< Matteus 10 >

1 Och han kallade sina tolf Lärjungar till sig, och gaf dem magt öfver de orena andar, att de skulle drifva dem ut, och bota allahanda sjukdom och allahanda krankhet.
І, прикликавши дванайцять учеників своїх, дав їм власть над нечистими духами, щоб виганяли їх, і сцїляли всяку болїсть і всяку неміч.
2 Men dessa äro de tolf Apostlars namn: Den förste, Simon, som kallas Petrus, och Andreas, hans broder; Jacobus, Zebedei son, och Johannes, hans broder;
На ймя ж дванайцять апостолів були: первий Симон, що прозвано Петром, та Андрій брат його; Яков Заведеїв, та Иоан брат його;
3 Philippus och Bartholomeus; Thomas och Mattheus, som hade varit en Publican; Jacobus, Alphei son, och Lebbeus, med det vedernamnet Thaddeus;
Филип, та Вартоломей; Тома, та Маттей митник: Яков Алфеїв, та Леввій, на прізвище Тадей;
4 Simon af Cana, och Judas Ischarioth, den ock förrådde honom.
Симон Хананець, та Юда Іскариотський, що й зрадив Його.
5 Dessa tolf sände Jesus ut, och böd dem, och sade: Går icke på Hedningarnas väg, och går icke i de Samariters städer;
Сих дванайцятьох послав Ісус, і наказав їм, глаголючи: Не йдїть шляхом поган, і не ввіходьте в город Самаряньский;
6 Utan går heldre till de borttappade får af Israels hus.
а раднїщ ійдїть до загублених овечок дому Ізраїлевого,
7 Men går, och prediker, och säger: Himmelriket är kommet hardt när.
а ходячи проповідуйте, глаголючи: Царство небесне наближилось.
8 Görer de sjuka helbregda, de spitelska rena; reser upp de döda; utdrifver djeflar. I hafven fått förgäfves, så skolen I ock gifva förgäfves.
Сцїляйте недужих, очищайте прокажених, воскрешайте мертвих, виганяйте біси; дармо прийняли, дармо й давайте.
9 Hafver icke guld, icke heller silfver, icke heller penningar i edra pungar;
Не беріть собі нї золота, нї срібла, нї грошей у череси ваші,
10 Och inga vägskräppo, och icke två kjortlar, icke skor, och ingen staf; ty arbetaren är värd sin mat.
анї торбини на дорогу, анї двох одежин, нї обувя, нї палиці: бо робітник достоєн харчі своєї.
11 Men hvar I gån in uti en stad eller by, så bespörjer om der någor inne är, som dess värdig är; och blifver der, tilldess I dragen dädan.
І в який город чи село ввійдете, роспитайте, хто там є достойний; там і пробувайте, аж поки вийдете.
12 Men när I gån in i ett hus, så helser det.
А як увійдете в яку господу, витайте її, кажучи: Мир сїй господі.
13 Och är det så, att det huset är värdigt, så kommer edar frid öfver det; är det ock icke värdigt, så kommer edar frid till eder igen.
І, коли господа достойна, нехай упокій ваш зійде на неї. Коли ж вона недостойна, то нехай упокій ваш вернеть ся до вас.
14 Och der som ingen anammar eder, eller hörer edor ord, så går utaf det huset eller staden, och skudder stoftet utaf edra fötter.
А хто вас не прийме й не слухати ме словес ваших, то, виходячи з такого дому чи города того, отрусіть і порох із ніг ваших.
15 Sannerliga säger jag eder: Sodome och Gomorre land varder drägeligare på domedag, än dem stadenom.
Істинно глаголю вам: Легше буде землї Содомській та Гоморській суднього дня, нїж городові тому.
16 Si, jag sänder eder såsom får ibland ulfvar; varer fördenskull snälle såsom ormar, och enfaldige som dufvor.
Оце я посилаю вас, як овечок між вовки; тим бувайте мудрі, як вужі, та тихі, як голуби.
17 Men vakter eder för menniskomen: ty de skola öfverantvarda eder på sin Rådhus, och uti deras Synagogor skola de hudflänga eder.
Та й стережіть ся людей: бо вони видавати муть вас у судові зборища, й в школах своїх бити вас будуть;
18 Och I skolen varda framdragne för Förstar och Konungar, för mina skull, till vittnesbörd öfver dem, och öfver Hedningarna.
і водити муть вас перед старших та перед царів за мене, на сьвідкуваннє їм і поганам.
19 Och när som de nu öfverantvarda eder, så varer icke bekymrade, huru eller hvad I skolen tala; ty det skall eder gifvas i samma stundene, hvad I tala skolen;
Як же видавати муть вас, не дбайте про те, як і що вам казати; бо дасть ся вам того часу, що вам казати.
20 Förty det ären icke I, som talen, utan det är edar Faders Ande, som talar i eder.
Не ви бо промовляти мете, а дух Отця вашого промовляти ме в вас.
21 Den ene brodren skall öfverantvarda den andra till döden, och fadren sonen; och barnen skola sätta sig upp emot föräldrarna, och dräpa dem.
Видавати ж ме брат брата на смерть, і батько дитину, і вставати муть діти на родителїв, і вбивати муть їх.
