Matteus 12
1 I den tiden gick Jesus genom säd på Sabbathen; och hans Lärjungar voro hungrige, och begynte upprycka ax, och äta.
At that time did Jesus go on the sabbaths through the corn, and his disciples were hungry, and they began to pluck ears, and to eat,
2 När de Phariseer det sågo, sade de till honom: Si, dine Lärjungar göra det som icke lofligit är göra på Sabbathen.
and the Pharisees having seen, said to him, 'Lo, thy disciples do that which it is not lawful to do on a sabbath.'
3 Men han sade till dem: Hafven I icke läsit hvad David gjorde, när han, och de som med honom voro, hungrade;
And he said to them, 'Did ye not read what David did, when he was hungry, himself and those with him —
4 Huru han gick in i Guds hus, och åt skådobröden, som honom icke var lofligit äta; icke heller dem, som med honom voro, utan allenast Prestomen?
how he went into the house of God, and the loaves of the presentation did eat, which it is not lawful to him to eat, nor to those with him, except to the priests alone?
5 Eller hafven I icke läsit i lagen, att på Sabbathen bryta Presterna Sabbathen i templet; och äro likväl utan skuld?
'Or did ye not read in the Law, that on the sabbaths the priests in the temple do profane the sabbath, and are blameless?
6 Men jag säger eder, att här är den som är mer än templet.
and I say to you, that a greater than the temple is here;
7 Men vissten I hvad det vore: Jag hafver lust till barmhertighet, och icke till offer, då dömden I icke de oskyldiga;
and if ye had known what is: Kindness I will, and not sacrifice — ye had not condemned the blameless,
8 Ty menniskones Son är en Herre, desslikes ock öfver Sabbathen.
for the son of man is lord even of the sabbath.'
9 Då gick han dädan fram bätter, och kom i deras Synagogo;
And having departed thence, he went to their synagogue,
10 Och si, der var en man, som hade ena bortvissnada hand; och de sporde honom, sägande: Må man ock hela om Sabbathen? på det de måtte anklaga honom.
and lo, there was a man having the hand withered, and they questioned him, saying, 'Is it lawful to heal on the sabbaths?' that they might accuse him.
11 Då sade han till dem: Hvilken är den menniska ibland eder, som hafver ett får, och om det faller i gropena om Sabbathen, går han icke och fattar uti det, och drager det upp?
And he said to them, 'What man shall be of you, who shall have one sheep, and if this may fall on the sabbaths into a ditch, will not lay hold on it and raise [it]?
12 Huru mycket bättre är nu en menniska än ett får? Derföre må man ju göra väl på Sabbathen.
How much better, therefore, is a man than a sheep? — so that it is lawful on the sabbaths to do good.'
13 Och sade han till mannen: Räck ut dina hand; och han uträckte henne; och hon vardt färdig igen, såsom den andra.
Then saith he to the man, 'Stretch forth thy hand,' and he stretched [it] forth, and it was restored whole as the other.
14 Då gingo de Phariseer ut, och lade råd emot honom, huru de måtte förgöra honom.
And the Pharisees having gone forth, held a consultation against him, how they might destroy him,
15 Men när Jesus det förnam, gick han dädan; och honom följde mycket folk, och han gjorde dem alla helbregda;
and Jesus having known, withdrew thence, and there followed him great multitudes, and he healed them all,
16 Och hotade dem, att de icke skulle uppenbara honom;
and did charge them that they might not make him manifest,
17 På det fullkomnas skulle det som sagdt var genom Propheten Esaias, som sade:
that it might be fulfilled that was spoken through Isaiah the prophet, saying,
18 Si, min tjenare, den jag utvalt hafver; min käreste, i hvilkom min själ hafver ett godt behag; jag skall sätta min Anda på honom, och han skall förkunna Hedningomen domen.
