Matteus 22
1 Och svarade Jesus, och talade dem åter till genom liknelser, sägandes:
Antan Jezi t'ap pale ak moun yo, li pran rakonte yo yon lòt parabòl:
2 Himmelriket är likt enom Konung, som gjorde bröllop åt sin son;
Nan Peyi Wa ki nan syèl la, se tankou yon wa ki t'ap fete nòs pitit gason li.
3 Och sände ut sina tjenare, att de skulle kalla dem, som budne voro till bröllopet; och de ville icke komma.
Li voye domestik li yo rele moun ki te envite nan nòs la. Men, yo yonn pa t' vle vini.
4 Åter sände han ut andra tjenare, sägandes: Säger dem som budne äro: Si, jag hafver tillredt min måltid; mine oxar och min gödeboskap äro slagtad, och all ting äro redo; kommer till bröllop.
Lè sa a, wa a voye lòt domestik, li di yo: Ale di envite yo manje a pare koulye a. Mwen gen tan fè touye towo bèf mwen yo ak lòt bèt gra mwen yo. Tout bagay pare. vin nan nòs la.
5 Men de försummade det; och gingo bort, den ene till sin afvelsgård, den andre till sin köpenskap.
Men, envite yo pa fè ka sa l' voye di yo a, y al okipe zafè yo. Yonn ladan yo ale nan jaden l', yon lòt ale nan trafik li.
6 Och somlige togo fatt på hans tjenare, hädde och dråpo dem.
Gen ladan yo ki pran domestik yo, yo maltrete yo, yo touye yo.
7 När Konungen det hörde, vardt han vred, och sände ut sina härar, och förgjorde de dråpare, och brände upp deras stad.
Wa a fè yon gwo kòlè, li voye sòlda l' yo touye ansasen yo. Apre sa, li fè mete dife nan lavil yo a.
8 Då sade han till sina tjenare: Bröllopet är tillredt; men de, som voro budne, voro icke värdige.
Lè sa a, li di domestik li yo: Manje nòs la pare, men moun ki te envite yo pa t' merite sa.
9 Derföre går ut på vägarna, och alle de I finnen, kaller till bröllopet.
Ale sou granchemen, envite tout moun nou jwenn pou yo vini nan nòs la.
10 Och tjenarena gingo ut på vägarna, och församlade alla, så många de funno, både onda och goda; och borden vordo all fullsatt.
Domestik yo ale nan tout granchemen, yo sanble tout moun yo jwenn, ni move ni bon. Konsa, kote yo t'ap fè nòs la te plen moun.
11 Då gick Konungen in, att han skulle bese gästerna, och såg der en man, som var icke klädd i bröllopskläder;
Wa a vin antre pou wè envite yo. Je l' al tonbe sou yon nonm ki pa t' abiye ak rad nòs la.
12 Och sade till honom: Min vän, huru kom du härin, och hafver icke bröllopskläder? Och han tigde.
Wa a di li: Zanmi, kouman ou fè antre isit la san ou pa mete rad nòs la sou ou? Nonm lan pa di yon mo.
13 Då sade Konungen till tjenarena; Binder honom händer och fötter, och kaster honom i det yttersta mörkret; der skall vara gråt och tandagnisslan.
Wa a di domestik li yo: Mare de pye l' ak de men l', voye l' jete deyò nan fènwa a. Se la la gen pou l' kriye, pou l' manje dan li.
14 Ty månge äro kallade, och få utkorade.
Paske, yo envite anpil moun, men se de twa ase y'a chwazi.
15 Då gingo de Phariseer bort, och lade råd, huru de måtte beslå honom med orden;
Lè sa a, farizyen yo ale, yo mete tèt yo ansanm pou wè ki jan yo ta ka pran pawòl nan bouch Jezi pou akize li.
16 Och sände sina lärjungar till honom, med de Herodianer, och sade: Mästar, vi vete att du äst sannfärdig, och lärer Guds väg rätt, och du rädes för ingen; ty du ser icke efter menniskors person.
Yo voye disip pa yo ansanm ak patizan Ewòd yo bò kot Jezi pou mande li: Mèt, nou konnen ou se moun ki kare. W'ap moutre chemen Bondye a jan l' ye a, ou pa pè pesonn. Paske, ou pa gade sou figi moun.
17 Så säg oss: Huru synes dig? Är det rätt, att man gifver Kejsarenom skatt, eller ej?
Enben, kisa ou di nan sa: Eske lalwa pèmèt nou peye Seza lajan kontribisyon an, wi ou non?
18 När Jesus märkte deras skalkhet, sade han: Hvi fresten I mig, I skrymtare?
Men, Jezi te konnen move lide yo te gen dèyè tèt yo, li reponn: Poukisa n'ap chache pran m' nan pèlen konsa, bann ipokrit?
19 Låter mig se myntet på skattpenningen. Och de fingo honom penningen.
Moutre m' pyès lajan nou sèvi pou peye taks la. Yo moutre l' yon pyès lajan.
20 Och han sade till dem: Hvars beläte och öfverskrift är detta?
Jezi mande yo: Pòtre ki moun avèk non ki moun ki sou li?
21 De sade till honom: Kejsarens. Då sade han till dem: Så gifver Kejsarenom det Kejsarenom tillhörer, och Gudi det Gudi tillhörer.
Yo reponn li: Se pòtre Seza ak non Seza. Lè sa a li di yo: Bay Seza sa ki pou Seza, bay Bondye sa ki pou Bondye.
