Mika 7

1 Ack! det går mig lika som enom, den der efterhemtar i en vingård, der man inga vindrufvor finner till att äta, och ville dock gerna hafva den bästa fruktena.

Alaot ako! Kay nahisama ako sa dihang nahuman na ang ting-ani sa ting-init, ug bisan usab ang paghagdaw sa nahibilin nga mga ubas sa kaparasan: Wala nay pungpong sa bunga nga makaplagan, walay bag-ong hinog nga igera nga akong nakuha.

2 Gode män äro borto i desso lande och de rättfärdige äro intet mer ibland folket. De fara alle efter att utgjuta blod; hvar och en jagar den andra, att han skall förderfva honom;

Nangahanaw na ang matinud-anon nga mga tawo sa yuta, wala nay matarong nga tawo sa tibuok katawhan. Namakak silang tanan sa paghulat aron sa pag-ula sa dugo; dakpon sa matag usa ang iyang kaugalingong igsoon nga lalaki gamit ang pukot.

3 Och mena, att de göra der väl utinnan, när de ondt göra. Hvad Försten vill, det säger domaren, på det han skall göm honom en tjenst igen. De väldige tala efter sin egen vilja, till att göra skada, och vrängat hvart de vilja.

Hanas ang ilang mga kamot sa pagbuhat ug daotan: ang magmamando mangayo ug salapi, ang maghuhukom andam nga modawat ug suhol, ug ang gamhanan nga tawo nagsulti sa uban kung unsa ang buot niyang angkonon. Busa nagkahiusa sila sa paglaraw.

4 Den aldrabäste ibland dem är såsom törne, och den aldraredeligaste såsom tistel; men då dina predikares dag kommer, när du skall hemsökt varda, så skola de icke veta hvart de skola.

Ang labing maayo kanila sama sa mga sampinit, ang labing matarong kanila daotan pa sa kural nga tunokon. Mao kini ang adlaw nga gisulti sa inyong magbalantay, ang adlaw sa inyong silot. Karon mao kini ang panahon sa ilang kalibog.

5 Ingen tro sinom nästa; ingen förlåte sig uppå Förstan. Förvara dins muns dörr för henne, som sofver på dinom arm.

Ayaw pagsalig sa bisan kinsa nga silingan, ayaw pagsalig sa bisan kinsa nga higala. Pagmatngon kung unsa ang inyong isulti bisan paman sa babaye nga nag-unlan sa inyong mga bukton.

6 Ty sonen föraktar fadren; dottren sätter sig upp emot modrena; sonahustrun är emot sin sväro, och menniskones fiender äro hennes eget husfolk.

Kay dili magatahod ang anak nga lalaki sa iyang amahan, ang anak nga babaye mosukol batok sa iyang inahan, ug ang umagad nga babaye makigbatok sa iyang ugangan nga babaye. Ang mga kaaway sa tawo mao ang mga tawo nga anaa sa iyang kagaulingong panimalay.

7 Men jag vill se efter Herran, och vänta efter Gud, min Frälsare. Min Gud skall höra mig.

Apan alang kanako, magatan-aw ako ngadto kang Yahweh. Magahulat ako sa Dios alang sa akong kaluwasan; makadungog ang akong Dios kanako.

8 Fröjda dig intet, min fiendska, att jag nedre ligger; jag skall låter uppkomma; och om jag sitter i mörkret, så är dock Herren mitt ljus.

Ayaw paglipay batok kanako, akong kaaway. Human ako mapukan, mobangon ako. Sa dihang molingkod ako diha sa kangitngit, si Yahweh mao ang akong kahayag.

9 Jag vill bära Herrans vrede, ty jag hafver syndat emot honom, tilldess han uträttar mina sak, och skaffar mig rätt. Han skall föra mig uti ljuset, så att jag skall se mina lust uppå hans nåd.

Tungod kay nakasala ako batok kang Yahweh, antoson ko ang iyang kasuko hangtod nga labanan niya ako, ug magpakanaog ug paghukom alang kanako. Dad-on niya ako ngadto sa kahayag, ug makita ko siya nga magluwas kanako diha sa iyang pagkamatarong.

