Matteus 24
1 Då gick Jesus sin väg utaf templet; och hans Lärjungar gingo till honom, att de skulle låta honom se templets byggning.
Jésus te sòti nan tanp lan e t ap fè wout Li. Disip Li yo te vini pou montre Li bèl konstriksyon tanp lan.
2 Då sade Jesus till dem: Sen I icke allt detta? Sannerliga säger jag eder: Här skall icke låtas en sten på den andra, som icke blifver nederbruten.
Men Li te di yo: “Konsa, nou wè tout bagay sa yo? Anverite, Mwen di nou ke pa menm yon wòch isit la ap rete sou youn lòt ki p ap jete dekonble nèt.”
3 Och när han satt på Oljoberget, gingo hans Lärjungar till honom afsides, och sade: Säg oss, när detta skall ske? Och hvad varder för tecken till din tillkommelse, och verldens ända? (aiōn g165)
Pandan Li t ap chita sou Mòn Oliv la, disip Li yo te vin kote Li an prive. Yo te mande L: “Di nou kilè bagay sa yo ap rive, e ki sign k ap fè nou konnen ke Ou ap vini, e k ap enfòme nou sou fen tan yo?” (aiōn g165)
4 Då svarade Jesus, och sade till dem: Ser till, att ingen förförer eder.
Jésus te reponn yo: “Fè atansyon pou pèsòn pa kondwi nou nan erè!”
5 Ty månge skola komma i mitt Namn, och säga: Jag är Christus; och skola förföra många.
Konsa, anpil moun ap vini nan non Mwen k ap di: ‘Se Mwen ki Kris La’, e yo va kondwi anpil moun nan erè.
6 I skolen få höra örlig, och rykte af örlig; ser till, att I blifven icke försoffade; ty allt detta måste ske, men det är icke straxt änden.
“Nou va tande afè lagè, avèk bwi ki pale sou lagè, men fè atansyon pou nou pa pè. Fòk bagay sa yo rive, men sa se pa lafen an.
7 Det ena folket skall resa sig upp emot det andra, och det ena riket emot det andra; och skola blifva pestilentier, och hunger, och jordbäfning, mångastäds.
Paske nasyon ap leve kont nasyon, epi wayòm kont wayòm. Nan plizyè andwa, va gen gwo grangou avèk tranbleman de tè yo.
8 Då skall nöden aldraförst begynnas.
Men tout bagay sa yo se sèlman kòmansman an; tankou premye doulè a fanm k ap akouche a.
9 Då skola de öfverantvarda eder uti tvång, och dräpa eder; och I skolen blifva hatade af all folk, för mitt Namns skull.
“Epi konsa yo va livre nou nan touman, e yo va touye nou. Nou va rayi pa tout nasyon yo pou koz a non Mwen.
10 Och då skola månge förargas, och inbördes den ena förråda den andra, och inbördes hata hvarannan.
“Konsa, nan tan sa a, anpil moun ap chite. Youn ap denonse lòt, e youn ap rayi lòt.
11 Och månge falske Propheter skola uppkomma, och förföra många.
Epi anpil fo pwofèt ap leve, e y ap mennen anpil moun nan erè.
12 Och efter det ondskan får öfverhandena, varder kärleken i mångom förkolnad.
Epi akoz inikite ogmante, lanmou a pi fò moun ap vin fwèt.
13 Men den som blifver fast uti ändan, han varder salig.
Men sila ki kenbe fèm jiska lafen an ap sove.
14 Och detta Evangelium om riket skall varda predikadt i hela verldene, till ett vittnesbörd öfver all folk; och då skall änden komma.
“Epi bòn nouvèl a wayòm sila a va preche nan tout lemonn kon yon temwayaj a tout nasyon yo, e apre sa a, lafen an va rive.
15 När I nu fån se förödelsens styggelse, af hvilko sagdt är genom Daniel Propheten, ståndande i det helga rummet; den som läs det, han gifve akt deruppå;
“Pou sa, kon pwofèt Daniel te pale a, lè nou wè abominasyon dezolasyon an ki te pale pa Daniel, pwofèt la, k ap kanpe nan lye sen an, (kite moun k ap li a konprann)
16 De som då i Judiska landet äro, fly de på bergen;
nan moman sa a kite sila nan Judée yo sove pou ale nan mòn yo.