'Lo, My servant, whom I did choose, My beloved, in whom My soul did delight, I will put My Spirit upon him, and judgment to the nations he shall declare,
19 Han skall icke kifva eller ropa, och hans röst skall man icke höra på gatomen.
he shall not strive nor cry, nor shall any hear in the broad places his voice,
20 Den rö, som krossad är, skall han icke sönderbryta; och vekan, som ryker, skall han icke utsläcka, tilldess han utförer domen till en seger;
a bruised reed he shall not break, and smoking flax he shall not quench, till he may put forth judgment to victory,
21 Och i hans Namn skola Hedningarna hoppas.
and in his name shall nations hope.'
22 Då hades fram till honom en, som var besatt med djefvulen, han var blind och dumbe; den gjorde han helbregda, så att samme blinde och dumbe både talade och såg.
Then was brought to him a demoniac, blind and dumb, and he healed him, so that the blind and dumb both spake and saw.
23 Och allt folket blef förskräckt, och sade: Är denne icke Davids Son?
And all the multitudes were amazed, and said, 'Is this the Son of David?'
24 Men när de Phariseer det hörde, sade de: Han utdrifver icke djeflar, utan med Beelzebub, djeflarnas öfversta.
but the Pharisees having heard, said, 'This one doth not cast out demons, except by Beelzeboul, ruler of the demons.'
25 Då nu Jesus förstod deras tankar, sade han till dem: Hvart och ett rike, som är tvedrägtigt emot sig sjelft, det blifver öde; och hvar och en stad, eller hus, som är tvedrägtigt emot sig sjelft, blifver icke ståndandes.
And Jesus, knowing their thoughts, said to them, 'Every kingdom having been divided against itself is desolated, and no city or house having been divided against itself, doth stand,
26 Är det nu så, att Satan drifver Satan ut, då är han tvedrägtigt emot sig sjelf; huru blifver då hans rike beståndandes?
and if the Adversary doth cast out the Adversary, against himself he was divided, how then doth his kingdom stand?
27 Och är det så, att jag drifver djeflar ut med Beelzebub, med hvem drifva då edor barn dem ut? Derföre skola de vara edra domare.
'And if I, by Beelzeboul, do cast out the demons, your sons — by whom do they cast out? because of this they — they shall be your judges.
28 Men är det så, att jag drifver djeflar ut med Guds Anda, då är ju Guds rike kommet till eder.
'But if I, by the Spirit of God, do cast out the demons, then come already unto you did the reign of God.
29 Eller, huru kan någor gå i ens mägtigs mans hus, och beröfva honom hans boting bort, utan han först binder den mägtiga, och så sedan skinnar hans hus?
'Or how is one able to go into the house of the strong man, and to plunder his goods, if first he may not bind the strong man? and then his house he will plunder.
30 Hvilken som icke är med mig, han är emot mig; och hvilken som icke församlar med mig, han förskingrar.
'He who is not with me is against me, and he who is not gathering with me, doth scatter.
31 Fördenskull säger jag eder: All synd och försmädelse blifver menniskomen förlåten; men försmädelse mot Andan skall icke blifva menniskomen förlåten.
Because of this I say to you, all sin and evil speaking shall be forgiven to men, but the evil speaking of the Spirit shall not be forgiven to men.
32 Och hvilken som säger något emot menniskones Son, det varder honom förlåtet: men hvilken som säger något emot den Helga Anda, det varder honom icke förlåtet, hvarken i denna, eller i den tillkommande verld. (aiōn g165)
And whoever may speak a word against the Son of Man it shall be forgiven to him, but whoever may speak against the Holy Spirit, it shall not be forgiven him, neither in this age, nor in that which is coming. (aiōn g165)
33 Görer antingen trät godt, så varder frukten god; eller ock görer trät ondt, så varder frukten ond; ty af fruktene känner man trät.
'Either make the tree good, and its fruit good, or make the tree bad, and its fruit bad, for from the fruit is the tree known.
34 I huggormars afföda, huru kunnen I tala något godt, medan I ären sjelfve onde? Ty der hjertat med fullt är, deraf talar munnen.
'Brood of vipers! how are ye able to speak good things — being evil? for out of the abundance of the heart doth the mouth speak.
