Matteus 19
1 Och det begaf sig, när Jesus hade fullkomnat det talet, gick han utaf Galileen, och kom in i Judee landsändar, vid sidon af Jordan.
Yesus nanori basa naa ra ma, Ana lao hela Galilea de nisiꞌ profinsi Yudea sia Loe Yarden bobꞌoan.
2 Och honom följde mycket folk; och han gjorde dem der helbregda.
Atahori hetar tungga E, ma Ana naꞌahahaiꞌ atahori hedꞌis mana sia naa ra.
3 Då gingo de Phariseer fram till honom, frestade honom, och sade till honom: Är det ock rätt, att man skiljer sig vid sina hustru, för allahanda sakers skull?
Hambu atahori Farisi hira rema rae teꞌe-sii ratudꞌaꞌ E. Ara ratane rae, “Amaꞌ! Tungga hita hohoro-lalane agaman, mete ma touꞌ sa sao ena na, ana bole hela hendi saon nendiꞌ sudꞌiꞌ a dalaꞌ sa, do? Do taꞌo bee?”
4 Då svarade han, och sade till dem: Hafven I icke läsit, att den, som gjorde menniskona af begynnelsen, man och qvinna gjorde han dem?
Te Ana nataa nae, “Hei ia ra, atahori mahineꞌ agama. Te taꞌo bee de ama nda mihine Lamatualain Susura Meumaren isin sa? Sia Dudꞌui Fefeuꞌa, nenesuraꞌ oi, ‘Lamatualain naꞌadꞌadꞌadꞌiꞌ atahori, touꞌ no inaꞌ.’
5 Och sade: Fördenskull skall man öfvergifva fader och moder, och blifva när sine hustru; och de tu varda ett kött.
Boe ma nenesuraꞌ fai nae, ‘Huu naa, touꞌ musi lao hela ina-ama nara, fo neu nasodꞌa ralaꞌ sa no saon, huu ruꞌa se dadꞌi reu esa ena.’
6 Så äro de icke nu tu, utan ett kött; det nu Gud hafver sammanfogat, skall menniskan icke åtskilja.
Huu naa, de mete ma Lamatualain tao nala ruꞌa se dadꞌi esa ena, na, atahori afiꞌ fee se mahelaꞌ fai!”
7 Då sade de till honom: Hvi böd då Moses gifva skiljobref, och öfvergifva henne?
Rena Yesus ola naꞌo naa ma, atahori Farisi ra ratane fai rae, “Mete ma taꞌo naa, na, taꞌo bee de baꞌi Musa nae, atahori bole mahelaꞌ, sadꞌi ana fee susura mahelaꞌ neu saon dei?”
8 Sade han till dem: För edart hjertas hårdhets skull tillstadde Moses, att I måtten öfvergifva edra hustrur; men af begynnelsen var det icke så.
Boe ma Yesus nataa fai nae, “Baꞌi Musa hela bei-baꞌi mara mahelaꞌ ro saon nara, huu, langga fatu nara onaꞌ nggi boe! Te leleꞌ Lamatualain naꞌadadadꞌi raefafoꞌ ia, Masud na nda taꞌo naa sa.
9 Men jag säger eder: Hvar som skiljer sina hustru ifrå sig, utan för hors skull, och tager ena andra, han gör hor; och den som tager den öfvergifna, han gör hor.
Naa de Au ufadꞌe, e! Mete ma inaꞌ hohongge naꞌahuluꞌ na touꞌ a bole mahelaꞌ. Te mete ma inaꞌ nda hohongge sa, te touꞌ a hela hendi inaꞌ a, ma sao seluꞌ inaꞌ laen, na, touꞌ a o hohongge ena boe!”
10 Då sade hans Lärjungar till honom: Hafver mansens sak sig så med hustrune, då är icke godt gifva sig i ägtenskap.
Rena Ana olaꞌ naꞌo naa, ma ana mana tungga nara olaꞌ rae, “Mete ma taꞌo naa na malole lenaꞌ afiꞌ sao.”
