Matteus 9
1 Då steg han i skeppet, och for utöfver igen, och kom uti sin stad.
Yesu kayingya mungalaba, ngaloka kaika mukijiji chenge cha atamage.
2 Och si, de hade in för honom en borttagnan, som låg uti ene säng. När nu Jesus såg deras tro, sade han till den borttagna: Var vid ett godt mod, min son, dina synder förlåtas dig.
Lola, kabannetya mundu ywa pozike agonjike paligodolo. paaibweni imani yabe, Yesu kankokeya ywa mundu apoozike, “Mwanawango, ube ni puraha, dhambi yako usameilwe.”
3 Och si, somlige utaf de Skriftlärda sade vid sig sjelfva: Denne häder Gud.
Lola, baadhi ya baalimu ba saliya bende bakiyana bene kwa bene, “Mundu yoo enda kupulu”
4 Men när Jesus såg deras tankar, sade han: Hvi tänken I ondt i edor hjerta?
Yesu atangite mawazo gabe ni kabaya, “Mwanja namani muwaza mabaya mumwoyo winu?
5 Hvilket är lättare säga: Dina synder förlåtas dig; eller säga: Statt upp, och gack?
Cha'ako chakibii rahisi baya, “sambi yako isameilwe!” au baya, “Yema uyende”
6 Men på det I skolen veta, att menniskones Son hafver magt på jordene till att förlåta synder, sade han till den borttagna: Statt upp, tag dina säng, och gack i ditt hus.
Lakini mutange panga mwana wa Adamu abile nao uwezo wo samiya sambi...”Abayite goo kwa yolo ywapoozike, “Yema, uputwe ligodolo lyako, ni uyende kasako.”
7 Och han stod upp, och gick hem.
Ni yolo mundu kayema kaboka yenda kachake.
8 När folket det såg, förundrade de sig, och prisade Gud, som sådana magt hade gifvit menniskom.
Kipenga sa bandu kapabweni agoo, batisangala ni kunsifu Nnongo, ywa apeilea uwezo uwo bandu.
9 Och när Jesus gick dädan, såg han en man sittandes vid tullen, som het Mattheus; och han sade till honom: Följ mig. Då stod han upp, och följde honom.
Ni Yesu paabile kapeta kuoma koo, amweni mundu ywakemelwa lina lyake Mathayo, ywa abile tama palo paakusanyle kodi. Niywembe kankokeya, “ngengame nenga” Ni ywembe atiyema ni kunkengama.
10 Och det begaf sig att, när han satt vid bord i hans hus, si, der kommo månge Publicaner och syndare, och såto till bords med Jesu och hans Lärjungar.
Ni Yesu patamile kulya chakulya cha kiloo nkati ya nyumba, baisi bakusanyile kodi bananyansima ni bandu baovu balya chakulya pamope ni Yesu ni anapunzi bake.
11 När de Phariseer det sågo, sade de till hans Lärjungar: Hvi äter edar mästare med Publicaner och syndare?
Nga Mafarisayo pamweni ago, kabakokeya anafunzi, “Mwanja namani mwalimu winu alye chakulya pamope ni bakusanya kodi ni bandu abaya?”
12 När Jesus det hörde, sade han till dem: De helbregda behöfva icke läkare, utan de kranke;
Yesu paayowine ago abayite, “Bandu bababile ni afya nzuri bapalike kwaa nng'anga, ila balo babile atamwe.
13 Men går, och lärer hvad det är: Jag hafver lust till barmhertighet, och icke till offer; jag är icke kommen till att kalla de rättfärdiga, utan syndare till bättring.
Yatikuwapasa muyende mkajipunze maana yake, “Mbendike rehema ni dhabihu kwaa.” kwa mana niisile, kwa balo babile ni haki kwaa kutubu, ila kwa balo babile ni sambi.
14 Då kommo till honom Johannis Lärjungar, och sade: Hvi faste vi och Phariseerna så mycket, och dine Lärjungar fasta intet?
Nga anapunzi ba Yohana baisi kachake ni kukoya, “Mwanja namani twenga na mafarisayo twatabite, lakini anapunzi bako atabite kwaa?”
15 Då sade Jesus till dem: Huru kan bröllopsfolket sörja, så länge brudgummen är när dem? Men de dagar skola komma, att brudgummen skall tagas ifrå dem, och då skola de fasta.
Yesu kabakokeya, babaindikiya ndowa baweza huzunika wakati mwene ndowa abile pamope nakwe? Lakini lisoba lyaisa ambalo Ngwana ndowa alowa boka ngabalowa taba.
16 Ingen lappar ett gammalt kläde med en ny klut; ty han rifver likväl kluten af klädena igen, och hålet blifver värre.
Ntopo mundu ywa beka ipande ya ngobo ya ayambe mu ngobo ya ayambe kwaa, kiraka salowa papwanilwa buka mu ngobo ni mwepopwaniko nkolo wa pita.
17 Ej heller låter man nytt vin i gamla flaskor; annars gå flaskorna sönder, och vinet spilles ut, och flaskorna förderfvas; utan man låter nytt vin i nya flaskor, så blifver både förvarad.
Ntopo bandu babayeya wembe mmabau mu chombo cha wembe kwele, bene bapanga, likengelya popwanika, wembe walowa penganika ni likengo lwalowa popwanika. Badala yake babeka wembe wayambe mulikengo lya ayambe ni vyoti vyabile vikoto.