22 Och I skolen varda hatade af allom, för mitt Namns skull; men hvilken som står fast uti ändan, han skall blifva salig.
І ненавидіти муть вас усі за ймя моє; хто ж видержить до кінця, той спасеть ся.
23 När de förfölja eder i den ena staden, så flyr till den andra. Sannerliga säger jag eder: I skolen icke hafva orkat fara omkring alla Israels städer, förrän menniskones Son kommer.
Коли ж вас гонити муть у тому городї, втікайте в инший: істинно бо глаголю вам: Не перейдете ще городів Ізраїлевих, доки Син чоловічий прийде.
24 Lärjungen är icke öfver mästaren; och icke heller tjenaren öfver sin herra.
Ученик не старший од учителя свого, анї слуга од пана свого.
25 Det är Lärjunganom nog, att han är såsom hans mästare, och tjenarenom, att han är såsom hans herre. Hafva de kallat husbonden Beelzebub, huru mycket mer skola de så kalla hans husfolk?
Доволі з ученика, коли буде, як учитель його, а слуга, як пан його. Коли господаря дому названо Вельзевулом, то як більше домашніх його?
26 Rädens fördenskull intet för dem; ty det är intet fördoldt, som icke skall varda uppenbaradt; och intet lönligit, som icke skall blifva vetterligit.
Тим же то не лякайтесь їх: нема бо нїчого закритого, що не відкриєть ся, анї захованого, що не виявить ся.
27 Hvad jag säger eder i mörkret, det säger i ljuset; och hvad som sägs eder i örat, det prediker på taken.
Що я кажу вам потемки, кажіть повидну; й що чуєте на ухо, проповідуйте на домах.
28 Och rädens icke för dem, som dräpa kroppen, och hafva dock icke magt att dräpa själena; utan rädens mer honom, som kan förderfva både själ och kropp i helvete. (Geenna g1067)
І не лякайтесь тих, що вбивають тіло, душі ж не здолїють убити; а лякайтесь більше того, хто зможе погубити і душу й тіло в пеклї. (Geenna g1067)
29 Säljas icke två sparfvar för en skärf? Och en af dem faller icke på jordena, edar Fader förutan.
Хиба не два горобці продають ся за шага? а нї один з них не впаде на землю без Отця вашого.
30 Äro ock edor hufvudhår all räknad.
У вас же і все волоссє на голові перелїчене.
31 Derföre skolen I icke rädas; I ären ju mer värde än månge sparfvar.
Оце же не лякайтесь: ви дорожчі многих горобців.
32 Derföre, hvar och en som mig bekänner för menniskom, honom vill jag ock bekänna för min Fader, som är i himmelen.
От же всякий, хто мене визнавати ме перед людьми, того й я визнавати му перед Отцем моїм, що на небі.
33 Men den som mig vedersakar för menniskom, honom skall jag ock vedersaka för min Fader, som är i himmelen.
А хто відречеть ся мене перед людьми, того й я відречусь перед Отцем моїм, що на небі.
34 I skolen icke mena, att jag är kommen till att sända frid på jordena; jag är icke kommen till att sända frid, utan svärdet.
Не думайте, що я прийшов послати впокій на землю; не прийшов я послати впокій, а меч.
35 Ty jag är kommen till att göra menniskona skiljaktiga mot sin fader, och dottrena mot sina moder, och sonahustruna mot sina sväro;
Бо прийшов я, щоб поставити чоловіка різно проти батька його, й дочку проти матери її, й невістку проти свекрухи її.
36 Och menniskones eget husfolk varda hennes fiender.
І будуть ворогами чоловікові домашні його.
37 Hvilken som älskar fader och moder mer än mig, han är mig icke värd; och hvilken som älskar son eller dotter mer än mig, han är mig icke värd.
Хто любить батька або матір більш мене, недостоєн мене; й хто любить сина або дочку більш мене, недостоєн мене.
38 Och hvilken som icke tager sitt kors på sig och följer mig, han är mig icke värd.
І хто не візьме хреста свого, й не пійде слідом за мною, недостоея мене.
39 Hvilken som finner sitt lif, han skall borttappa det; och hvilken som borttappar sitt lif, för mina skull, han skall finna det.
Хто б знайшов душу свою, погубить її; а хто б згубив душу свою задля мене, знайде її.
40 Hvilken som eder anammar, han anammar mig; och hvilken som mig anammar, han anammar honom som mig sändt hafver.
Хто приймав вас, мене приймає; а хто приймав мене, приймає Того, хто послав мене.
41 Hvilken som anammar en Prophet, i ens Prophets namn, han skall få ens Prophets lön; och hvilken som anammar en rättfärdig, i ens rättfärdigs namn, han skall få ens rättfärdigs lön.
Хто приймає пророка в імя пророка, одержить нагороду пророчу; й хто приймав праведника в імя праведника, одержить нагороду праведничу.
42 Och hvilken som gifver enom af dessa minsta en bägare kallt vatten dricka allenast, i ens Lärjungas namn, sannerliga säger jag eder, det skall icke blifva honom olönt.
І хто напоїть одного з сих малих тільки чашею холодної води, в імя ученика, істино глаголю вам: Не втеряє нагороди своєї.

< Matteus 10 >