Matteus 16
1 Då stego de Phariseer och Sadduceer fram, och frestade honom, begärandes att han ville låta dem se tecken af himmelen.
The Pharisees also with the Sadducees came, and tempting desired him that he would shew them a sign from heaven.
2 Men han svarade, och sade till dem: Om aftonen sägen I: Det blifver klart väder; förty himmelen är röd;
He answered and said unto them, When it is evening, ye say, It will be fair weather: for the sky is red.
3 Och om morgonen: Det blifver oväder i dag; ty himmelen är röd och olustig. I skrymtare, om himmelens skepelse kunnen I döma; kunnen I ock icke döma om tidsens tecken?
And in the morning, It will be foul weather to day: for the sky is red and lowring. O ye hypocrites, ye can discern the face of the sky; but can ye not discern the signs of the times?
4 Det vrånga och horiska slägtet söker efter tecken; och tecken skall icke gifvas dem, utan Jone Prophetens tecken. Och så öfvergaf han dem, och gick sin väg.
A wicked and adulterous generation seeketh after a sign; and there shall no sign be given unto it, but the sign of the prophet Jonas. And he left them, and departed.
5 Och när hans Lärjungar voro komne utöfver på den andra stranden, hade de förgätit taga bröd med sig.
And when his disciples were come to the other side, they had forgotten to take bread.
6 Då sade Jesus till dem: Ser till, och förvarer eder för de Phariseers och Sadduceers surdeg.
Then Yahushua said unto them, Take heed and beware of the leaven of the Pharisees and of the Sadducees.
7 Då tänkte de vid sig sjelfva, och sade: Vi hafve intet bröd tagit med oss.
And they reasoned among themselves, saying, It is because we have taken no bread.
8 När Jesus det förnam, sade han till dem: I klentrogne, hvad bekymrar det dock eder, att I icke hafven tagit bröd med eder?
Which when Yahushua perceived, he said unto them, O ye of little faith, why reason ye among yourselves, because ye have brought no bread?
9 Förstån I icke ännu, eller minnens, om de fem bröd emellan de femtusend män, och huru många korgar I upptogen?
Do ye not yet understand, neither remember the five loaves of the five thousand, and how many baskets ye took up?
10 Icke heller om de sju bröd emellan de fyratusend män, och huru många korgar I då upptogen?
Neither the seven loaves of the four thousand, and how many baskets ye took up?
11 Huru kommer det då till, att I icke kunnen förstå, att jag icke sade eder om bröd, ( då jag sade: ) I skolen förvara eder för de Phariseers och Sadduceers surdeg?
How is it that ye do not understand that I spake it not to you concerning bread, that ye should beware of the leaven of the Pharisees and of the Sadducees?
12 Så förstodo de då, att han hade icke budit dem taga sig vara för bröds surdeg, utan för de Phariseers och Sadduceers lärdom.
Then understood they how that he bade them not beware of the leaven of bread, but of the doctrine of the Pharisees and of the Sadducees.
13 Då kom Jesus i den ängden Cesarea Philippi, och frågade sina Lärjungar, och sade: Hvem säger folket mig, menniskones Son, vara?
When Yahushua came into the coasts of Caesarea Philippi, he asked his disciples, saying, Whom do men say that I the Son of man am?
14 Då sade de: Somlige Johannem Döparen, somlige Eliam, somlige Jeremiam, eller en af Propheterna.
And they said, Some say that thou art John the Baptist: some, EliYah; and others, Jeremias, or one of the prophets.
15 Sade han till dem: Hvem sägen I mig då vara?
He saith unto them, But whom say ye that I am?
16 Då svarade Simon Petrus, och sade: Du äst Christus, lefvandes Guds Son.
And Simon Kepha answered and said, Thou art the Messiah, the Son of the living Elohim.
17 Då svarade Jesus, och sade till honom: Salig äst du, Simon, Jone son; ty kött och blod hafver dig det icke uppenbarat; utan min Fader, som är i himmelen.
And Yahushua answered and said unto him, Blessed art thou, Simon Barjona: for flesh and blood hath not revealed it unto thee, but my Father which is in heaven.
18 Och jag säger dig igen, att du äst Petrus; och uppå detta hälleberget skall jag bygga mina församling; och helvetes portar skola icke varda henne öfvermägtige. (Hadēs g86)
And I say also unto thee, That thou art Kepha, and upon this rock I will build my church; and the gates of hell shall not prevail against it. (Hadēs g86)
19 Och jag skall gifva dig himmelrikets nycklar. Allt det du binder på jordene, det skall vara bundet i himmelen; och allt det du löser på jordene, det skall vara löst i himmelen.
And I will give unto thee the keys of the kingdom of heaven: and whatsoever thou shalt bind on earth shall be bound in heaven: and whatsoever thou shalt loose on earth shall be loosed in heaven.
20 Då böd han sina Lärjungar, att de skulle för ingen säga, att han var Jesus Christus.
Then charged he his disciples that they should tell no man that he was Yahushua the Messiah.
21 Ifrå den tiden begynte Jesus förkunna sina Lärjungar, huru han måste gå till Jerusalem, och lida mycket af de äldsta, och af de öfversta Presterna, och af de Skriftlärda; och dräpas, och tredje dagen uppstå igen.
From that time forth began Yahushua to shew unto his disciples, how that he must go unto Jerusalem, and suffer many things of the elders and chief priests and scribes, and be killed, and be raised again the third day.
22 Och Petrus tog honom afsides, och begynte straffa honom, och sade: Herre, skona dig sjelf; detta vederfares dig icke.
Then Kepha took him, and began to rebuke him, saying, Be it far from thee, my master: this shall not be unto thee.
23 Då vände han sig om, och sade till Petrum: Gack bort ifrå mig, du Satan; du äst mig till hinders; ty du besinnar icke det Gudi tillhörer, utan det menniskom tillhörer.
But he turned, and said unto Kepha, Get thee behind me, Satan: thou art an offence unto me: for thou savourest not the things that be of Elohim, but those that be of men.
24 Då sade Jesus till sina Lärjungar: Hvilken som vill följa mig, han vedersake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig.
Then said Yahushua unto his disciples, If any man will come after me, let him deny himself, and take up his cross, and follow me.
25 Ty hvilken som vill behålla sitt lif, han skall mista det; och hvilken som mister sitt lif, för mina skull, han skall finna det.
For whosoever will save his life shall lose it: and whosoever will lose his life for my sake shall find it.
26 Hvad hjelper nu det menniskone, om hon förvärfvar hela verldena, och får dock skada till sin själ? Eller hvad kan menniskan gifva, der hon kan igenlösa sin själ med?
For what is a man profited, if he shall gain the whole world, and lose his own soul? or what shall a man give in exchange for his soul?
27 Förty det skall ske, att menniskones Son skall komma i sins Faders härlighet, med sina Änglar; och då skall han löna hvarjom och enom efter hans gerningar.
For the Son of man shall come in the glory of his Father with his angels; and then he shall reward every man according to his works.
28 Sannerliga säger jag eder: Här äro någre ståndande, som icke skola smaka döden, tilldess de få se menniskones Son komma i sitt rike.
Verily I say unto you, There be some standing here, which shall not taste of death, till they see the Son of man coming in his kingdom.
