Markus 8
1 Uti de dagar, då folket var ganska mycket, och hade intet det de äta kunde, kallade Jesus till sig sina Lärjungar, och sade till dem:
In those days, when there was a large crowd, and they had nothing to eat, he called the disciples to himself, and said to them,
2 Jag varkunnar mig öfver folket; ty de hafva nu i tre dagar töfvat när mig, och hafva intet äta;
"I have compassion on the crowd, because they have stayed with me now three days, and have nothing to eat.
3 Och om jag låter dem fastande gå hem, gifvas de upp i vägen; ty somlige utaf dem voro komne långväga.
If I send them away fasting to their home, they will faint on the way, and some of them have come a long way."
4 Och hans Lärjungar svarade honom: Hvar tager man bröd här i öknene, der man dem med mätta kan?
His disciples answered him, "From where could one satisfy these people with bread here in a deserted place?"
5 Då sporde han dem: Huru mång bröd hafven I? Svarade de: Sju.
He asked them, "How many loaves do you have?" They said, "Seven."
6 Och han böd folket sätta sig ned på jordena; och han tog de sju bröd, tackade, bröt, och gaf sina Lärjungar; att de skulle lägga dem fram; och de lade fram för folket.
He commanded the crowd to sit down on the ground, and he took the seven loaves. Having given thanks, he broke them, and gave them to his disciples to serve, and they served the crowd.
7 Hade de ock några små fiskar; och då han välsignat hade, bad han ock lägga dem fram.
They had a few small fish. Having blessed them, he said to serve these also.
8 Så åto de, och vordo mätte; och de togo upp sju korgar med aflefvor, som öfver voro.
They ate, and were filled. They took up seven baskets of broken pieces that were left over.
9 Och de der ätit hade, voro vid fyratusend; och så lät han fara dem.
Now they were about four thousand. Then he sent them away.
10 Och straxt steg han till skepps med sina Lärjungar, och kom intill de landsändar Dalmanutha.
Immediately he entered into the boat with his disciples, and came into the region of Dalmanutha.
11 Och de Phariseer gingo ut, och begynte disputera med honom, frestande honom, och begärande af honom tecken af himmelen.
The Pharisees came out and began to question him, seeking from him a sign from heaven, and testing him.
12 Då suckade han i sinom Anda, och sade: Hvi söker detta slägtet tecken? Sannerliga säger jag eder: Desso slägte skall intet tecken gifvas.
He sighed deeply in his spirit, and said, "Why does this generation seek a sign? Truly I tell you, no sign will be given to this generation."
13 Så gaf han dem öfver; och gick åter i skeppet, och for utöfver.
And he left them, and got into the boat again, and went to the other side.
14 Och de hade förgätit taga bröd, så att de hade icke mer än ett bröd med sig i skeppet.
Now they forgot to take bread; and they did not have more than one loaf in the boat with them.
15 Då böd han dem, sägandes: Ser till, vakter eder för de Phariseers surdeg, och för Herodis surdeg.
He warned them, saying, "Watch out; guard yourselves against the yeast of the Pharisees and the yeast of Herod."
16 Och de tänkte hit och dit, sägande emellan sig: Det äret, vi hafve intet bröd.
And they began discussing among themselves that they had no bread.
17 Då Jesus det förnam, sade han till dem: Hvad bekymren I eder, att I hafven icke bröd? Kunnen I ännu intet akta, eller förstå? Hafven I ännu edor hjerta förblindadt?
He, perceiving it, said to them, "Why do you reason that it's because you have no bread? Do you not perceive yet, neither understand? Are your hearts hardened?
18 Hafvandes ögon, och sen intet? och hafvandes öron, och hören intet?
Having eyes, do you not see? Having ears, do you not hear? Do you not remember?
19 Och minnens I icke, då jag bröt fem bröd ibland femtusend, huru många korgar upptogen I fulla med aflefvor? Sade de: Tolf.
When I broke the five loaves among the five thousand, how many baskets full of broken pieces did you take up?" They told him, "Twelve."
20 Och då jag bröt sju bröd ibland fyratusend, huru många korgar upptogen I utaf de aflefvor? De sade: Sju.
"When the seven loaves fed the four thousand, how many baskets full of broken pieces did you take up?" And they said, "Seven."
