Matteus 6
1 Hafver akt uppå edra almoso, att I icke gifven henne för menniskomen, på det I skolen varda sedde af dem; annars hafven I ingen lön när edar Fader, som är i himmelen.
Vahe'mofo avure fatgo avu'ava nehanage'za kagezankura kva hiho, monafi mani'nea Neramafa'a mizana ontamigahie.
2 När du nu gifver almoso, låt icke stöta i basun för dig, som de skrymtare göra i Synagogorna, och uppå gatorna, att de skola varda prisade af menniskomen; sannerliga säger jag eder, de hafva fått sin lön.
Hanki kagrama zamunte omane vahe'ma zamaza hunka keonke'zama zamisunka, ufenkrafahu vahera huzmantege'za ufre'za ugota osiho, havige vahe'mo'za mono nompine (sinagog) kantegane nehaza knara osuo, e'ina hanankeno'a vahe'mo'za kagi erisaga hugahaze. Nagra tamage hu'na nermasmue, hago zamagra mizazmi'a eri'naze.
3 Men när du vill gifva almoso, så låt dina venstra hand icke veta, hvad den högra gör;
Hianagi zamunte omane vahe zamaza hanunka, atregeno hoga kazamo'a, tamaga kazamo'ma hania zana onkeno,
4 På det din almosa blifver lönlig; och din Fader, som i löndom ser, vedergäller dig det uppenbarliga.
e'ina hunka oku'a amigeno, oku'a me'negeno negea Negafa Anumzamo'a mizana kamigahie.
5 Och när du beder, skall du icke vara som de skrymtare; förty de stå gerna i Synagogorna och i gatohörnen och bedja, att de skola blifva sedde af menniskomen; sannerliga säger jag eder, de hafva fått sin lön.
Nunamuma hunaku'ma hanuta, havige vahe'mo'za nehazankna osiho. Na'ankure zamagra mono nompi oti'za mani'ne'za, megi'a kampine oti'ne'za nunamu nehazage'za, vahe'mo'za negazazana osiho. Tamage hu'na Nagra neramasmue, zamagra ko mizazimia eri'naze.
6 Men när du beder, så gack in i din kammar, och slå dörrena till, och bed din Fader hemliga; och din Fader, som i löndom ser, skall dig det verdergälla uppenbarliga.
Hianagi tamagrama nunamu hunaku hanuta, nomofo agu'afi ufreta, kafa eri kiteta Neramafantega oku'a nunamu hiho. Hinkeno oku'aza negea Neramafa'a mizana tamigahie.
7 Och när I bedjen, skolen I icke vara mångtalige, såsom Hedningarna; ty de mena, att de skola varda hörde för sin många ords skull.
Nunamuma hanuta, agu'agesa omne vahe'mo'za revahe revahe hu'za, megi'a vahe'mo'za (gentiles) hantgazankna kea osiho, na'ankure zamagrama antahi'zana, rama'a naneke nehusunkeno Anumzamo'a antahisie hu'za nehaze.
8 Varer fördenskull dem icke like; edar Fader vet väl hvad eder görs behof, förr än I bedjen honom.
E'i ana hu'negu zamagri knara osiho. Na'ankure antahi onkenageno atupa'ma hu'naza zana ko tamagri Neramafa'a antahi'ne.
9 Derföre skolen I bedja alltså: Fader vår, som äst i himlom, helgadt varde ditt Namn.
Amanahu kna hutma nunamuna hiho. Tagri Nafati'moka monafi mani'nane, Kagri Kagimo ruotage huno mesie.
10 Tillkomme ditt rike; ske din vilje, såsom i himmelen, så ock på jordene.
Kagri mona kumara esie, Kagri kavesi'zana monafinka nehazankna huno, ama mopafi efore hanie.
11 Gif oss i dag vårt dagliga bröd.
Mago mago knare'ma nesuna ne'zana menina tamio.