17 Och den som är uppå taket, han stige icke ned, till att taga något ut af sitt hus;
Nenpòt moun ki anwo kay la pa dwe desann pou pran byen li nan kay li,
18 Och den som är ute på markene, gånge icke tillbaka efter sin kläder.
ni nenpòt moun ki nan chan an pa dwe retounen pou pran rad li.
19 Men ve dem som hafvande äro, och dem som dia gifva, i den tiden.
Men malè a sila ki ansent yo e a sila k ap bay pitit yo tete nan jou sa yo!
20 Men beder, att edor flykt sker icke om vintren, eller om Sabbathen.
“Men priye pou ou pa oblije sove ale nan livè, ni nan yon jou Saba,
21 Ty då skall varda en stor vedermöda, så att hon hafver icke varit sådana ifrå verldenes begynnelse och till denna tiden, ej heller varda skall.
paske nan tan sa a, ap gen yon gwo tribilasyon yon jan ki pa janm fèt depi nan kòmansman mond lan, jouk rive koulye a, ni p ap janm genyen ankò.
22 Och om de dagar icke vorde förstäckte, då vorde intet kött frälst; men för de utvaldas skull skola de dagar varda förstäckte.
Konsa, si jou sa yo pa t rakousi, pa t ap gen vi ki t ap sove. Men pou lakoz a sila ki chwazi yo, y ap rakousi.
23 Om någor säger då till eder: Si, här är Christus, eller der; så tror det intet.
“Nan lè sa a, si yon moun di nou: ‘Gade, men Kris la isit la’, oubyen ‘Men Li la’, pa kwè li.
24 Ty falske Christi och falske Propheter skola uppkomma, och skola göra stor tecken och under; så att, om möjeligit vore, skola ock de utvalde förförde varda.
Paske fo Kris yo ak fo pwofèt yo ap prezante e montre gwo sign avèk mirak pou yo ta kab, si li te posib, redwi nan erè menm sila ki eli yo.
25 Si, jag hafver sagt eder det framföreåt.
Veye, Mwen avèti nou davans.
26 Derföre, om de då säga till eder: Si, han är uti öknene; går icke ut: Si, han är i kammaren; tror det icke.
“Si yo di nou ‘Men Li nan dezè a’ pa ale la; oubyen ‘Gade la, Li la nan chanm pa anndan an, pa kwè yo.
27 Ty såsom ljungelden går ut af öster, och synes allt intill vester; så varder ock menniskones Sons tillkommelse.
Paske menm jan ke kout eklè a sòti nan lès pou klere jouk rive nan lwès, konsa n ap wè vini Fis a Lòm nan.
28 Men der som åtelen är, dit församla sig ock örnarna.
Nenpòt kote kadav la ye, se la ou va twouve votou yo.
29 Men straxt efter den tidsens vedermödo skall solen blifva mörk, och månen skall icke gifva sitt sken, och stjernorna skola falla af himmelen, och himlarnas krafter skola bäfva.
“Men imedyatman apre tribilasyon nan jou sa yo, solèy la va vin nwa. Lalin lan p ap bay limyè, zetwal yo va tonbe sòti nan syèl la, e pouvwa syèl yo va souke.
30 Och då skall synas menniskones Sons tecken i himmelen; och då skola all slägte på jordene jämra sig, och skola se menniskones Son komma i himmelens sky, med stora kraft och härlighet.
“Epi nan moman sa a, sign a Fis a Lòm nan va parèt nan syèl la, e tout tribi sou tè a va kriye avèk doulè, paske yo va wè Fis a Lòm nan vini sòti sou nyaj syèl yo avèk pouvwa ak gran glwa,
31 Och han skall utsända sina Änglar, med höga basunaröst; och de skola församla hans utvalda ifrå de fyra väder; ifrå den ena himmelens ända till den andra.
epi Li va voye zanj Li avèk yon gwo twonpèt, e yo va rasanble ansanm ak sila ki eli yo, ki sòti nan kat van yo, sòti nan yon pwent syèl la ale nan lòt pwent lan.
32 Af fikonaträt lärer en liknelse: När nu dess qvistar knoppas, och löfvet begynner springa ut, så veten I, att sommaren är hardt när;
“Koulye a, vin konprann parabòl a pye fig frans lan: lè branch li vin vèt, e prezante fèy, nou konnen ke gran sezon chalè a rive sou nou.