22 När de det hörde, förundrade de sig; och öfvergåfvo honom, gångande ifrå honom.
Lè yo tande sa, yo pa t' manke sezi. Yo kite l', y al fè wout yo.
23 På den dagen gingo till honom de Sadduceer, som säga att ingen uppståndelse är; och frågade honom,
Menm jou a, sadiseyen yo vin bò kot Jezi. (Se sadiseyen yo ki di moun mouri pa leve). Yo poze Jezi keksyon sa a:
24 Sägande: Mästar, Mose sade: Om någor blifver död barnlös, då skall hans broder taga hans hustru till ägta, och uppväcka sinom broder säd.
Mèt, Moyiz te di si yon nonm mouri san kite pitit, frè l' gen pou marye ak madanm defen an pou l' ka fè pitit pou frè l' ki mouri a.
25 När oss voro sju bröder; den förste tog sig hustru, och blef död; och efter han hade ingen säd, lefde han sina hustru sinom broder.
Se konsa, te gen sèt frè, moun isit ansanm ak nou. Premye a marye, li mouri san l' pa t' gen pitit. Li kite madanm li pou frè li.
26 Sammalunda ock den andre, och den tredje, allt intill den sjunde.
Dezyèm lan pase menm jan an tou. Twazyèm lan tou. Konsa, konsa, jouk tout sèt frè yo fin pase.
27 Sist af allom blef ock qvinnan död.
Apre yo tout fin mouri, fanm lan mouri li menm tou.
28 När nu uppståndelsen sker, hvilkens hustru af de sju blifver hon? Ty de hafva alle haft henne.
Lè mò yo va gen pou leve, madanm kilès li pral ye la a? Paske, li te madanm yo tout.
29 Då svarade Jesus, och sade till dem: I faren ville, och veten icke Skriftena, ej heller Guds kraft.
Jezi reponn yo: Nou nan lerè wi. Nou pa konprann sa ki ekri nan Liv la, ni nou pa konnen pouvwa Bondye.
30 Ty i uppståndelsen hvarken tager man sig hustru, eller qvinna gifs manne; utan de äro lika som Guds Änglar i himmelen.
Lè mò yo va gen pou leve, fanm ak gason pa nan marye ankò. Tout moun pral viv tankou zanj Bondye nan syèl la.
31 Men om de dödas uppståndelse hafven I icke läsit, hvad eder sagdt är af Gudi, som sade:
Pou keksyon mò yo k'ap leve vivan ankò, èske nou pa li sa Bondye te di nou:
32 Jag är Abrahams Gud, och Isaacs Gud, och Jacobs Gud? Gud är icke de dödas Gud, utan deras som lefvande äro.
Mwen se Bondye Abraram, Bondye Izarak, Bondye Jakòb? Bondye pa Bondye moun mouri, li se Bondye moun vivan.
33 Och när folket sådant hörde, förundrade de sig öfver hans lärdom.
Tout moun ki t'ap koute l' yo te sezi tande sa l' t'ap di yo.
34 När de Phariseer hörde, att han hade stoppat de Sadduceer munnen till, församlade de sig.
Lè farizyen yo tande jan Jezi te fèmen bouch sadiseyen yo, yo tout sanble. Yo te vle pran Jezi nan pèlen.
35 Och en af dem, som var en Skriftlärd, frestade honom, sägandes:
Yonn ladan yo ki te dirèktè lalwa mande li:
36 Mästar, hvilket är det yppersta budet i lagen?
Mèt, ki kòmandman ki pi konsekan nan tout lalwa a?
37 Då sade Jesus till honom: Du skall älska Herran din Gud, af allt ditt hjerta, och af allo dine själ, och af all din håg.
Jezi reponn li: Se pou ou renmen Mèt la, Bondye, ou ak tout kè ou, ak tout nanm ou, ak tout lide ou.
38 Detta är det yppersta och största budet.
Se kòmandman sa a ki pi gwo, ki pi konsekan.
39 Det andra är desso likt: Du skall älska din nästa som dig sjelf.
Men dezyèm kòmandman an ki gen menm enpòtans ak premye a: se pou ou renmen frè parèy ou tankou ou renmen pwòp tèt pa ou.
40 På dessa tu buden hänger all lagen och Propheterna.
De kòmandman sa yo, se yo ki fondasyon tou sa ki nan lalwa Moyiz la ak tou sa pwofèt yo te moutre.
41 När nu de Phariseer voro tillhopa, frågade dem Jesus;
Antan farizyen yo te sanble, Jezi poze yo keksyon sa a:
42 Och sade: Hvad synes eder om Christo? Hvars son är han? Sade de till honom: Davids.
Dapre nou, kisa Kris la ye? Pitit kilès li ye? Yo reponn li: Li se pitit pitit David!
43 Då sade han till dem: Hvi kallar då David honom i Andanom Herra? sägandes:
Jezi di yo: Bon, kouman David fè rele l' Seyè? Paske se Lespri Bondye a menm ki te fè l' di:
44 Herren sade till min Herra: Sätt dig på mina högra hand, tilldess jag lägger dina fiendar dig till en fotapall.
Bondye te di Seyè mwen an: Chita la sou bò dwat mwen, jouk tan mwen mete lènmi ou yo anba pye ou.
45 Efter nu David kallar honom Herra, huru är han då hans son?
Si David rele Kris la Seyè, ki jan pou Kris la ka pitit pitit David?
46 Och ingen kunde svara honom ett ord; och ifrå den dagen dristade sig ej heller någor att fråga honom något mer.
Okenn moun pa t' kapab reponn li yon mo. Depi jou sa a pesonn pa t' gen odas poze l' keksyon ankò.
