Matteus 20

1 Förty himmelriket är likt enom husbonda, som gick ut bittida om morgonen, till att leja sig arbetare i sin vingård.

FOR the kingdom of heaven is like a man, the master of a family, who went out at break of day, to hire labourers into his vineyard.

2 Och när han hade varit öfverens med arbetarena om en viss dagspenning, sände han dem i sin vingård.

And when he had agreed with the labourers at a denarius a day, he sent them into the vineyard.

3 Sedan gick han ut vid tredje stunden, och såg några andra ståndande fåfänga på torget;

And going out about the third hour, he saw others standing in the market place unemployed.

4 Och sade till dem: Går ock I uti min vingård; och hvad skäligit är, vill jag gifva eder.

And he said to them, Go ye also into the vineyard, and whatever is equitable, I will give it you. So they went.

5 Och de gingo. Och åter gick han ut vid sjette och nionde stunden, och gjorde sammaledes.

Again going out, about the sixth and ninth hour, he did after the same manner.

6 Men vid den ellofte stundena gick han ut, och fann några andra ståndande fåfänga, och sade till dem: Hvi stån I här hela dagen fåfänge?

But about the eleventh hour, going out, he found others standing unemployed, and saith unto them, Why stand ye here all the day idle?

7 De sade till honom: Ty ingen hafver lejt oss. Då sade han till dem: Går ock I uti min vingård; och hvad skäligit är, skolen I få.

They say unto him, Because no man hath hired us. He saith to them, Go ye also into the vineyard; and whatever is equitable, ye shall receive.

8 När aftonen kom, sade vingårdsherren till sin skaffare: Kalla fram arbetarena, och gif dem deras lön, begynnandes på de sista, intill de första.

Now when the evening came, the master of the vineyard said to his overseer, Call the labourers, and give them their wages, beginning from the last to the first.

9 Och när de kommo fram, som vid ellofte stundena komne voro, fick hvardera dagspenningen.

And when they came, who began about the eleventh hour, they received each a denarius.

10 Men när de förste kommo, mente de, att de skulle fått mer; och fingo ock hvardera dagspenningen.

But when the first came, they expected that they should receive more; and they also received every man a denarius.

11 Och när de så fingo, knorrade de emot husbondan;

But when they received it, they murmured against the master of the family:

12 Och sade: Desse siste hafva arbetat en timma, och du gjorde dem lika med oss, som hafva burit dagsens tunga och hettan.

saying, These last have wrought only a single hour, and thou hast put them on an equality with us, who have borne the burden and heat of the day.

13 Då svarade han enom af dem, och sade: Min vän, jag gör dig ingen orätt; vast du icke öfverens med mig om en viss dagspenning?

But he answering, said to one of them, Friend, I do thee no injustice; did I not agree with thee for a denarius?

14 Tag det dig tillhörer, och gack din väg; men jag vill gifva denna sista så mycket som dig.

Take then thine own, and begone: I chuse to give to this last even as to thee.

15 Eller må jag icke göra uti min ting hvad jag vill? Ser du fördenskull illa ut, att jag så god är?

Is it not lawful for me to do what I will with my own? Is thine eye evil, because I am good?

16 Alltså varda de ytterste de främste, och de främste de ytterste. Ty månge äro kallade; men få äro utvalde.

Thus shall the last be first, and the first last; for many are called, but the elect are few.

17 Och så drog Jesus upp till Jerusalem, och tog de tolf Lärjungarna till sig på vägen, och sade till dem:

And Jesus going up to Jerusalem, took his twelve disciples aside on the road, and said to them;

18 Si, vi farom upp till Jerusalem, och menniskones Son skall öfverantvardas dem öfversta Prestomen, och dem Skriftlärdom; och de skola döma honom till döden.

Lo! we are going up to Jerusalem, and the Son of man will be betrayed to the chief priests and scribes, and they shall condemn him to death,

19 Och de skola öfverantvarda honom Hedningomen, till att begabbas, och hudflängas, och korsfästas; och tredje dagen skall han uppstå igen.

and shall deliver him to the Gentiles, to insult, and to scourge, and to crucify: and the third day he shall rise again.

20 Då steg Zebedei söners moder fram till honom med sina söner, tillbad honom, och begärade något af honom.

Then came to him the mother of Zebedee’s children, with her sons, paying him obeisance, and petitioning a favour of him.

21 Då sade han till henne: Hvad vill du? Sade hon till honom: Låt dessa två mina söner sitta i ditt rike; den ena på dina högra hand, och den andra på dina venstra.

Then he said to her, What is thy wish? She saith unto him, Tell me that these my two sons shall sit, the one at thy right hand, and the other at thy left, in thy kingdom.

22 Då svarade Jesus, och sade: I veten icke hvad I bedjen; kunnen I dricka den kalken, som jag skall dricka, och döpas med det dopet, som jag döpes med? Då sade de till honom: Ja, väl.

Then Jesus answering said, Ye know not what ye ask. Can ye drink of the cup that I am going to drink, and be baptised with the baptism with which I am baptised? They say unto him, We are able.

23 Sade han till dem: Min kalk skolen I visst dricka, och döpas med det dop, som jag döpes med; men sitta på mina högra hand och venstra står icke mig till att gifva, utan dem som det tillredt är af minom Fader.

And he saith unto them, Ye shall indeed drink of my cup, and with the baptism with which I am baptised, shall ye be baptised; but to sit on my right hand, and on my left, it is not in my power to bestow, but on those, for whom it was prepared by my Father.

24 När de tio det hörde, vordo de misslynte på de två bröderna.

And the twelve, on hearing this, were filled with indignation against the two brethren.

25 Då kallade Jesus dem till sig, och sade: I veten, att verldslige Förstar äro rådande, och de som herrar äro, hafva magtena.

But Jesus, calling them to him, said, Ye know that the princes of the Gentiles lord it over them, and their great men exercise authority among them.

26 Så skall det icke vara ibland eder; utan den, som vill vara mägtig ibland eder, han vare edar tjenare.

But thus shall it not be with you. But whosoever will be a great man among you, let him be your servant;

27 Och hvilken ibland eder vill vara den främste, han vare edar dräng.

and whosoever will be first, let him be your slave.

28 Såsom menniskones Son är icke kommen, på det han vill låta tjena sig, utan att han vill tjena, och gifva sitt lif till återlösning för många.

Even as the Son of man came not to be waited upon, but to serve, and to give his life a ransom for many.

29 Och när de gingo utaf Jericho, följde honom mycket folk.

And as they were going out of Jericho, a great multitude followed him.

30 Och si, två blinde såto vid vägen; och när de hörde, att Jesus gick der fram, ropade de, och sade: Ack! Herre, Davids Son, förbarma dig öfver oss.

And, behold, two blind men sat by the road side, who hearing that Jesus was passing by, cried out, saying, Have mercy on us, O Lord, son of David!

31 Men folket näpste dem, att de skulle tiga. Då ropade de dessmer, och sade: Ack! Herre, Davids Son, förbarma dig öfver oss.

And the multitude checked them, that they should be silent; but they cried out the more, Have mercy on us, Lord, son of David.

32 Då stadnade Jesus, och kallade dem, och sade: Hvad viljen I, att jag skall göra eder?

And Jesus standing called them, and said, What desire ye, that I should do for you?

33 De sade till honom: Herre, att vår ögon måtte öppnas.

They say unto him, Lord, that our eyes may be opened.

34 Då varkunnade sig Jesus öfver dem, och tog på deras ögon; och straxt fingo de sina syn, och följde honom.

Then Jesus, moved with compassion, touched their eyes; and immediately their eyes recovered sight, and they followed him.