Matteus 9
1 Då steg han i skeppet, och for utöfver igen, och kom uti sin stad.
Jesus entered a boat, crossed over, and came into his own city.
2 Och si, de hade in för honom en borttagnan, som låg uti ene säng. När nu Jesus såg deras tro, sade han till den borttagna: Var vid ett godt mod, min son, dina synder förlåtas dig.
Behold, they brought to him a paralyzed man lying on a mat. Seeing their faith, Jesus said to the paralyzed man, “Son, be of good cheer. Your sins have been forgiven.”
3 Och si, somlige utaf de Skriftlärda sade vid sig sjelfva: Denne häder Gud.
Behold, some of the scribes said among themselves, “This man is blaspheming.”
4 Men när Jesus såg deras tankar, sade han: Hvi tänken I ondt i edor hjerta?
Jesus knew their thoughts and said, “Why are you thinking evil in your hearts?
5 Hvilket är lättare säga: Dina synder förlåtas dig; eller säga: Statt upp, och gack?
For which is easier, to say, 'Your sins are forgiven,' or to say, 'Get up and walk'?
6 Men på det I skolen veta, att menniskones Son hafver magt på jordene till att förlåta synder, sade han till den borttagna: Statt upp, tag dina säng, och gack i ditt hus.
But that you may know that the Son of Man has authority on earth to forgive sins, ... “he said to the paralytic, “Get up, pick up your mat, and go to your house.”
7 Och han stod upp, och gick hem.
Then the man got up and went away to his house.
8 När folket det såg, förundrade de sig, och prisade Gud, som sådana magt hade gifvit menniskom.
When the crowds saw this, they were amazed and praised God, who had given such authority to people.
9 Och när Jesus gick dädan, såg han en man sittandes vid tullen, som het Mattheus; och han sade till honom: Följ mig. Då stod han upp, och följde honom.
As Jesus passed by from there, he saw a man named Matthew, who was sitting at the tax collection's tent. He said to him, “Follow me.” He got up and followed him.
10 Och det begaf sig att, när han satt vid bord i hans hus, si, der kommo månge Publicaner och syndare, och såto till bords med Jesu och hans Lärjungar.
As Jesus sat down to eat in the house, behold, many tax collectors and sinful people came and dined with Jesus and his disciples.
11 När de Phariseer det sågo, sade de till hans Lärjungar: Hvi äter edar mästare med Publicaner och syndare?
When the Pharisees saw it, they said to his disciples, “Why does your teacher eat with tax collectors and sinful people?”
12 När Jesus det hörde, sade han till dem: De helbregda behöfva icke läkare, utan de kranke;
When Jesus heard this, he said, “People who are strong in body do not need a physician, only those who are sick.
13 Men går, och lärer hvad det är: Jag hafver lust till barmhertighet, och icke till offer; jag är icke kommen till att kalla de rättfärdiga, utan syndare till bättring.
You should go and learn what this means: 'I desire mercy and not sacrifice.' For I came not to call the righteous to repent, but sinners.”
14 Då kommo till honom Johannis Lärjungar, och sade: Hvi faste vi och Phariseerna så mycket, och dine Lärjungar fasta intet?
Then the disciples of John came to him and said, “Why do we and the Pharisees often fast, but your disciples do not fast?”
15 Då sade Jesus till dem: Huru kan bröllopsfolket sörja, så länge brudgummen är när dem? Men de dagar skola komma, att brudgummen skall tagas ifrå dem, och då skola de fasta.
Jesus said to them, “Can wedding attendants be sorrowful while the bridegroom is still with them? But the days will come when the bridegroom will be taken away from them, and then they will fast.
16 Ingen lappar ett gammalt kläde med en ny klut; ty han rifver likväl kluten af klädena igen, och hålet blifver värre.
No man puts a piece of new cloth on an old garment, for the patch will tear away from the garment, and a worse tear will be made.
17 Ej heller låter man nytt vin i gamla flaskor; annars gå flaskorna sönder, och vinet spilles ut, och flaskorna förderfvas; utan man låter nytt vin i nya flaskor, så blifver både förvarad.
Neither do people put new wine into old wineskins. If they do, the skins will burst, the wine will be spilled, and the wineskins will be destroyed. Instead, they put new wine into fresh wineskins, and both will be preserved.”