18 Vid han detta talade till dem, si, då kom en öfverste, och tillbad honom, och sade: Herre, min dotter är nu straxt blifven död; men kom, och lägg dina hand på henne, så blifver hon lefvandes.
Palyo Yesu kabakokeya makowe ago, linga, afisa atiicha ngampingya magoti nnonge yake, ni ywembe kabaya, “Mwana wango atiwaa nambeyambe, lakini wiche unobii ni ywembe atama kai.
19 Jesus stod upp, och följde honom, och hans Lärjungar.
Yesu ngayema ni kunkengama ni anapunzi bake.
20 Och si, en qvinna, som hade lidit blodgång i tolf år, gick bakefter honom, och kom vid hans klädafåll;
Linga nwawa ywabile kapita mwai kwa kyaka komi niibele, atiicha papipi ni Yesu kakamwa mu'lipindo lya ngobo yake.
21 Ty hon sade vid sig sjelf: Måtte jag allenast komma vid hans kläder, så blefve jag helbregda.
Kwasababu atibaya, “Mana niikamwi ngobo yake, nalowa pona.”
22 Då vände Jesus sig om, och som han såg henne, sade han: Var vid goda tröst, dotter, din tro hafver hulpit dig. Och qvinnan vardt helbregda i samma stund.
Yesu kagalambuka kummakiya, “Mwinja, line na mwoyo, imani yako itekuponeya,” Ni muda wowo mwale atipona.
23 Och när Jesus kom i öfverstans hus, och såg piparena, och folket sorlande,
Yesu paikite mu'nyumba ya afisa, nembe abweni akombwa talumbeta ni kipenga sa bandu sakibile kikombwa likoti.
24 Sade han till dem: Går edra färde; pigan är icke död, men hon sofver. Och de gjorde spe af honom.
Ni ywembe kabaya, “Mbukange pani, mana nwawa awile kwaa ila atigonja, Lakini balo bandu batiheka ni kumgeya.
25 När nu folket var utdrifvet, gick han in, och tog henne i handen; och pigan stod upp.
Na balo badu pabapitike panja, ni ywembe ajingii kuchumba ni kunkamwa luboko ni mwale ngayumuka.
26 Och detta ryktet gick öfver det hela landet.
Ni habari yee yatiyowanika nnema woti.
27 Och när Jesus gick dädan, följde honom två blinde; de ropade, och sade: O Davids Son, förbarma dig öfver oss.
Nga Yesu kapeta buka palo, alalome abele ipofu bati kunkengama. Kabankema ni kunkokeya, “mwana wa Daudi, utuponyee”
28 Och när han kom i huset, stego de blinde fram till honom; och Jesus sade till dem: Tron I, att jag kan detta göra eder? Då sade de till honom: Ja, Herre.
Palyo Yesu aikite panyumba balo ipofu baisi kachake, Yesu ngabakiya, “Mwendaaminiya panga nenda weza panga?” kabankokeya “Eloo, Ngwana.”
29 Då tog han på deras ögon, och sade: Ske eder efter edra tro.
Nga Yesu kakamwa minyo yabe ni baya, “Naipangilwe nyoo kwinu kati mwaaminikwe”
30 Och deras ögon vordo öppnade; och Jesus hotade dem, sägandes: Ser till, att ingen får detta veta.
Na minyo gabe kabagauywa, Yesu ngabakiya ni kuakokeya, “Lenga mundu ywoywote kana atange kuhusu likowe lee.”
31 Men de gingo ut, och beryktade honom i det hela landet.
Lakini bandu abele batibuka na tangaza habari yee sehemu yoti ya nnema.
32 När desse voro utgångne, si, då hade de ena mennisko fram för honom, som var en dumbe och besatt.
Tubwe abo alalome abele pababile kabayenda kachabe, linga, mundu yumo bubu ywaabii na nchela banetike kwa Yesu.
33 Och när djefvulen var utdrifven, talade dumben. Och folket förundrade sig, och sade: Sådant hafver aldrig varit sedt i Israel.
Na nchela pagamoi yolo mundu bubu ngatumbwa longela. Kipenga sa bandu satumbwa sangala ni baya, Ayee inawa kwaa pitya mu'Israel.
34 Men de Phariseer sade: Med den öfversta djefvulen drifver han djeflar ut.
Lakini Mafarisayo babile kababya, “Kwa mpendo wa nchela, abenga masetani.”
35 Och Jesus gick omkring i alla städer och byar, lärde i deras Synagogor, och predikade Evangelium om riket, och helade allahanda sjuko, och allahanda krankhet ibland folket.
Yesu atetindiya mjini mpaka mwijiji. Ni ywembe kayendelya pundisha mumasinagogi. Kahubiri Injili ni upwalume, na poneya atamwe ga kila aina ni udhaifu wa aina yoti.
36 Och när han såg folket, ömkade han sig öfver dem, att de voro förlåtne och förskingrade, som de får som ingen herdan hade.
Bandu pabamweni, nembe abeki kiya, mana batisumbuka mwoyo. Babile kati ngondolo yange nchungaji.
37 Då sade han till sina Lärjungar: Säden är mycken, och arbetarena äro få.
Ni ywembe kaakokeya anapunzi bake.”Mauno ni yananchima, ila apanga kachi ni achene.
38 Beder fördenskull sädenes Herra, att han sänder arbetare i sina säd.
Nga eyo munobe Ngwana wa mauno, linga apeleke apanga kachi mu'mauno gake.”