11 Då sade han till dem: Hvar man tager icke detta ordet, utan de, hvilkom det blifver gifvet;
Boe ma Yesus nataa nae, “Nda basa atahori simbo Au oꞌola ngga ia sa. Akaꞌ atahori fo Lamatualain dudꞌu memaꞌ a.
12 Ty somlige snöpte äro, som så äro födde af moderlifvet; och somlige snöpte äro, som äro snöpte af menniskom; och somlige snöpte äro, som sig sjelfva hafva snöpt, för himmelrikets skull. Hvilken som kan tagat, han taget.
Hambu atahori nda sao sa, huu ao-sisin nenendin tao e nda bisa sao sa. Hambu fai nda sao sa, huu atahori tao raꞌamate ua sasao nara. Boe ma hambu o, ara nda rae sao sa, huu ana naeꞌa nalalao Lamatualain ue-tataon. Atahori mana bisa nahine nenoriꞌ ia, na, hela e simbo.”
13 Då vordo barn burne till honom, att han skulle lägga händer på dem, och bedja; men Lärjungarna näpste dem.
Leleꞌ naa, atahori oꞌo ro ana nara risiꞌ Yesus, fo Ana lalaa liman ma olaꞌ papala-babꞌanggiꞌ fee se. Te ana mana tungga nara raꞌangge atahori naa ra.
14 Då sade Jesus: Låter betämma barnen, och förmener dem icke komma till mig; ty sådana hörer himmelriket till.
Ma Yesus namanasa se nae, “Hela ana diki ra rema risiꞌ Au! Afiꞌ neꞌengge se! Te atahori mana onaꞌ ana dikiꞌ ia ra, naeni Lamatualain atahori nara.”
15 Och när han hade lagt händer på dem, gick han dädan.
Basa ma Ana lalaa liman neu ana dikiꞌ ra, de noꞌe Lamatualain fee se papala-babꞌanggiꞌ. Basa naa ma, Ana lao hela mamanaꞌ naa.
16 Och si, en gick fram, och sade till honom: Gode Mästar, hvad godt skall jag göra, att jag må få evinnerligit lif? (aiōnios g166)
Lao esa ma, hambu atahori rema ratane Yesus rae, “Ama meser! Au musi tao maloleꞌ taꞌo bee, fo uhine tebꞌe ae, au bisa maso sorga? Te au nau usodꞌa uꞌubꞌue ukundoo o Lamatualain.” (aiōnios g166)
17 Då sade han till honom: Hvi kallar du mig godan? Ingen är god, utan Gud allena; men vill du ingå till lifvet, så håll budorden.
Boe ma Ana nataa nae, “Taꞌo bee de mutane Au soꞌal saa fo maloleꞌ? Akaꞌ Lamatualain fo maloleꞌ. Mete ma mae musodꞌa mo E, naa, musodꞌa tungga parendan.”
18 Sade han till honom: Hvilka? Sade Jesus: Du skall icke dräpa; du skall icke bedrifva hor; du skall icke stjäla; du skall icke bära falsk vittne;
Atahori naa natane fai nae, “Parendaꞌ bee ka?” Boe ma Yesus nataa nae, “Afiꞌ misa atahori; afiꞌ hohongge; afiꞌ mumunaꞌo; afiꞌ dadꞌi sakasii peko-lelekoꞌ;
19 Hedra din fader och dina moder; och du skall älska din nästa, såsom dig sjelf.
fee hada-hormat neu ina-ama mara; ma sue toronoo odi-aꞌa mara onaꞌ ho sue aom boe.”
20 Då sade den unge mannen till honom: Allt detta hafver jag hållit af min ungdom; hvad fattas mig ännu?
Atahori naa nataa nae, “Naa, basa parendaꞌ naa ra, au tao ena. Feꞌe kuran saa fai?”
21 Sade Jesus till honom: Vill du vara fullkomlig, så gack bort, sälj det du hafver, och gif de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen; och kom, och följ mig.
