Matteus 21
1 Och när de nalkades Jerusalem, och kommo till Bethphage, vid Oljoberget, sände Jesus två sina Lärjungar;
kanbo Yeecu kange bi bei tomangeceu dadom kange wurcalimari, ci yaken betafaji fiye bang jaitun ne. co Yeecu tuom bibei tomange ce ci yob.
2 Och sade till dem: Går i byn, som ligger för eder; och straxt varden I finnande ena åsninno bundna, och fålan när henne; löser dem, och leder till mig.
co yii ci ko doken muan loro kakumeu, kan to kelba kange be ce ci wari. ko kwiu ci kom bou men ciko.
3 Och om någor talar eder till, så säger: Herren behöfver dem; och straxt släpper han dem.
na kange nii yii kom dike kange dor nyo di, ko yi co Teluwe cui citi. nii co an tomu kom kici danjang.
4 Detta är allt skedt, att det skulle fullkomnas, som sagdt är genom Propheten, som sade:
wo mani nyo na din dukum nii duku membo toke
5 Säger till dottrena Zion: Si, din Konung kommer till dig, saktmodig, ridandes på ene åsninno, och på en arbetes åsninnos fåla.
ko yi bi butobo ci yo na, ko to liya kume bouti kumen nii cukka duwek yim dor kelbar dor be lunjuge kelbar.
6 Lärjungarna gingo bort, och gjorde som Jesus hade dem befallt;
co bi bei tomangeceu cu yaci ma dike Yeecu yi ciye.
7 Och ledde till honom åsninnona och fålan; och lade sin kläder på dem, och satte honom deruppå.
ya cin ki kelbau kange be kelbau ci miranti kulenciro cere, Yeecu kwii la yii ti dor kulenro nin.
8 Mycket folk bredde sin kläder på vägen; de andre skåro qvistar af trän, och strödde på vägen.
dur nuber mirang ti kulen ciyero dor nurer, kangem bo kiyangu alu tiniu cin miranti nure.
9 Men folket, som föregick, och de som efterföljde, ropade och sade: Hosianna, Davids Sone; välsignad vare han, som kommer i Herrans Namn; Hosianna i höjdene.
nubo mwerum we kaco kange buiceu, cin kung dirciyero citi toki Hocana fiye bi bwe Dauda wiye, ni bibuiyere co, wuro bou ti mor dene Teluweu. Hocana fiye Teluwe wiyeu,
10 Och när han kom in i Jerusalem, upprörde sig hela staden, och sade: Ho är denne?
kambo Yeecu doken wurcalima cinarloro dim, la ci merangi we wo?
11 Då sade folket: Denne är Jesus, den Propheten af Nazareth i Galileen.
nubo lankar cinen, won Yeecu, nii durkume wo Najaret mor Galili.
12 Och gick Jesus in i Guds tempel, och dref ut alla de der köpte och sålde i templet, och omstötte vexlareborden, och dufvomånglarenas säte;
co Yeecu, doken mor bi kurwabere, con yuwabkan nubo miyaran diker tiye kange buro ten dikerti moreu. co yalangum dengila nubo wo fuion kiyemer tiyeu, kange kutile nubo miye nagum fiye tiyeu.
13 Och sade till dem: Det är skrifvet: Mitt hus skall kallas ett bönehus; men I hafven gjort ena röfvarekulo deraf.
con yii mulangum mulange lomi a yila lo dilor, lakom yilam buwak nob kub ciko.
14 Och till honom kommo blinde och halte i templet; och han gjorde dem helbregda.
co fukmatini kange kilenti bourangu cinene mor bi kur waber, con twan ci.
15 När de öfverste Presterna och de Skriftlärde sågo de under, som han gjorde, och barnen, som ropade i templet, sägande: Hosianna, Davids Sone, blefvo de misslynte;
lanob bi wabero durko kange nob meranka werfunereu, cin to diker nyumankaro wo co manange cin nuwa tenbibeyo ci kun dirciro ti mor bikur waber, tokti Hocana fiye bibwe Dauda wiyeu, cin nuwa buwarum nem.
16 Och sade till honom: Hörer du hvad desse säga? Då sade Jesus till dem: Hvi icke? Hafven I aldrig läsit: Af barnas och spenabarnas mun hafver du fullkomnat lofvet?
coki yii ce, mo nuwa dike ci tok tiye? Yeecu ciya ci oo laka nuwambowika, nyibibeyo bi du wadinim an buro no yiir tiyeu man dokti dur tangkako wi?
