Mika 1
1 Detta är Herrans ord, som skedde till Micha af Maresa, uti Jothams, Ahas och Jehiskia, Juda Konungars, tid; det han såg öfver Samarien och Jerusalem.
Daytoy ti sao ni Yahweh nga immay kenni Mikias a taga-Moreset kadagiti al-aldaw da Jotam, Ahaz ken Hezekias, nga ar-ari ti Juda, ti sao a naimatanganna maipapan iti Samaria ken Jerusalem.
2 Hörer, all folk; märk till, du land, och hvad deruti är; ty Herren Herren hafver att tala med eder; ja, Herren utu sitt helga tempel.
Dumngegkayo, dakayo amin a tattao. Dumngegka, O daga, ken ti isu-amin nga adda kenka. Agsaksi koma ti Apo a ni Yahweh a maibusor kenka, ti Apo manipud iti nasantoan a templona.
3 Ty si, Herren skall utgå af sitt rum, och nederkomma, och gå uppå höjderna i landena;
Kitaenyo, rummuar ni Yahweh iti ayanna; bumaba isuna ket rumekenna dagiti pagdaydayawan dagiti pagano iti rabaw ti daga.
4 Så att bergen skola smälta under honom, och dalarna skola refna; såsom vax smälter för eldenom, såsom vatten som nederåt flyta.
Malunag dagiti bantay iti babaenna; marunaw dagiti turod a kasla allid iti sangoanan ti apuy, kasla danum a naibuyat iti derraas.
5 Allt detta för Jacobs öfverträdelses skull, och för Israels hus synders skull. Hvilken är då Jacobs öfverträdelse? Är det icke Samarien? Och hvilka äro Juda höjder? Är det icke Jerusalem?
Gapu amin dagitoy iti panagsukir ni Jacob, ken gapu kadagiti basol ti balay ti Israel. Ania ti makagapu iti panagsukir ni Jacob? Saan kadi a ti Samaria? Ania ti makagapu nga adda dagiti lugar a pagdaydayawan idiay Juda? Saan kadi a ti Jerusalem?
6 Och jag vill göra Samarien till en stenhop i markene, den man lägger omkring en vingård, och skall bortsläpa dess stenar uti dalen, och bryta det neder i grund.
“Pagbalinekto ti Samaria a gabsuon dagiti nadadael iti tay-ak, a kas iti lugar a pagmulaan laeng iti ubas. Paitulidkonto dagiti bato ti pasdekna idiay tanap; pagparangekto dagiti pundasionna.
7 Alle dess afgudar skola sönderslagne varda, och all dess vinning med eld uppbränd varda, och skall jag utöda all dess beläte; ty de äro sammankomne af skökolön, och skola åter skökolön varda.
Maburakto dagiti amin a kinitikitan a ladawanna, ken mapuoranto dagiti amin a sagsagut kenkuana. Dadaelekto dagiti amin a didiosenna. Agsipud ta inurnongna dagitoy a sagut iti panagbalangkantisna, ket maisublidanto a kas tangdan ti maysa a balangkantis.”
8 Der måste jag gråta öfver, och jämra mig; jag måste gå blott och naken; jag måste klaga såsom drakar, och sörja såsom strutser;
Daytoyto ti makagapu iti panagdung-aw ken panagladingitko; magnaak a sakasaka ken lamolamo. Agtaguobak a kas iti atap nga aso ken agdung-awak a kas iti kullaaw.
9 Ty till dess plågo är intet råd, hvilken allt intill Juda kommen är, och skall räcka, allt intill mins folks port i Jerusalem.
Ngamin, saanen a maagasan dagiti sugatna, ta nakagtengdan idiay Juda. Nakadanondan iti ruangan dagiti tattaok, iti Jerusalem.
10 Förkunner det ju icke i Gath: låter icke höra, att I gråten; utan går in uti sörjokammaren, och sätter eder i asko.
Saanyo nga ibagbaga idiay Gat ti maipapan iti daytoy; saankayo nga agsangit. Agtulidtulidak iti katapukan idiay Bet-Afra.
11 Du sköne stad måste omkull med all skam; den stolte varder intet mer prålandes för ångests skull; ty grannen skall taga ifrå honom hvad han hafver.
Lumabaskayo, agnanaed iti Sapir, a silalamolamo ken nakababain. Saan a rummuar dagiti agnanaed iti Zaanan. Agdungdung-aw ti Bet-Ezel ta awanen ti salaknibda.
12 Den ohörsamma staden hoppas, att det skall icke varda så ondt; men olyckan skall komma ifrå Herranom, och intill Jerusalems port.
Ta agur-uray a sigagagar dagiti agnanaed iti Marot iti naimbag a damag, gapu ta indissuoren ni Yahweh ti didigra kadagiti ruangan ti Jerusalem.
13 Du stad Lachis, spänn trafvare före, och far dädan; ty du hafver varit dottrene Zion ett exempel till synd, och hållit Israels afguderi.
Dakayo nga agnanaed iti Lakis, ipakoyo dagiti karuahe iti bunggoy dagiti kabalioyo. O Lakis, sika ti nangruggian iti basol ti anak a babai ti Sion, ta nasarakan kenka dagiti panagsalungasing ti Israel.
14 Du måste gifva fångar, sil väl som Gath. Dem stadenom Achsib skall fela förbundet med Israels Konungar.
Isu a mangtedkanto iti sagut a pammakada iti Moreset-Gat; upayento ti ili ti Akzib dagiti ari ti Israel.
15 Jag skall föra dig, o Maresa, den rätta arfvingan; och det härliga Israels rike skall varda en kula.
Dakayo nga agnanaed iti Maresa, iyegkonto kadakayo ti mangtagikua kadakayo. Mapanto aglemmeng dagiti mangidadaulo ti Israel iti kueba ti Adullam.
16 Låt afskära håren, och gack kullot öfver din dägeliga barn; gör dig platt kullot, såsom en örn; ty de äro fångne ifrå dig bortförde.
Juda, kuskosam ta ulom ken pukisam ta buokmo para kadagiti annakmo a pakaay-ayoam. Agpakalboka a kas iti agila, ta maipanawto a kas balud dagiti annakmo.
