Matteus 23
1 Då talade Jesus till folket, och till sina Lärjungar.
Senere talte Jesus til folket og disiplene og sa:
2 Sägandes: På Mose stol sitta de Skriftlärde och Phariseer.
”Disse skriftlærde og fariseere ser det som oppgaven sin å forklare alle budene i Moseloven.
3 Allt det de bjuda eder hålla, det håller och görer; men efter deras gerningar görer icke; ty de säga, och göra intet.
Derfor skal dere lyde og følge det de sier, men ta dere i vare så dere ikke følger deres praktiske liv, for de snakker gjerne, men praktiserer slett ikke sine egne ord.
4 De binda tunga och odrägeliga bördor tillsamman, och lägga menniskomen på härdarna; men de vilja icke sjelfve röra dem med ett finger.
De stiller umulige krav mot dere, men gjør ikke noe for å hjelpe dere til å oppfylle dem.
5 Men alla sina gerningar göra de, på det de skola varda sedde af menniskomen; de göra sina tänkeskrifter breda, och fållarna på sin kläder stora;
Alt de gjør, gjør de for å vise seg fram. De går omkring med ekstra brede bønneremmer på armene og setter lange minnedusker på kappene sine for å vise at de er lydige mot Gud.
6 De sitta gerna främst vid borden, och i Synagogorna;
De elsker å sitte på hedersplassene ved bordet under festmåltidene, og i gudstjenestene tar de plassene på fremste rekken.
7 Och vilja gerna varda helsade på torgen, och heta af menniskomen: Rabbi, Rabbi.
De vil gjerne bli hilst med respekt på torget og bli kalt’mester’ av folket.
8 Men I skolen icke låta kalla eder Rabbi; ty en är edar Mästare, Christus, och I ären alle bröder.
Men la aldri noen opphøye dere og kalle dere’mester’, for bare en er deres læremester. Dere er alle søsken og står på samme nivået.
9 Och I skolen ingen fader kalla eder på jordene; ty en är edar Fader, som är i himlom.
Kall heller ikke noen her på jorden for’Far’, for bare en er deres Far, og det er Gud i himmelen.
10 Och I skolen icke låta kalla eder Mästare; ty en är edar Mästare, Christus.
La ingen kalle dere’lærer’, for bare en er deres lærer, og det er Messias, den lovede kongen.
11 Den som är ypperst ibland eder, han skall vara edar tjenare.
Den som vil bli betydningsfull blant dere, må bli tjener for de andre.
12 Ty den sig upphöjer, han skall varda förnedrad; och den sig förnedrar, han skall varda upphöjd.
Den som opphøyer seg selv, skal bli ydmyket, men den som ydmyker seg selv, skal bli opphøyet.”
13 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som tillsluten himmelriket för menniskomen; I gån icke der sjelfve in, och dem som in vilja, tillstädjen I icke ingå.
Jesus fortsatte:”Ulykken skal ramme dere skriftlærde og fariseere, dere som er falske mennesker og bare later som om dere er lydige mot Gud. Dere hindrer andre fra å gjøre Guds vilje, slik at de ikke får tilhøre Guds eget folk. Selv kommer dere aldri til å bli regnet med blant dem.
14 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som uppäten enkors hus, förebärande långa böner; fördenskull skolen I få dess hårdare fördömelse.
15 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som faren omkring vatten och land, att I skolen göra en Proselyt; och när han gjord är, gören I honom till helvetes barn, dubbelt mer än I sjelfve ären. (Geenna g1067)
Ja, ulykken skal ramme dere, dere som bare later som om dere er lydige mot Gud! Dere kan reise over hav og land for å få noen til å tro på Gud, men etterpå gjør dere den arme stakkaren til et helvetes barn, dobbelt verre enn dere selv. (Geenna g1067)
16 Ve eder, blinde ledare, ty I sägen: Hvilken som svär vid templet, det är intet; men den som svär vid guldet i templet, han är saker.
Ulykken skal ramme dere, dere som er blinde ledere! Dere påstår at om noen sverger’ved Guds tempel’, ja, så betyr det ingenting, for den eden har dere lov til å bryte. Men om noen sverger’ved gullet i templet’ da er det forpliktende!
17 I galne och blinde; hvilket är yppare, guldet, eller templet som helgar guldet?
Blinde dårer! Hva er det viktigste, gullet, eller templet som tilhører Gud og derfor gjør gullet hellig?
18 Och hvilken som svär vid altaret, det är intet; men den der svär vid offret, som deruppå är, han är saker.
Dere sier også at om noen sverger’ved alteret’ da betyr det ingenting, men om noen sverger’ved gavene på alteret’ da er det forpliktende!
19 I galne och blinde, hvilket är yppare, offret, eller altaret som helgar offret?
Blinde dårer! Hva er størst, gaven på alteret, eller alteret som tilhører Gud og derfor gjør gaven hellig?
20 Derföre, den som svär vid altaret, han svär vid det sjelft, och vid allt det derpå är.
Når dere sverger’ved alteret’, sverger dere både ved alteret og ved alt som er på det.
21 Och den som svär vid templet, han svär vid det sjelft, och vid honom som deruti bor.
Når dere sverger’ved templet’, sverger dere både ved templet og ved den Gud som bor i det.
