Matteus 3
1 I den tiden kom Johannes Döparen, och predikade i öknene, i Judiska landet;
V tisti dnéh pa pride Janez Krstnik, ter je v puščavi Judejskej oznanjeval,
2 Och sade: Görer bättring; himmelriket är kommet hardt när.
In govoril: Spokorite se; kajti približalo se je nebeško kraljestvo.
3 Och han är den som Esaias Propheten talade om, och sade: Ens ropandes röst är i öknene: Bereder Herrans väg, görer hans stigar rätta.
Kajti ta je, za kogar je povedal prerok Izaija, govoreč: "Glas vpijočega v puščavi: Pripravite pot Gospodu; poravnajte steze njegove."
4 Men Johannes hade kläder af camelahår, och en lädergjording om sina länder; hans mat var gräshoppor och vildhannog.
On pa, Janez, imel je obleko svojo iz kamelje dlake, in pas usnjat okoli ledja svojega; a živež njegov je bil: kobilice in med divji.
5 Då gick Jerusalems stad ut till honom, och hela Judiska landet, och all land som ligga utmed Jordan;
Tedaj je izhajal k njemu ves Jeruzalem in vsa Judeja in vsa okolica Jordanska.
6 Och läto döpa sig af honom i Jordan, och bekände sina synder.
In on jih je krščeval v Jordanu, in izpovedovali so grehe svoje.
7 Då han såg många utaf de Phariseer och Sadduceer komma till sin döpelse, sade han till dem: I huggormars afföda, ho hafver eder föregifvit, att I skolen undfly den tillkommande vrede?
Ko pa vidi mnogo Farizejev in Saducejev, da gredó h krstu njegovemu, reče jim: Gadja zalega! kdo vam je pokazal, kako ubežite prihodnjej jezi?
8 Görer fördenskull sådana frukt, som bättring tillhörer;
Rodite torej vreden sad pokore.
9 Och tänker icke, att I viljen säga vid eder sjelfva: Vi hafvom Abraham till fader. Ty jag säger eder, att Gud är mägtig uppväcka af dessa stenar Abrahe barn.
In ne domišljujte si, da bi govorili v sebi: Abrahama imamo za očeta; kajti pravim vam, da more Bog iz tega kamenja obuditi Abrahamu sinove.
10 Nu är ock yxen satt till rotena på trän; derföre hvart och ett trä, som icke gör goda frukt, blifver afhugget och kastadt i elden.
Uže pa stojí tudi sekira drevju pri korenini: vsako drevo torej, ktero ne rodí dobrega sadú, posekalo se bo in vrglo na ogenj.
11 Jag döper eder i vatten, till bättring; men den efter mig kommer, är starkare än jag, hvilkens skor jag icke är värdig att bära; han skall döpa eder med den Heliga Anda, och med eld.
Jaz vas krščujem z vodo za pokoro; a ta, ki gre za menoj, močneji je od mene, kteremu nisem vreden obutala ponesti. On vas bo krstil z Duhom svetim in ognjem.
12 Och han hafver sina kastoskofvel i sine hand, och han skall rensa sin loga, och han skall församla sitt hvete i ladona; men agnarna skall han uppbränna i evinnerlig eld.
Njemu je lopata v roki njegovej, in očedil bo gumno svoje, in pospravil bo pšenico svojo v žitnico, a plevo bo spalil z neugasljivim ognjem.
13 Då kom Jesus af Galileen till Jordan, till Johannes, att han skulle låta döpa sig af honom.
Tedaj pride Jezus iz Galileje k Janezu na Jordan, da ga on krsti.
14 Men Johannes förvägrade honom, och sade: Mig behöfves, att jag vorde döpt af dig; och du kommer till mig?
Janez mu je pa branil, govoreč: Meni je treba, da me ti krstiš, pa hodiš ti k meni?
15 Då svarade Jesus, och sade till honom: Låt det nu så ske; så bör det sig vara med oss, att vi uppfylle alla rättfärdighet. Då tillstadde han honom det.
Jezus pa odgovorí in mu reče: Pusti sedaj! kajti tako nam je treba izpolniti vsako pravico. Tedaj ga pustí.
16 Och när Jesus var döpt, steg han straxt upp af vattnet; och si, då vardt honom himmelen öppnad, och han såg Guds Anda nederfara som en dufva, och komma öfver honom.
In krstivši se Jezus, stopi precej iz vode; in glej, nebesa mu se odpró, in Duha Božjega vidi, da shaja ko golob, in pride na-nj.
17 Och si, en röst af himmelen sade: Denne är min käre Son, i hvilkom jag hafver ett godt behag.
In glej, glas z nebes, govoreč: Ta je sin moj ljubljeni, kteri je po mojej volji.
