Mika 3

1 Och jag sade: Hörer dock, I höfvitsmän i Jacobs hus, och I Förstar i Israels hus; I skullen med rätto vara de som veta hvad rätt är;

Jakob boeilu rhoek neh Israel imkhui kah rhalboei rhoek oh hnatun uh laeh ka ti. Tiktamnah ming ham te nangmih ham moenih a?

2 Men I haten det goda, och älsken det onda; I skinnen dem hudena af, och köttet ifrå deras ben;

A then aka hmuhuet tih boethae, boethae aka lungnah rhoek, amih pum dongkah a vin neh a rhuh dong lamkah a saa aka rheth rhoek.

3 Och äten mins folks kött och när I hafven dragit dem hudena af, så slån I dem ock benen sönder, och stycken det ifrå hvartannat; lika som uti ena gry to, och lika som kött uti en kettil.

Ka pilnam saa te a caak uh tih amih pum kah a vin te a khong pauh. Te phoeiah a rhuh te a pop sak tih am dongkah bangla a rha uh. Ampaih khui kah maeh bangla a khuehuh.

4 Derföre, när I nu till Herran ropande varden, så skall han intet vilja höra eder utan skall fördölja sitt ansigte för eder på den samma tiden, såsom I med edro onda väsende förtjent hafven.

BOEIPA taengla pang uh mai cakhaw amih te doo mahpawh. Amih khoboe te a thae van dongah te vaeng hnin ah tah amih taeng lamloh a maelhmai a thuh ni.

5 Detta säger Herren, emot de Propheter som förföra mitt folk: De predika, att det skall gå väl, när man gifver dem äta; men om man intet gifver dem i munnen, sa predika de, att ett örlig skall komma.

Ka pilnam kho aka hmang sak tonghma rhoek ham BOEIPA loh he ni a. thui. A no a maeng uh tih rhoepnah a doek uh. Tedae a ka te a khuem uh mai pawt dongah a taengah caemtloek hoep uh coeng.

6 Derföre skall edor syn varda till en natt, och edar spådom till ett mörker; solen skall nedergå öfver Propheterna, och dagen öfver dem mörk varda.

Te dongah mangthui lamkah he nang taengah khoyin tih hlang bi lamkah khaw nang taengah tah hmuep coeng. Tonghma rhoek ham tah khomik te tla vetih amih ham tah khothaih khaw hmuep ni.

7 Och Siarena skola till skam varda, och spåmännerna till spott; och måste allesamman skyla sig om munnen, efter der är intet Guds ord.

Khohmu rhoek te yak uh vetih hlang bi rhoek khaw ngam uh ni. Pathen kah hlatnah a om pawt dongah amih boeih te a hmui a buem uh ni.

8 Men jag är full med kraft och Herrans Anda; full med rätt och starkhet, att jag förkunna tör Jacob sin öfverträdelse, och Israel sina synd.

Tedae kai tah Jakob kah a boekoeknah neh Israel taengah a tholhnah phoe pah hamla, thadueng neh, BOEIPA kah mueihla neh, tiktamnah neh, thayung thamal neh ka baetawt coeng.

9 Så hörer dock detta, I höfvitsmän i Jacobs hus, och I Förstar i Israels hus, I som styggens vid rätten, och förvänden allt det redeligit är;

Jakob imkhui kah boeilu neh Israel imkhui kah rhalboei rhoek, tiktamnah aka tuei tih a thuem boeih te aka kawn sak rhoek loh hnatun uh laeh he.

10 I som uppbyggen Zion med blod, och Jerusalem med orätt.

Zion te thii neh, Jerusalem te dumlai neh a sak uh.

11 Hans höfdingar döma för skänker, hans Prester lära för lön, och hans Propheter prophetera för penningar, förlåta sig uppå Herran, och säga: Är icke Herren ibland oss? Oss kan ingen olycka uppåkomma.

A boeilu rhoek loh kapbaih hamla lai a tloek uh tih a khosoih rhoek loh a phu la a thuinuet uh. A tonghma rhoek khaw tangka hamla hma uh. Tedae, “Kaimih lakli ah BOEIPA om pawt tih kaimih soah yoethaenah pai mahpawh nama?” aka ti ham ni BOEIPA dongah a hangdang uh.

12 Derföre skall Zion för edra skull upplöjd varda såsom en åkermark, och Jerusalem varda till en stenhop, och templets berg till en skogsbacka.

Zion nang kong ah khohmuen a yoe uh vetih Jerusalem khaw lairhok la poeh ni. Tlang im te khaw hmuensang duup la poeh ni.