17 Då öfvergaf han dem, och gick utu staden till Bethanien, och blef der.
la Yeecu dubom ci cerum mor cinan lor yaken betani kuma co ca da'a wi.
18 Om morgonen, när han gick in i staden igen, hungrade honom.
la con buri kanbo ca yilau cinan loreri co nuwa wuranti
19 Och han fick se ett fikonaträ vid vägen, och gick dertill, och fann intet deruppå, utan allenast löf; och sade till det: Växe aldrig härefter frukt på dig. Och fikonaträt blef straxt torrt. (aiōn g165)
la con to tii nyingcin kong nure, con ya dimertironin laca fiya bituti mani kan layu. lacon yii tiye, betuti no nin we munen tak, danjang ko cuwo tii nyingcin dor kwicim (aiōn g165)
20 Och när Lärjungarna sågo det, förundrade de sig, och sade: Huru är det fikonaträt så snart torkadt?
bibei tomange ceu tonyori, cin nyumangi ciki manyi tii nying cindo kwiddim dangjang nye.
21 Då svarade Jesus, och sade till dem: Sannerliga säger jag eder: Om I hafven trona, och tviflen intet, så varden I icke allenast görande sådant, som med fikonaträt skedde; utan jemväl, om I sägen till detta berget: Häf dig upp, och kasta dig i hafvet, då skall det ske;
Yeecu yila yii ci, bicom ma yii kom tii na kom wiki bilanke kwaneri manidi, kebo ka ma tii nyingcin do nine ka ma tiye, lakom toki bwen nan co bang ko wori, kom ki akom co dii, na mob ken mor caji, la an manyo
22 Och allt det I bedjen i bönene, troendes, det skolen I få.
bwen na yeka keneri, kone bilenkerirti, kam nyo.
23 Och när han kom i templet, gingo de öfverste Presterna och de äldste i folket till honom, der han lärde, och sade: Af hvad magt gör du detta? Och hvilken hafver gifvit dig denna magten?
kambo Yeecu bou mor kur bi waberedi, liya wabe nubo dur nubero bonrangn cinen kambo co ma meranka tiyeu, cin toki, ki bikwan kerero wuni moma dike buro tiye, we nenen bikwan kero ce?
24 Då svarade Jesus, och sade till dem: Jag vill ock spörja eder ett ord; om I sägen mig det, vill jag ock säga eder, af hvad magt jag detta gör:
la Yeecu yii ci, na miu keneu man me kom ker. na kom yii yeri, man yii kom keno ki bi kwan kerero wini ma manan dike buro ti cike.
25 Hvadan var Johannis döpelse? Af himmelen eller af menniskom? Då tänkte de vid sig sjelfva, och sade: Sägom vi, af himmelen; då säger han till oss: Hvi trodden I då honom icke?
yuka mwengek yuwanako yau fe? yau dii kwama kaka, yau nubo nin? la cin tokkangi bwiti ci, ciki na bou yii boki dii kwama an yibo, ye bwi ka ne nebo bilener kange ce?
26 Sägom vi ock, af menniskom; så rädes vi folket; ty alle höllo Johannes för en Prophet.
bwen bo yi bou ki bou nubo nindi, bou cuwa nuboti, wori ci gwam citu Yuwana na nii dukume.
27 Då svarade de Jesu, och sade: Vi vete det icke. Sade han till dem: Icke heller säger jag eder, af hvad magt jag detta gör.
co co la ci yii Yeecu ciki nya nyombo. co keneu con yii ci, mikeneu mani ma yii komti keno kibi kwando wini ma manangum dike buroti yeu.
28 Men hvad synes eder? En man hade två söner, och gick till den första, och sade: Son, gack, och arbeta i dag i min vingård.
lan ye ka kwabe? nii wi manangen do take duwen
29 Han svarade, och sade: Jag vill icke. Sedan ångrade honom det, och gick åstad.
bweu yii co mani ma ya ti, la ki con fulong nercero con yaken.
30 Och gick han till den andra, och sade sammalunda. Då svarade han, och sade: Ja, herre; och gick intet.
la nii wo ya be yobe nin tok dike co yiwo kabau. lacon manciya Tee laco yabo.
31 Hvilken af de två gjorde det fadren ville? De sade till honom: Den förste. Sade Jesus till dem: Sannerliga säger jag eder, att Publicaner och skökor skola gå i himmelriket förr än I.
wemor be beyo wo ma dike teciye cuitiye? ciki wo kabau, Yeecu yii ci, bicom ma yii kom ti nuboyo dorti kange nob burotume an do kenten liyar kwamaro namimde kom.