18 Vid han detta talade till dem, si, då kom en öfverste, och tillbad honom, och sade: Herre, min dotter är nu straxt blifven död; men kom, och lägg dina hand på henne, så blifver hon lefvandes.
While Jesus was saying these things to them, behold, an official came and bowed down to him. He said, “My daughter has just now died, but come and lay your hand on her, and she will live.”
19 Jesus stod upp, och följde honom, och hans Lärjungar.
Then Jesus got up and followed him, and so did his disciples.
20 Och si, en qvinna, som hade lidit blodgång i tolf år, gick bakefter honom, och kom vid hans klädafåll;
Behold, a woman who suffered from a discharge of blood for twelve years came up behind Jesus and touched the edge of his garment.
21 Ty hon sade vid sig sjelf: Måtte jag allenast komma vid hans kläder, så blefve jag helbregda.
For she had said to herself, “If only I touch his clothes, I will be made well.”
22 Då vände Jesus sig om, och som han såg henne, sade han: Var vid goda tröst, dotter, din tro hafver hulpit dig. Och qvinnan vardt helbregda i samma stund.
But Jesus turned and saw her, and said, “Daughter, take courage; your faith has made you well.” And the woman was healed from that hour.
23 Och när Jesus kom i öfverstans hus, och såg piparena, och folket sorlande,
When Jesus came into the official's house, he saw the flute players and the crowds making much noise.
24 Sade han till dem: Går edra färde; pigan är icke död, men hon sofver. Och de gjorde spe af honom.
He said, “Go away, for the girl is not dead, but she is asleep.” But they laughed at him in mockery.
25 När nu folket var utdrifvet, gick han in, och tog henne i handen; och pigan stod upp.
When the crowd had been put outside, he entered the room and took her by the hand, and the girl got up.
26 Och detta ryktet gick öfver det hela landet.
The news about this spread into all that region.
27 Och när Jesus gick dädan, följde honom två blinde; de ropade, och sade: O Davids Son, förbarma dig öfver oss.
As Jesus passed by from there, two blind men followed him. They kept shouting and saying, “Have mercy on us, Son of David!”
28 Och när han kom i huset, stego de blinde fram till honom; och Jesus sade till dem: Tron I, att jag kan detta göra eder? Då sade de till honom: Ja, Herre.
When Jesus had come into the house, the blind men came to him. Jesus said to them, “Do you believe that I can do this?” They said to him, “Yes, Lord.”
29 Då tog han på deras ögon, och sade: Ske eder efter edra tro.
Then Jesus touched their eyes and said, “Let it be done to you according to your faith,”
30 Och deras ögon vordo öppnade; och Jesus hotade dem, sägandes: Ser till, att ingen får detta veta.
and their eyes were opened. Then Jesus strictly commanded them and said, “See that no one knows about this.”
31 Men de gingo ut, och beryktade honom i det hela landet.
But the two men went out and spread the news about this throughout that region.
32 När desse voro utgångne, si, då hade de ena mennisko fram för honom, som var en dumbe och besatt.
As those two men were going away, behold, a mute man possessed by a demon was brought to Jesus.
33 Och när djefvulen var utdrifven, talade dumben. Och folket förundrade sig, och sade: Sådant hafver aldrig varit sedt i Israel.
When the demon had been driven out, the mute man spoke. The crowds were astonished and said, “This has never been seen before in Israel!”
34 Men de Phariseer sade: Med den öfversta djefvulen drifver han djeflar ut.
But the Pharisees were saying, “By the ruler of the demons, he drives out demons.”
35 Och Jesus gick omkring i alla städer och byar, lärde i deras Synagogor, och predikade Evangelium om riket, och helade allahanda sjuko, och allahanda krankhet ibland folket.
Jesus went about all the cities and the villages. He continued teaching in their synagogues, preaching the gospel of the kingdom, and healing all kinds of disease and all kinds of sickness.
36 Och när han såg folket, ömkade han sig öfver dem, att de voro förlåtne och förskingrade, som de får som ingen herdan hade.
When he saw the crowds, he had compassion for them, because they were troubled and discouraged. They were like sheep without a shepherd.
37 Då sade han till sina Lärjungar: Säden är mycken, och arbetarena äro få.
He said to his disciples, “The harvest is plentiful, but the laborers are few.
38 Beder fördenskull sädenes Herra, att han sänder arbetare i sina säd.
Therefore urgently pray to the Lord of the harvest, so that he may send out laborers into his harvest.”