12 Och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåtom dem oss skyldige äro.
Kumitia atre'rantegeta, anahu kna huta kumi'ma hurante'namokizmi'a atre'zmanta maneno.
13 Och inled oss icke i frestelse; utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt, och magten, och härligheten, i evighet. Amen.
Ana nehunka tatregeta rerahe'zampina uoframaneno. Hianagi hankromofo azampintira taza hunka tavro. [Na'ankure Kagri mona kumamo mevava hugahie. Tamage.]
14 Ty om I förlåten menniskomen deras brott, så förlåter ock edar himmelske Fader eder.
Hagi tamagrima kefoza hurmantesamokizmi kumi'zami atrezmante sageno'a, monare nemania Nafatimo'a, kumi'tamia eri atre ramantegahie.
15 Men om I icke förlåten menniskomen deras brott, så skall edar Fader icke heller förlåta eder edor brott.
Hagi vahe'mokizmi kefozazimi atre ozmante snageno'a, monare nafatmimo'a, kefo zantamia atre oramantegahie.
16 När som I fasten, skolen I icke vara som I voren bedröfvade, såsom de skrymtare; ty de förvandla sin ansigte, att de skola synas för menniskomen med sin fasto; sannerliga säger jag eder, de hafva redo sin lön.
Ne'zama a'o hanuta tavre vahe'mo'za nehaza knara hutma havi tamugosa osiho. Na'ankure e'inahu tamugosa nehanage'za, vahe'mo'za nege'za, ne'za a'o hu'naze hu'za hugahaze. Nagra tamage hu'na neramasmue, ko zamagra mizama'a eri'naze.
17 Men när du fastar, så smörj ditt hufvud, och två ditt ansigte;
Hianagi ne'zama a'o hanutma, tamasenire masavena nefretma, tamugosa sese hiho.
18 Att du icke synes för menniskomen med dine fasto, utan för din Fader, som lönligen är; och din Fader, som ser i löndom, vedergäller dig det uppenbarliga.
E'ina hanageno nezama a'oma hanaza zana vahe'mo'za onkeho. Hianagi tamagri Neramafa oku'a nemanimo kagegahie. Nehuno oku'a me'negeno negea Neramafa'a mizana tamagrira tamigahie.
19 I skolen icke församla eder ägodelar på jordene, der mal och rost förderfvar dem, och der som tjufvar grafva, och stjäla;
Ama mopafina knare'nare fenona eritru osiho, havi kafamo'ene, krogroheno erihaviza nehanigeno, kumza vahe'mo'za nona anafe hu'za kumza nesaze.
20 Utan församler eder ägodelar i himmelen, der hvarken rost eller mal förderfvar dem, och der tjufvar icke grafva, eller stjäla.
Hianagi monafinka fenona havi kafamo'ene, krogro ohegeno, kumza vahe'mo'za nona tagana vaziza kumza ose fenotamina, tamagra eritru hiho.
21 Ty der edre ägodelar äro, der är ock edart hjerta.
Na'ankure fenonka'a me'nenirega, e'i anantega kagu'amo'a megahie.
22 Kroppsens ljus är ögat; är ditt öga enfaldigt, så varder din hele kropp ljus.
Kavurgamo'a kavufa'mofo rampe tavi me'ne, ana hu'neankino kavurgamo knare huno me'nenigeno'a, mika kavufamofona remsa hugantegahie.
23 Men är ditt öga argt, så varder din hele kropp mörk. Är det nu så att ljuset, som är i dig, är mörker, huru stort blifver då mörkret sjelft?
Hianagi kavurgamo'ma haviza hanigeno'a, mika kavufa hanizamo refitegahie. Hianagi kagu'afi me'nea tavimo asu'ma hanigeno'a, tusi'a hani hugahie.
24 Ingen kan tjena två herrar; ty att han antingen skall hata den ena, och den andra älska; eller han håller sig intill den ena, och den andra föraktar han; I kunnen icke tjena Gudi och Mammon.
