Mika 2

1 Ve dem som fara efter att göra skada, och hafva ondt för händer uti sina sänger, att de det om morgonen, då ljust varder, fullkomna skola; ty de äro herrar.

Hagi Maika'a mago'ane huno, Zamavu'ma omase kenage'ma oti'za mani'neza havi avu'ava zama hanaza zanku'ma antahintahima retro'ma nehaza vahe'mo'za kva hiho. Nanterama sege'za kefo avu'avazama hunaku'ma antahintahima hu'naza avu'avaza nehaze. Na'ankure hankavea zamagripi me'negu, nazanoma hunaku'ma haza zana amne nehaze.

2 De rifva åkrar till sig, och taga hus, hvilka de vilja; alltså bedrifva de våld med hvars och ens hus, och med hvars och ens arf.

Hanki zamagrama mago vahe'mofo hozama ke zamasanema nehu'za, ana mopa enerize. Hagi mago vahe'mofo noma erinakura ana nomofo venafo azeri haviza nehu'za noma'a eneri'za, vahera rezamatga hu'za fenozmine nozminena eneriza, naga'zamimo'zama erisantima hare'naza mopa havige hu'za zamazeri havia hu'za eri nafa'a nehaze.

3 Derföre säger Herren alltså: Si, jag tänker något ondt öfver detta slägte, der I edran hals icke skolen undandraga, och icke gå så stolte; ty det skall vara en ond tid.

Hianagi Ra Anumzamo'a amanage huno nehie. Tamagrama havi avu'ava zama nehaza zante'ma nonama huramante'nua zana retro nehuankina, havi avu'ava zanteti nona huramante'na tamazeri haviza hanugeta tamagra'a tamagura ovazigahaze. Ana hanugeta ko'ma tamavufga rama nehuta vanoma nehaza zana huta vanoa osugahaze. Na'ankure kefo knamo tamagritera egahie.

4 På den tiden skall man sjunga ena viso om eder, och klaga: Det är ute: skall man säga: Vi äre förstörde; mins folks land tär en främmande herra. När skall han äter skifta oss åkrarna till, som han oss borttagit hafver?

Hanki ana knafina tamagri ha' vahe'mo'za amanage hu'za zagamepina huvazi'za kiza zokago kea huramantegahaze. Tagra hago havizantfa hunkeno, Anumzamo'a mopatia hanareno, tagri'ma komoru hu'za ha' vahe zamazampima tavre ante'naza vahe eri zami'ne.

5 Ja väl, I skolen ingen del behålla uti Herrans menighet.

E'ina hu'negu Ra Anumzamofo kevu naga'mo'zama taisi zokago'ma re'za mopama refko hu'za erisageta, tamagra mago'zana e'origahaze.

6 De säga: Man skall intet predika: ty sådana predikan kommer oss intet vid; vi varde intet så till skam.

Anagema huge'za e'inahu nanekea nosunka, e'inahu kasnampa kea osuo hu'za vea kevumo'za hu'naze. E'inahu knazamo'a tagritera eno eme tazeri havizana hanigeta, tagazegura osugahune hu'za hu'naze.

7 Jacobs hus tröster sig alltså: Menar du, att Herrans Ande är så all borto? Skulle han detta vilja göra? Det är sant, mitt tal är ljufligit dem frommom.

Hagi Jekopu nagamota tamagra e'inahu nanekea nehazo? Tamagrama antahi'zana Ra Anumzamofo Avamumo'a arimpa ahenorante huta nehazafi? Hagi iza'o fatgo avu'ava zama hania vahe'mofona nagri nanekemo'a azeri so'e hugahie huno hu'nefi?

8 Men mitt folk skickar sig så, att jag deras fiende vara; måste; ty de röfva både kjortel och mantel af dem som säkre gå lika som uti ett örlig.

Hianagi Anumzamo'a huno, nagrira ha'renenanteta vahe'mokizmi nakre ku'zamia tamagra musufa neseta, mago zana fore osanigeta knare huta manigahunema hu'za nehaza vahe'ene, hategati'ma aza vahe'mokizmi zanena musufa nesaze.

9 I drifven mins folks qvinnor ifrå sin lustiga hus, och borttagen allstädes min prydelse ifrå deras unga barn.

Nagri vahepima mani'naza a'nanea, knare'nare nozamifintira zamavare netraze. Ana nehuta mofavre naga zamimo'zama musezama erisanti haresaza zama zaminaku'ma nehaza zana musufa nesaze.

10 Derföre står upp, I måsten edar väg; I skolen här intet blifva. För deras afguderis skull måste de svårliga förderfvade varda.

Ana hu'nazagu menina tamagra otita ama mopa atreta viho! Mago'ene ama mopafina nonkumara anteta mani frua osugahaze. Na'ankure tamagra kumi eri hakare nehuta ama mopa eri havizantfa hu'nazankita knaza erita havizantfa hugahaze.

11 Fore jag med drafvel, och vore en lögnpredikare, och predikade huru de dricka och svälja skulle, det vore en Prophet för detta folk.

Hagi mago ne'mo'ma eno, nagra kasnampage huankino wainimo'ene aka timo'enena rama'a fore hugahie huno'ma havigema hania neku veamo'za avesintegahaze.

12 Men jag vill församla dig, Jacob, allan samman, och låta de qvarblefna i Israel tillhopakomma. Jag vill hafva dem tillhopa, såsom en hjord uti ett fårahus, och så som en hjord uti sina hyddo; så att det skall gny af menniskom.

Anumzamo'a huno, Mago zupa maka Israeli vahera zamavare atruma hanuana, osi'a naga'ma ofri mani'naza naga'a ana maka zamavare tru hugahue. Ana nehu'na sipisipi afu zagama keganafima zamavare atruma hazaza hu'na, zamavare atru hanuge'za manigahaze. Ana hanuge'za rama'a sipisipi afuzagamo'zama knare tra'zama me'nefi atru hu'za mani'neza zamagasasamoke'ma nehazaza hu'za manigahaze.

13 Hjelten skall för dem slå sig igenom; de skola slå sig igenom, och gå ut och in genom porten; och deras Konung skall gå för dem, och Herren främst.

Ru moparegama kinama huta mani'nesafintira, kegavama huramante'nea ne'mo'a tamaza huno kinafintira anafe huno tamavre atiraminigeta, ha' vahe'mokizmi kuma'mofo kafaramimpintira etiramita egahaze. Tamagri kini ne' Ra Anumzamo agra'a ugota huramanteno nevuno, kegava huramanteno tamavreno vugahie.