10 Min fiendska måste det se, och bestå med allo skam, den nu till mig säger: Hvar är Herren din Gud? Min ögon skola set att hon, såsom en träck på gatomen, förtrampad varder.

Unya makita kini sa akong mga kaaway, ug mokuyanap ang kaulaw sa tawo nga nagsulti kanako, “Asa man si Yahweh nga imong Dios?” Motan-aw ako kaniya; pagatamakan siya sama sa lapok nga anaa sa kadalanan.

11 På den tiden skola dille murar uppbyggde varda, och Guds ord vida utkomma.

Moabot ang adlaw nga tukoron ang inyong mga kuta; nianang adlawa palaparon pa pag-ayo ang mga utlanan.

12 Och uti samma tidenom skola de af Assur, och de af de fasta städer komma till dig, ifrå de fasta städer allt intill flodena; ifrå det ena hafvet intill det andra, ifrå det ena berget intill det andra.

Nianang adlawa moanha kaninyo ang inyong mga katawhan, gikan sa Asiria ug sa mga siyudad sa Ehipto, gikan sa Ehipto ngadto sa dakong suba, ang Eufrates, gikan sa dagat ngadto sa dagat, ug gikan sa bukid ngadto sa bukid.

13 Ty landet skall öde varda för sina inbyggares skull, och för deras gerningars frukts skull.

Mahimong biniyaan kadtong mga yutaa tungod sa katawhan nga namuyo karon didto, tungod sa bunga sa ilang mga binuhatan.

14 Men regera du ditt folk med dinom staf, din arfvedels hjord, både de som bo uti skogenom allena, och på åkermarkene; lät dem födas i Hasan och Gilead, såsom af ålder.

Bantayi ang imong katawhan gamit ang imong sungkod, ang panon sa imong panulondon. Nagpuyo sila nga nag-inusara diha sa kasagbotan, taliwala sa kalasangan. Pasibsiba sila diha sa Basan ug sa Gilead sama sa nanglabay nga mga adlaw.

15 Jag skall låta dem se under, lika som på den tid då de drogo utur Egypti land;

Sama sa mga adlaw sa dihang migawas kamo sa yuta sa Ehipto, ipakita ko kanila ang mga kahibulongan.

16 Att Hedningarna skola det se, och alle deras väldige skämma sig, och lägga handena på sin mun, och tillhålla sin öron.

Makita sa kanasoran ug maulaw sa tanan nilang gahom. Sampongan nila ang ilang mga baba sa ilang mga kamot; dili na makadungog ang ilang mga dalunggan.

17 De skola sleka stoft såsom ormar, och darra såsom matkar på jordene uti sin hål; de skola frukta sig för Herranom vårom Gud, och förskräckas för dig.

Motilap sila ug abog sama sa bitin, sama sa mga binuhat nga nagakamang sa yuta. Manggula sila sa ilang gitagoan uban ang kahadlok; magaduol sila nga mahadlok kanimo, Yahweh nga among Dios, ug mangahadlok sila tungod kanimo.

18 Ho är en sådana Gud, som du äst; den der synder förlåter, och tillgifver dinom igenlefda arfvedel deras misshandel? Den icke behåller sina vrede evinnerliga; ty han är barmhertig.

Kinsa ba ang Dios nga sama kanimo, nga magawagtang sa sala, ikaw nga nagpasaylo sa kalapasan sa nahibilin sa imong panulondon? Dili molungtad ang imong kasuko, tungod kay mahigugmaon ka nga nagpakita kanamo sa imong matinud-anon nga kasabotan.

19 Han skall ännu förbarma sig öfver oss, slå våra missgerningar neder, och kasta alla våra synder uti hafsens djup.

Magmaluluy-on ka kanamo pag-usab; tunobtunoban mo ang among mga kasaypanan. Itambog mo ang among mga sala ngadto sa kinahiladman sa dagat.

20 Du skall hålla Jacob trohet, och Abraham den nåd, som du våra fäder i förtiden svorit hafver.

Ihatag mo ang kamatuoran ngadto kang Jacob ug ang matinud-anon nga kasabotan ngadto kang Abraham, ingon nga nanumpa ka ngadto sa among katigulangan sa nanglabay nga mga adlaw.