32 Johannes kom till eder, och lärde eder rätta vägen, och I trodden honom intet; men Publicaner och skökor trodde honom; och ändock I det sågen, hafven I dock sedan ingen bättring gjort, att I måtten trott honom.
Yawana bou kumen kin nure cak-cak ka ne bo bilenker kange co nubo yõ dor tiyeu. kange natub ma burotum tiyeu ne bilenker cinen. lakume bwiko wo ka tom dike wo mane, ka yoloten bo ki bui nako ne bilenker kange co.
33 Hörer en annor liknelse: Det var en husbonde, som planterade en vingård, och gärde der gård omkring, och grof en press derinne, och byggde ett torn, och utlejde honom vingårdsmännom, och for utländes.
ko cuwa tu kange danke. ma kange ni take, con fi fik take nin, con kwarum takeu, con wob bicunge yamka inabikowi, con mu dengila cuwen cuweme wo atom take tiyeu, lacon neken nubo kangem takeu kambo ci tokkangum kiyemereu, lacon cu kange bitine kange.
34 När nu fruktenes tid kom, sände han sina tjenare till vingårdsmännerna, att de skulle uppbära hans frukt.
kambo cuwa kiye inabi ko lameri con tom canga ce kangem na yo cinen carin cari to co mor takeu.
35 Då togo vingårdsmännerna fatt på hans tjenare; den ena hudflängde de, den andra slogo de ihjäl, den tredje stenade de.
la nob nangenebo wo tacanga buro buk wineu, ci tualum wineu, mobang wine ki ter
36 Åter sände han andra tjenare, flera än de första; och de gjorde dem sammaledes.
nii ta'ake tung ten kangem cangam, lawo ki kabau, la nob nange nebo ma cinen na wo ki kabau.
37 På det sista sände han sin son till dem, och sade: De hafva ju ena försyn för min son.
bwiko cuwo nii taãke tuom ten bibwe ce, cinenr, tokti
38 Men när vingårdsmännerna sågo sonen, sade de emellan sig: Denne är arfvingen; kommer, låter oss slå honom ihjäl, och så få vi hans arfvedel.
kambo nob nagenebo to bibwi nii ta'ake di citi tokkangi buiti ci, won co nii aca kwali to tiyeu kom bou bi twalum cona bou cam kwalito,
39 Och de togo fatt på honom, drefvo honom ut af vingården, och slogo honom ihjäl.
la cin tam bweu, ci mobkenco buim taken laci tualum co.
40 När nu vingårdsherren kommer, hvad skall han göra åt de vingårdsmännerna?
la nii ta'akeu boudi, ye cama nob nangenebo wuro nin tiye?
41 Sade de till honom: De onda skall han illa förgöra, och leja sin vingård androm vingårdsmännom, de som gifva honom fruktena i rättom tid.
la cin yico, an tualangum, na yila ta'ake ne nangene bo bwirko buro ki mare cilong cilonge, na yila ta'ake ne kangem nob nageneb buro a yam co tiki cuakiyar inabikeu.
42 Då sade Jesus till dem: Hafven I aldrig läsit i Skriftene? Den stenen, som byggningsmännerna bortkastade, han är blifven en hörnsten; af Herranom är detta skedt, och är underligit för vår ögon.
Yeecu yii ci ka tobo mor bifimere, tero wo nobo nin kuweti koweu, coyilan ter culangere. woki no Teeluwe nin, la yilam diker nyiman kar nuwebe?
43 Derföre säger jag eder, att Guds rike skall tagas från eder, och varda gifvet Hedningomen, som göra dess frukt.
na weu ma yi komti, antum liyar kwamaro kumer, na bitine wo ne bituti tiyeru.
44 Och hvilken som faller på denna stenen, han varder krossad; men uppå hvilken han faller, den slår han sönder i stycker.
nii wo yarti dor terero wori can yakcangum ki fiti. la nii wo tero yae cineti dore di ankuwan co.
45 Och när de öfverste Presterna och Phariseerna hörde hans liknelser, förnummo de, att han talade om dem.
la nii liya re kange faricawa cin kwa ki dike ci toktiyeri la cin nyom ki tok kange ci.
46 Och de ville hafva tagit fatt på honom; men de räddes för folket, ty de höllo honom för en Prophet.
ci do tika cekori, lacin cuwa tai nubo mwerum meu, wori nubo tum co con nii dukume.
