝnliringgǝ kǝng iqilidu; Ot tɵmür taⱪaⱪliringni yǝp ketidu.
14 Hemta dig vatten, ty du skall belagd varda; förbättra din fäste, gack uti leret och trampa det, och gör starkt tegel.
Əmdi muⱨasirigǝ tǝyyarliⱪ ⱪilip su tartip ⱪoy! Ⱪorƣanliringni mustǝⱨkǝmlǝ! Seƣiz topidin lay etip, Ⱨak layni qǝylǝp ⱪoy! Humdanni raslap ⱪoy!
15 Men elden skall upptära dig, och svärdet döda dig; det skall uppäta dig, lika som en flogmatk; det skall öfverfalla dig, lika som en flogmatk; det skall öfverfalla dig, såsom gräshoppor.
Ot seni xu yǝrdǝ yǝp ketidu; Ⱪiliq seni üzüp taxlaydu; U seni qekǝtkǝ liqinkisidǝk yǝwatidu; Əmdi ɵzüngni qekǝtkǝ liqinkiliridǝk kɵp ⱪil, Qekǝtkidǝk ɵzüngni zor kɵp ⱪil!
16 Du hafver flera köpmän än stjernorna äro på himmelen; men nu skola de utsprida sig, lika som flogmatk, och flyga bort.
Sǝn sodigǝrliringni asmandiki yultuzlardin kɵp ⱪilding; Mana, qekǝtkǝ liqinkisi ⱪanat qiⱪirip, uqup ketidu!
17 Dine herrar äro så månge som gräshoppor, och dine höfvitsmän lika som flogmatkar, hvilke sig lägra uppå gårdar i de kalla dagar; men när solen uppgår, så draga de dädan, att man icke vet hvar de blifva.
Sening ǝrbabliring qekǝtkilǝrdǝk, Sǝrdarliring mijir-mijir qaⱪqiⱪizlardǝk bolidu; Mana ular soƣuⱪ künidǝ qitlar iqigǝ kiriwelip makan ⱪilidu; Ⱪuyax qiⱪⱪanda, ular ⱪeqip ketidu, Barƣan yerini tapⱪili bolmaydu.
18 Dine herdar skola sofva, o Konung i Assur; dine mägtige skola lägga sig, och ditt folk skall uppå bergen förströdt varda, och ingen skall församla dem.
Qopanliring mügdǝp ⱪaldi, i Asuriyǝning padixaⱨi; Sening aⱪsɵngǝkliring jim yatidu; Hǝlⱪing taƣlar üstigǝ tarⱪilip kǝtti, Ⱨeqkim ularni yiƣmaydu;
19 Ingen skall begråta din skada, eller bekymra sig om dina plågo, utan alle de, som detta om dig höra, skola klappa med sina händer öfver dig; ty öfver hvem är din ondska utan återvändo icke gången?
Sening yarang dawasiz, Sening zǝhming eƣirdur; Hǝwiringni angliƣanlarning ⱨǝmmisi üstüngdin qawak qalidu; Qünki tohtawsiz rǝzilliking kimning bexiƣa kǝlmigǝndu?