21 Och han sade till dem: Hvi förstån I då intet?
He asked them, "Do you not yet understand?"
22 Och han kom till Bethsaida; och de hade fram för honom en blindan, och bådo honom, att han ville taga på honom.
He came to Bethsaida. They brought a blind man to him, and begged Jesus to touch him.
23 Och så tog han den blinda vid handena, och ledde honom utu byn; och spottade i hans ögon, och lade händer på honom, och frågade honom, om han något såg.
He took hold of the blind man by the hand, and brought him out of the village. When he had spit on his eyes, and laid his hands on him, he asked him if he saw anything.
24 Då såg han upp, och sade: Jag ser folket gå, lika som det vore trä.
He looked up, and said, "I see people; they look like trees walking."
25 Sedan lade han åter händerna på hans ögon, och gjorde det så att han fick synen igen; och vardt så botad, att han sedan såg klarliga alla.
Then again he laid his hands on his eyes. He made him look up, and was restored, and saw everything clearly.
26 Och han lät gå honom hem, och sade: Gack intet in i byn, och säg icke heller det någrom derinne.
He sent him away to his house, saying, "Do not enter into the village."
27 Och Jesus gick ut, och hans Lärjungar, till de byar vid Cesarea, som kallas Philippi; och i vägen frågade han sina Lärjungar, sägandes till dem: Hvem säger folket mig vara?
Jesus went out, with his disciples, into the villages of Caesarea Philippi. On the way he asked his disciples, "Who do people say that I am?"
28 De svarade: Johannes Döparen; och somlige Elias; och somlige en af Propheterna.
And they said to him, saying, "John the Baptist, and others say Elijah, but others: one of the prophets."
29 Då sade han till dem: Hvem sägen I mig vara? Svarade Petrus, och sade till honom: Du äst Christus.
He said to them, "But who do you say that I am?" Peter answered and said to him, "You are the Christ."
30 Då hotade han dem, att de skulle ingom säga om honom;
He commanded them that they should tell no one about him.
31 Och begynte till att undervisa dem, att menniskones Son skulle mycket lida, och förkastas af de äldsta, och af de öfversta Presterna, och af de Skriftlärda, och dödas; och efter tre dagar uppstå igen.
He began to teach them that the Son of Man must suffer many things, and be rejected by the elders, the chief priests, and the scribes, and be killed, and after three days rise again.
32 Och talade han det talet uppenbart. Då tog Petrus honom till sig, och begynte näpsa honom.
He spoke to them openly. Peter took him, and began to rebuke him.
33 Då vände han sig om, och såg på sina Lärjungar, och näpste Petrum, sägandes: Gack bort ifrå mig, du Satan; ty du besinnar icke det Gudi tillhörer, utan det menniskor tillhörer.
But he, turning around, and seeing his disciples, rebuked Peter, and said, "Get behind me, Satan. For you have in mind not the things of God, but the things of humans."
34 Och kallade han till sig folket, med sina Lärjungar, och sade till dem: Den mig vill följa, han försake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig.
He called the crowd to himself with his disciples, and said to them, "If anyone wants to come after me, let him deny himself, and take up his cross, and follow me.
35 Ty den, som vill behålla sitt lif, han skall mista det; och den som mister sitt lif, för mina och Evangelii skull, han skall det behålla.
For whoever wants to save his life will lose it; and whoever will lose his life for my sake and the sake of the Good News will save it.
36 Ty hvad hjelper det menniskone, om hon kunde vinna hela verldena, och toge skada till sin själ?
For what does it profit a person to gain the whole world, and forfeit his soul?
37 Eller hvad kan en menniska gifva, der hon sin själ med lösa må?
Or what will a person give in exchange for his soul?
38 Men den som blyges vid mig och min ord, uti detta horiska och syndiga slägtet, vid honom skall ock menniskones Son blygas, när han kommer i sins Faders härlighet, med de helga Änglar.
For whoever will be ashamed of me and of my words in this adulterous and sinful generation, the Son of Man also will be ashamed of him, when he comes in the glory of his Father with the holy angels."