35 En god menniska bär godt fram af hjertans goda fatabur; och en ond menniska bär ondt fram af en ond fatabur.
The good man out of the good treasure of the heart doth put forth the good things, and the evil man out of the evil treasure doth put forth evil things.
36 Men jag säger eder, att för hvart och ett fåfängt ord, som menniskorna tala, skola de göra räkenskap på domedag.
'And I say to you, that every idle word that men may speak, they shall give for it a reckoning in a day of judgment;
37 Ty af din ord skall du blifva rättfärdig hållen, och af din ord skall du varda fördömd.
for from thy words thou shalt be declared righteous, and from thy words thou shalt be declared unrighteous.'
38 Då svarade någre utaf de Skriftlärda och de Phariseer, och sade: Mästar, vi vilje se tecken af dig.
Then answered certain of the scribes and Pharisees, saying, 'Teacher, we will to see a sign from thee.'
39 Svarade han, och sade till dem: Detta vrånga och horiska slägtet söker efter tecken; och thy skall intet tecken gifvas, annat än Jone Prophetens tecken.
And he answering said to them, 'A generation, evil and adulterous, doth seek a sign, and a sign shall not be given to it, except the sign of Jonah the prophet;
40 Ty såsom Jonas var i tre dagar och tre nätter i hvalfiskens buk; så skall menniskones Son vara i tre dagar och i tre nätter i jordene.
for, as Jonah was in the belly of the fish three days and three nights, so shall the Son of Man be in the heart of the earth three days and three nights.
41 De Ninivitiske män skola stå upp på domen med detta slägtet, och fördöma det; ty de bättrade sig efter Jone predikan; och si, här är mer än Jonas.
'Men of Nineveh shall stand up in the judgment with this generation, and shall condemn it, for they reformed at the proclamation of Jonah, and lo, a greater than Jonah here!
42 Drottningen af söderlanden skall stå upp på domen med detta slägtet, och fördöma det; ty hon kom ifrå jordenes ända, till att höra Salomons visdom; och si, här är mer än Salomon.
'A queen of the south shall rise up in the judgment with this generation, and shall condemn it, for she came from the ends of the earth to hear the wisdom of Solomon, and lo, a greater than Solomon here!
43 När den orene anden är utfaren af menniskone, så vandrar han genom de rum, som torr äro, söker efter hvilo, och finner ingen.
'And, when the unclean spirit may go forth from the man, it doth walk through dry places seeking rest, and doth not find;
44 Så säger han: Jag vill komma igen i mitt hus, der jag utgick; och när han kommer, finner han det tomt, och rent sopadt, och prydt.
then it saith, I will turn back to my house whence I came forth; and having come, it findeth [it] unoccupied, swept, and adorned:
45 Så går han bort, och tager sju andra andar till sig, de som värre äro än han sjelfver; och då de der inkomma, bo de der; så blifver den menniskones sista värre än det första. Så varder ock tillgångandes med detta vrånga slägtet.
then doth it go, and take with itself seven other spirits more evil than itself, and having gone in they dwell there, and the last of that man doth become worse than the first; so shall it be also to this evil generation.'
46 Vid han ännu talade till folket, si, hans moder och bröder stodo utanföre, och ville tala med honom.
And while he was yet speaking to the multitudes, lo, his mother and brethren had stood without, seeking to speak to him,
47 Då sade en till honom: Si, din moder och dine bröder stå ute, och vilja tala med dig.
and one said to him, 'Lo, thy mother and thy brethren do stand without, seeking to speak to thee.'
48 Då svarade han, och sade till den, som honom bådade: Hvilken är min moder, och hvilke äro mine bröder?
And he answering said to him who spake to him, 'Who is my mother? and who are my brethren?'
49 Och räckte ut handena åt sina Lärjungar, och sade: Si, min moder och mine bröder.
And having stretched forth his hand toward his disciples, he said, 'Lo, my mother and my brethren!
50 Ty hvar och en, som gör mins Faders vilja, som är i himmelen, han är min broder, och syster, och moder.
for whoever may do the will of my Father who is in the heavens, he is my brother, and sister, and mother.'
