Mika 4
1 Men i yttersta dagarna skall det berget, som Herrans hus uppå står, beredt varda, högre än all berg, och upphöjdt öfver högarna; och folk skola löpa dertill.
Biraⱪ ahirⱪi zamanda, Pǝrwǝrdigarning ɵyi jaylaxⱪan taƣ taƣlarning bexi bolup bekitilidu, Ⱨǝmmǝ dɵng-egizliktin üstün ⱪilinip kɵtürülidu; Barliⱪ hǝlⱪlǝr uningƣa ⱪarap eⱪip kelixidu.
2 Och månge Hedningar skola gå, och säga: Kommer, låter oss gå upp till Herrans berg, och till Jacobs Guds hus, att han lärer oss sina vägar, och vi mågom vandra på hans stigar; ty af Zion skall utgå lagen, och Herrans ord af Jerusalem.
Nurƣun ⱪowm-millǝtlǝr qiⱪip bir-birigǝ: — «kelinglar, biz Pǝrwǝrdigarning teƣiƣa, Yaⱪupning Hudasining ɵyigǝ qiⱪip kelǝyli; U ɵz yolliridin bizgǝ ɵgitidu, Wǝ biz uning izlirida mangimiz» — deyixidu. Qünki ⱪanun-yolyoruⱪ Ziondin, Pǝrwǝrdigarning sɵz-kalami Yerusalemdin qiⱪidiƣan bolidu.
3 Han skall döma ibland mycken folk, och straffa många Hedningar i fjerran land; de skola göra sin svärd till plogbillar, och sin spjut till liar. Intet folk skall upphäfva svärd emot det andra, och skola intet örlig mer föra.
U bolsa kɵp hǝlⱪ-millǝtlǝr arisida ⱨɵküm qiⱪiridu, U küqlük ǝllǝr, yiraⱪta turƣan ǝllǝrning ⱨǝⱪ-naⱨǝⱪlirigǝ kesim ⱪilidu; Buning bilǝn ular ɵz ⱪiliqlirini sapan qixliri, Nǝyzilirini orƣaⱪ ⱪilip soⱪuxidu; Bir ǝl yǝnǝ bir ǝlgǝ ⱪiliq kɵtürmǝydu, Ular ⱨǝm yǝnǝ urux ⱪilixni ɵgǝnmǝydu;
4 Hvar och en skall sitta under sitt vinträ och fikonaträ, utan fruktan; ty Herrans Zebaoths mun hafver det talat.
Bǝlki ularning ⱨǝrbiri ɵz üzüm teli wǝ ɵz ǝnjür dǝrihi astida olturidu, Wǝ ⱨeqkim ularni ⱪorⱪatmaydu; Qünki samawiy ⱪoxunlarning Sǝrdari bolƣan Pǝrwǝrdigar Ɵz aƣzi bilǝn xundaⱪ eytti.
5 Ty hvart och ett folk skall vandra uti sins guds namn; men vi skole vandra i Herrans vår Guds Namn, alltid och i evighet.
Barliⱪ hǝlⱪlǝr ɵz «ilaⱨ»ining namida mangsimu, Biraⱪ biz Hudayimiz Pǝrwǝrdigarning namida ǝbǝdil’ǝbǝdgiqǝ mangimiz.
6 På den tiden, säger Herren, vill jag församla den halta, och sammansamka den fördrefna, och den jag plågat hafver;
Xu künidǝ, — dǝydu Pǝrwǝrdigar, — Mǝn meyip bolƣuqilarni, Ⱨǝydiwetilgǝnlǝrni wǝ Ɵzüm azar bǝrgǝnlǝrni yiƣimǝn;
7 Och vill göra med den halta, att hon skall få arfvingar, och göra den svaga till stort folk. Och Herren skall vara Konung öfver dem på Zions berg, ifrå nu och i evighet.