Yesus rena taꞌo naa, ma nae, “Naa! Mete ma mae tungga basa Lamatuaꞌ hihii-nanaun, na, baliꞌ fo seo hendi basa hata-hetom. Fo muu babꞌanggi doi nara neu atahori mana toꞌa-taꞌ ra. Huu dei fo Lamatualain bala-bꞌae fee nggo hata-hetoꞌ naeꞌ sia sorga. Basaꞌ fo, baliꞌ uma tungga Au.”
22 När den unge mannen hörde detta ordet, gick han bedröfvad bort; ty han hade många ägodelar.
Rena taꞌo naa, ma atahori naa baliꞌ no rala sususaꞌ, huu suꞌin naen seli.
23 Då sade Jesus till sina Lärjungar: Sannerliga säger jag eder: Dem rika är svårt gå in i himmelriket.
Basa ma Yesus olaꞌ no ana mana tungga nara nae, “Mimihere Au, te atahori mamasuꞌiꞌ a susaꞌ fo ana masoꞌ sorga.
24 Och yttermera säger jag eder: Det är lättare, att en camel går genom ett nålsöga, än att en rik kommer i Guds rike.
Eni sususan, onaꞌ banda onta monaeꞌ, masoꞌ nisiꞌ lalaet na tungga sosoot ndolan.”
25 När Lärjungarna detta hörde, vordo de ganska förfärade, och sade: Ho kan då varda salig?
Rena taꞌo naa ma, ana mana tungga nara titindindi. Boe ma rataa rae, “Mete ma taꞌo naa, na, seka bisa masoꞌ sorga?”
26 Då såg Jesus till dem, och sade till dem: För menniskom är det omöjeligit; men för Gudi äro all ting möjelig.
Ana mete maꞌabꞌebꞌesa se, ma Ana olaꞌ nae, “Mete ma atahori mana tao, memaꞌ nda bisa sa. Te mete ma Lamatualain mana tao, na, basaꞌ e bisa dadꞌi!”
27 Då svarade Petrus, och sade till honom: Si, vi hafve öfvergifvit all ting, och följt dig; hvad skole vi få derföre?
Boe ma Petrus fee nesenenedꞌaꞌ nae, “Amaꞌ! Hai lao hela basa hata-heto mara ena, de tungga Amaꞌ. Te hai hambu saa?”
28 Då sade Jesus till dem: Sannerliga säger jag eder, att I, som mig hafven efterföljt, i den nya födelsen, när menniskones Son varder sittandes på sins majestäts säte, då skolen ock I sitta på tolf säte, dömande de tolf Israels slägte.
Ana nataa nae, “Mimihere Au! Dei fo leleꞌ Lamatualain tao nafefeu baliꞌ basaꞌ e, Au, Atahori Matetuꞌ ia, endoꞌ sia kadꞌera parenda monaeꞌ a. Leleꞌ naa, hei mana tungga Au ra, endoꞌ sia kadꞌera parendaꞌ ka sanahulu ruaꞌ ra ata, fo dadꞌi mana nggero soꞌaꞌ neu hita leo Israꞌel ka sanahulu rua tara.
29 Och hvar och en, som öfvergifver hus, eller bröder, eller systrar, eller fader, eller moder, eller hustru, eller barn, eller åkrar, för mitt Namns skull, han skall få hundradefaldt, och ärfva evinnerligit lif. (aiōnios g166)
Atahori mana lao hela umen, odi-aꞌan, ina-aman, ana nara, osi-lutun, fo tungga Au, dei fo ana simbo baliꞌ losa lao natun esa. Ma mete ma raefafoꞌ ia nateꞌe, na, ana hambu nasodꞌa nakandoo no Lamatuaꞌ. (aiōnios g166)
30 Men månge de främste blifva de ytterste, och de ytterste de främste.
De misinedꞌa, e! Tungga Lamatualain dudꞌuꞌan, atahori hetar mana tao rananaru ao nara, sira ia ra, atahori anadꞌiki manaseliꞌ. Te atahori mana raloe ao nara dadꞌi anadꞌiki manaseliꞌ, tungga Lamatuaꞌ dudꞌuꞌan, naa, sira ia ra, atahori moko-monaen.”
