Nahum 1
1 Detta är tungen öfver Nineve, och Nahums Propheties bok af Elkos.
K A OLELO no Nineva. O ka Buke o ka wanana a Nahuma, no Elekosa.
2 Gud är nitisk, och Herren är en hämnare; ja, en hämnare är Herren, och grym. Herren är en hämnare uppå sina fiendar, och den der sina ovänner intet förgäter.
Ua lili ke Akua, a o Iehova ka mea hoopai, O Iehova ka mea hoopai, a he huhu kona; O Iehova ka mea hoopai i kona poe ku e, A oia ke malama i ka huhu no kona poe enemi.
3 Herren är tålig, och af stora magt, och låter intet ostraffadt blifva. Han är Herren, hvilkens vägar äro uti väder och storm, och tjockt moln under hans fötter;
Ua hookaulua o Iehova i ka huhu, a he nui ka mana, Aole loa ia e kala wale aku: Aia no ke ala o Iehova, iloko o ka puahiohio, a me ka ino, A o na ao ka lepo o kona mau wawae.
4 Den som näpser hafvet, och förtorkar det, och uttorkar alla floder; Basan och Carmel försmäkta, och hvad som blomstras på Libanons berg, det måste försmäkta för honom.
Papa aku no ia i ke kai, a hoomaloo iho la ia mea, A hoomaloo iho i na muliwai a pau: Ua mae o Basana, a me Karemela; A ua mae ka pua o Lebanona.
5 Bergen bäfva för honom, och högarna förgås; jorden darrar för honom; dertill jordenes krets, och alle de som bo der uppå.
Ua hoonaueia na mauna e ia, A ua hee iho la na puu; Neenee ka aina ia ia iho mai kona alo ae, A o ka honua, a me na mea a pau e noho ana iloko.
6 Ho kan blifva ståndandes för hans vrede? Och ho kan blifva för hans grymhet? Hans vrede brinner såsom en eld, och hällebergen remna för honom.
Owai la ka mea e ku imua o kona inaina? Owai la ka mea e ku mai i ka wela o kona huhu? Ua nininiia kona huhu me he ahi la, Ua hiolo iho na pohaku ma ona la.
7 Herren är mild, och ett fäste uti nödenes tid; och känner dem som trösta uppå honom.
Ua maikai o Iehova, he paku oia i ka la popilikia; A ua ike no ia i ka poe hilinai ia ia.
8 När floden löper öfver, så gör han en ända med henne; men sina fiendar förföljer han med mörker.
Me ka wai nui e holo ana, a hooki loa aku ia i kona wahi, A e hahai ka pouli i kona poe enemi.
9 Hvad är då det, som I tagen eder före emot Herran? Han låter del dock intet af varda; ty bedröfvelsen skall icke vara evinnerliga.
Heaha ko oukou manao ku e ia Iehova? E hooki loa aku ia, aole e hiki palua mai ka popilikia.
10 Ty lika som när törne, de ännu om hvartannat växa, och bästa musten hafva, varda uppbränd såsom hel torr strå;
No ka mea, e like me na laau kuku, ua huipuia lakou, A ua ona lakou e like me ka poe ona, E hoopauia lakou e like me ka opala maloo loa.
11 Alltså varder det skalkarådet, som af dig kommer, ondt tänkandes emot Herran.
Ua puka mai ka mea mai ou mai la e manao hewa ana ia Iehova; He kakaolelo hewa,
12 Detta säger Herren: De komme så tillrustade och mägtige som de vilja, så skola de likväl omkullhuggne varda, och gå sin kos; ty jag vill ödmjuka dig, men dock icke platt förderfva dig;
Peneia i olelo mai o Iehova, Ina ua maluhia lakou, a nui hoi, A e hookiia lakou pela, a e hele ae la ia: A ua hoohaahaa aku au ia oe, aole nae au e hoohaahaa hou aku ia oe.
13 Utan vill då kasta hans ok, som du drager, ifrå dig och slita din band sönder.
Ano hoi, e hemo ia'u kana auamo mai ou aku la: A e moku ia'u kou mau kaula.
14 Men emot dig hafver Herren budit, att ingen dins namns säd mer blifva skall. Uti dins guds huse vill jag förgöra dig; jag skall gifva dig ena graf ibland afgudar och beläte, och du måste till skam varda.
A ua kauoha mai o Iehova nou, Aole e lulu hou ia kou inoa: Mailoko mai o ka hale o kou mau akua, e oki aku au i ke kii kalai, a me ke kii hoohehee: E hana iho au i kou halekupapau, no ka mea, ua hoowahawahaia oe.
15 Si, på bergen komma ens god bådskaps fötter, den der god tiden de bär: Håll dina högtider, Juda, och betala din löfte; ty skalken skall icke mer komma öfver dig; det är platt ute med honom.
Aia hoi, maluna o na mauua na wawae o ka mea e hai ana i ka mea maikai, E hoike ana hoi i ka malu! E Iuda, e malama i kau mau ahaaina; E hooko i kau mau hoohiki ana: No ka mea, aole e hele hou ka mea aia ma ou la, Ua oki loa ia'ku oia.