Mago'mo'a tare kva netrentera eri'zana e'origahie. Na'ankure anamo'a mago'mofona avesra hunenteno, mago'mofona avesi nenteno, mago'mofonte amage nenteno, mago'mofona kefenkami atregahie. Kagra Anumzante'ene zagore'enena erizana eri otegahane.
25 Derföre säger jag eder: Sörjer icke för edart lif, hvad I skolen äta och dricka; och icke för edar kropp, hvad I skolen kläda eder med. Är icke lifvet mer än maten, och kroppen mer än kläden?
E'ina hu'negu, Nagra neramasmue, tamagrama manisnaza zankura tamagesa antahintahi hakare osuta, naza kavera negahune, igati tina negahune, kukena tavufarera na'a hugahune huta ontahiho. Anampina kavemo'a mani'zana agaterenefi, hipi kukenamo'a tavufa agatere'neo?
26 Ser uppå foglarna under himmelen; de så intet, och intet skära de heller upp, och församla intet i ladorna: och edar himmelske Fader föder dem. Ären I icke mycket mer än de?
Namamo'ma hareno vano nehiana keho, zamagra hoza ante'za, kafiza, eri atru hu'za, kave ante'nompina nontazanagi, monare nemania Neramafa ne'zana nezamie. Namamo'za tamagrira tamagaterenafi? A'o.
27 Hvilken ibland eder är, som med sin omsorg förmår sätta en aln till sina längd?
Hagi mago tamimo'ma knare'zama huno mani'zanku'ma antahintahi hakarema hania zamo'a, asimu'a erizazara hugahio? A'o.
28 Och för hvars skull sörjen I för kläden? Skåder liljorna på markene, huru de växa; de arbeta intet, ej heller spinna.
Nahigetma kukena huzankura hakare antahintahia nehaze? Flauamo'a nankna huno nehagefi keho, zamagra eri'za e'oriza kukena trora nosaze.
29 Dock säger jag eder att icke Salomo, i all sin härlighet, var så klädd som en af dem.
Ana hianagi Solomoni'a avasese'amo hu'nea knare nare kukena hu'neanagi, ami flauamofo avasese'amo'a agatere'ne.
30 Kläder nu Gud så gräset på markene, hvilket dock i dag står, och i morgon kastas i ugnen, skulle han icke mycket mer göra det eder, o I klentrogne?
Hianagi Anumzamo'ma, amuma me'nea trazama kukenama huma ante'neana, menina me'neanagi vahe'mo'za okina tevefi eri kregahaze. Ana hu'negu tamagrira Anumzamo'a agatereno kukena hurmantegahie. Tamagra osi'a tamentinti'ne naga mani'naze.
31 Så skolen I nu icke hafva omsorg, sägande: Hvad skole vi äta? Eller, hvad skole vi dricka? Eller, hvad skole vi kläda oss med?
Ana hu'nagu tamagra nanezane tine neneta nakukena hugahune hutma hakare antahintahi osiho.
32 Ty allt sådant söka Hedningarna. Edar himmelske Fader vet väl, att allt detta göres eder behof.
Na'ankure mono ontahi vahe'mo'za, miko zankura nehakaze. Na'ankure monafi nemania Neramafa'a miko zankuma upama hu'nazana ko antahi'ne.
33 Söker först efter Guds rike, och hans rättfärdighet, så faller eder allt detta till.
Hianagi kota zana, Anumzamofo kumaku'ene, fatgo avu'avazanku haketenkeno, ana maka'zana anazanke huno tamamigahie.
34 Sörjer icke fördenskull för morgondagen; ty morgondagen hafver sjelf sina omsorg med sig. Det är nog, att hvar dag hafver sin egen plågo.
E'i zanku oki fore hania zankura tamagesa hakare osiho. Na'ankure okizana atrenkeno, agra'a kva krino, mago knare'ma esia hazenkea, ana knazupage knaza megahie.