22 Och den som svär vid himmelen, han svär vid Guds stol, och vid honom som deruppå sitter.
Når dere sverger’ved himmelen’, sverger dere ved Guds trone og ved Gud selv.
23 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som gören tiond af mynto, dill och kumin, och låten bestå det som svårast är i lagen, nämliga domen, barmhertigheten och tron; detta skulle man göra, och det andra icke låta.
Ja, ulykken skal ramme dere, dere skriftlærde og fariseere, som bare later som om dere er lydige mot Gud. Dere gir Gud en tiendedel av den minste urt blant krydderplantene, som mynte, dill og karve, men dere bryr dere ikke om det som er langt viktigere: Rettferdighet, barmhjertighet og troskap. Visst skal dere gi Gud en tiendedel av alt, men ikke glem det som er det aller viktigste.
24 I blinde ledare, som silen myggor, och uppsvälgen camelen.
Dere blinde ledere! Dere siler bort myggen, men svelger kamelene.
25 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som gören drickekaret och fatet rent utantill; men innantill äro all ting full med rof och orenlighet.
Ulykken skal ramme dere, dere skriftlærde og fariseere, som bare later som om dere er lydige mot Gud! På utsiden er dere like sterilt rene som de beger og fat dere vasker så grundig før dere drikker og spiser av dem. Men innvendig stinker livet av griskhet og begjær.
26 Du blinde Pharisee, gör först rent det som är innantill i drickekaret, och i fatet, att det utvärtes är må ock rent varda.
Blinde fariseere! Se først til at dere får det rett med Gud på innsiden, for da vil også utsiden bli ren og fin.
27 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som ären like de grafvar, som utantill äro hvitmenade, hvilka utvärtes synas dägeliga; men innantill äro de fulla med de dödas ben och all orenlighet.
Uykken skal ramme dere, dere skriftlærde og fariseere! Dere viser fram en fin fasade, men dere er som hvitmalte graver. De er vakre på utsiden, men innvendig er de fylt med skjelettene fra døde kropper, smuss og råttenskap.
28 Så synes ock I utvärtes för menniskomen rättfärdige; men invärtes ären I fulle med skrymteri och odygd.
Dere gjør alt for at menneskene skal tro at dere følger Guds vilje, men i virkeligheten er dere fulle av falskhet og synd.
29 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som uppbyggen Propheternas grafvar, och pryden de rättfärdigas grifter,
Ja, ulykken skal ramme dere, dere skriftlærde og fariseere, som bare later som om dere er lydige mot Gud! Dere bygger monumenter over profetene som bar fram Guds budskap, og dere smykker gravene til dem som fulgte Guds vilje.
30 Sägande: Hade vi varit i våra fäders tid, vi skullom icke hafva varit delaktige med dem i Propheternas blod.
Og dere sier:’Dersom vi hadde levd på forfedrenes tid, da ville vi aldri ha drept noen profeter.’
31 Så betygen I då öfver eder sjelfva, att I ären deras barn, som Propheterna dråpo.
Men når dere sier dette, medgir dere at dere er etterkommere til dem som myrdet profetene.
32 Nu väl, uppfyller ock I edra fäders mått.
Så fortsett bare med å gå i fotsporene til forfedrene deres, og gjør ferdig det de startet på!
Slanger, ormeyngel! Hvordan skal dere kunne unngå å bli dømt til helvede? (Geenna g1067)
34 Derföre, si, jag sänder till eder Propheter, och visa och Skriftlärda; och somliga af dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga af dem skolen I hudflänga i edra Synagogor, och förfölja ifrå den ena staden till den andra;
Jeg sender dere profeter som bærer fram Guds budskap, og visemenn og lærere som forklarer Skriften for dere. En av dem kommer dere til å drepe og spikre fast til et kors. Andre kommer dere til å piske til blods i synagogene deres og forfølge fra by til by.
35 På det öfver eder skall komma allt rättfärdigt blod, som är utgjutet på jordene, ifrå dens rättfärdiga Abels blod, intill Zacharie, Barachie sons, blod, hvilken I dråpen emellan templet och altaret.
På grunn av dette skal dere få stå til rette for alle mordene på dem som fulgte Guds vilje, helt fra Abel til Sakarja, som var sønn til Barakia, han dere myrdet mellom templet og alteret.
36 Sannerliga säger jag eder, att allt detta skall komma uppå detta slägtet.
Ja, jeg forsikrer dere at alle disse dommene skal ramme denne slekten som ikke vil tro.
37 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper Propheterna, och stenar dem som äro sände till dig; huru ofta hafver jag velat församla din barn, lika som hönan församlar sina kycklingar under sina vingar, och I villen icke?
Å, dere Jerusalems innbyggere, dere som dreper profetene og steiner andre som Gud sender til dere med budskapet sitt. Hvor ofte har jeg ikke ønsket å samle dere, som når en høne samler kyllingene sine under vingene, men dere lot meg ikke gjøre det.
38 Si, edart hus skall eder blifva öde.
Nå får dere selv ta hånd om deres tempel som blir lagt øde.
39 Ty jag säger eder: Efter denna tiden skolen I icke se mig, tilldess I skolen säga: Välsignad vare han, som kommer i Herrans Namn.
Ja, jeg sier dere, nå får dere ikke se meg igjen før dere roper:’Vi ærer deg, du som er sendt av Herren.’”