Wǝ meyip bolƣuqini bir «ⱪaldi», Ⱨǝydiwetilgǝnni küqlük bir ǝl ⱪilimǝn; Xuning bilǝn Pǝrwǝrdigar Zion teƣida ular üstidin ⱨɵküm süridu, Xu kündin baxlap mǝnggügiqǝ.
8 Och du torn Eder, ett dottrenes Zions fäste, din gyldene ros skall komma, ditt förra herradöme, dottrenes Jerusalems rike.
Wǝ sǝn, i padini kɵzǝtküqi munar, — Zion ⱪizining egizliki, [padixaⱨliⱪ] sanga kelidu: — — Bǝrⱨǝⱪ, sanga ǝslidiki ⱨoⱪuⱪ-ⱨɵkümranliⱪ kelidu; Padixaⱨliⱪ Yerusalem ⱪiziƣa kelidu.
9 Hvarföre håller du dig då intill andra vänner, lika som du icke skulle fä denna Konungen; eller lika som intet vorde af denna rådgifvarenom, efter värken är dig så uppåkommen, lika som ene i barnsnöd?
Əmdi sǝn ⱨazir nemixⱪa nida ⱪilip nalǝ kɵtürisǝn? Sǝndǝ padixaⱨ yoⱪmidi? Sening muxawiringmu ⱨalak bolƣanmidi, Ayalni tolƣaⱪ tutⱪandǝk azablar seni tutuwalƣanmidi?
10 Kära, lid dock sådana värk, och stanka, du dotter Zion, lika som en i barnsnöd: ty du måste visserliga utu staden, och bo på markene, och komma till Babel; men du skall åter dädan hulpen varda; der skall Herren förlossa dig ifrå dina fiendar.
Azabⱪa qüx, tolƣaⱪ tutⱪan ayaldǝk tuƣuxⱪa tolƣinip tirixⱪin, i Zion ⱪizi; Qünki sǝn ⱨazir xǝⱨǝrdin qiⱪisǝn, Ⱨazir dalada turisǝn, Sǝn ⱨǝtta Babilƣimu qiⱪisǝn. Sǝn axu yǝrdǝ ⱪutⱪuzulisǝn; Axu yǝrdǝ Pǝrwǝrdigar sanga ⱨǝmjǝmǝt bolup düxmǝnliringdin ⱪutⱪuzidu.
11 Ty månge Hedningar skola ju församla sig emot dig, och säga: Han är tillspillogjord; vi vilje se våra lust uppå Zion.
Wǝ ⱨazir nurƣun ǝllǝr: — «U ayaƣ asti ⱪilinip bulƣansun! Kɵzimiz Zionning [izasini] kɵrsün!» — dǝp sanga ⱪarxi jǝng ⱪilixⱪa yiƣilidu;
12 Men de veta intet Herrans tankar, och märka intet hans rådslag, att han hafver hemtat dem tillhopa, såsom kärfvar uti ladona.
Biraⱪ ular Pǝrwǝrdigarning oylirini bilmǝydu, Uning nixanini qüxǝnmǝydu; Qünki ɵnqilǝrni hamanƣa yiƣⱪandǝk U ularni yiƣip ⱪoydi.
13 Derföre statt upp, och tröska, du dotter Zion; ty jag vill göra dig jernhorn och kopparklor, och du skall sönderkrossa mycken folk; så skall jag tillspillogifva deras gods Herranom, och deras håfvor honom som råder öfver hela verldena.
Ornungdin turup hamanni tǝp, i Zion ⱪizi, Qünki Mǝn münggüzüngni tɵmür, tuyaⱪliringni mis ⱪilimǝn; Nurƣun ǝllǝrni soⱪup parǝ-parǝ ⱪiliwetisǝn; Mǝn ularning ƣǝnimitini Pǝrwǝrdigarƣa, Ularning mal-dunyalirini pütkül yǝr-zemin Igisigǝ beƣixlaymǝn.