33 Så ock, när I sen allt detta, så veter, att det är hardt för dörrene.
Ou menm tou, lè nou wè tout bagay sa yo, rekonèt ke Li pwòch, Li parèt menm nan pòt la.
34 Sannerliga säger jag eder: Detta slägtet skall icke förgås, förrän allt detta sker.
“Anverite, Mwen di nou: Jenerasyon sila a p ap disparèt jouk lè ke tout bagay sa yo fin pase.
35 Himmel och jord skola förgås; men min ord skola icke förgås.
Syèl la avèk tè a va disparèt, men pawòl pa M yo p ap janm disparèt.
36 Men om den dagen och om den stundena vet ingen, icke Änglarna i himmelen, utan min Fader allena.
Men konsènan jou sa a, avèk lè sa a, pèsòn pa konnen, pa menm zanj nan syèl yo, ni Fis la, men sèl Papa a.
37 Men lika som det var i Noe tid, så skall ock menniskones Sons tillkommelse vara.
“Paske vini a Fis a Lòm nan va menm jan avèk jou a Noé yo.
38 Ty såsom de voro i de dagar för flodene; de åto och drucko, togo hustrur, och gåfvos mannom, intill den dagen, då Noe gick i arken;
Paske menm jan ke jou yo te ye avan gwo delij la, yo t ap manje e bwè; yo t ap marye, e t ap bay moun nan maryaj, jouk jou ke Noé te antre nan lach la.
39 Och visste intet af, förr än floden kom, och tog dem allasamman bort; så skall ock menniskones Sons tillkommelse vara.
Epi yo pa t konprann jiskaske delij la te vini e pote yo tout ale; konsa l ap ye avèk vini a Fis a Lòm nan.
40 Då skola två vara ute på markene; den ene blifver upptagen, den andre blifver qvarlåten.
“Nan moman sa a, ap gen de mesyè nan yon chan; youn ap prale; lòt la ap rete.
41 Två skola mala på ene qvarn; den ene blifver upptagen, den andre blifver qvarlåten.
De fanm k ap moulen nan moulen an; youn ap prale, lòt la ap rete.
42 Vaker fördenskull; ty I veten icke, hvad stund edar Herre varder kommandes.
“Pou sa,
43 Men det skolen I veta att, visste husbonden, hvad stund tjufven skulle komma, förvisso vakade han och läte icke uppbryta sitt hus.
men konnen byen yon bagay; si mèt kay la te konnen a kilè nan nwit lan vòlè a t ap parèt, li t ap veye plis, e pa t ap kite kay la kase.
44 Derföre varer I ock redo; ty, den stund I icke menen, varder menniskones Son kommandes.
Pou rezon sa a, fòk nou menm, nou byen prepare tou. Paske Fis a Lòm nan ap vini nan yon lè ke nou pa sipoze.
45 Hvilken är nu en trogen och snäll tjenare, som herren hafver satt öfver sitt husfolk, att han skall gifva dem mat i rättom tid?
“Kilès, konsa, ki se esklav fidèl e rezonab ke mèt la te mete responsab tout lakay li, pou bay yo manje nan lè ke yo bezwen?
46 Salig är den tjenaren, som hans herre finner så görande, när han kommer.
Beni se esklav k ap fè sa lè mèt li vini an.
47 Sannerliga säger jag eder, han skall sätta honom öfver alla sina ägodelar.
Anverite Mwen di nou ke l ap mete li kòm chèf sou tout byen li yo.
48 Men om så är, att den onde tjenaren säger i sitt hjerta: Min herre kommer icke ännu brådt;
“Men si esklav mechan sa a di nan kè li, ‘Mèt mwen p ap vini pandan anpil jou’,
49 Och begynner så slå sina medtjenare; ja, äta och dricka med de druckna;
epi li kòmanse bat esklav parèy li yo, manje e bwè avèk moun sou yo,
50 Så kommer dens tjenarens herre, den dag han icke väntar honom, och den stund han icke menar;
mèt a esklav sa a ap vini nan yon jou ke li pa t panse, e nan yon lè ke li pa t konnen,
51 Och skall sönderhugga honom, och gifva honom hans lön med skrymtare. Der skall vara gråt och tandagnisslan.
epi li va koupe li an mòso e bay li yon plas avèk ipokrit yo. Se la, y ap gen kriye avèk manje dan.”
The World is Destroyed by Water
