Markus 5
1 Så kommo de öfver hafvet, in i de Gadareners ängd.
And they came to the other side of the sea, into the country of the Gadarenes.
2 Och straxt han steg utu skeppet, lopp emot honom, utu grifter, en man besatt med den orena andan;
And when He was come out of the ship, immediately there met Him from the tombs,
3 Den der plägade bo uti grifter; och ingen kunde honom binda med kedjor.
a man with an impure spirit, who kept among the tombs; and no one could bind him, not even with chains:
4 Förty han hade många resor varit bunden med fjettrar och kedjor; och kedjorna voro sletna af honom, och fjettrarna sönderslagne; och ingen kunde späka honom.
for he had often been bound with fetters and chains, and the chains had been pulled asunder by him, and the fetters broken; and no man could tame him:
5 Och han var alltid, dag och natt, på bergen, och i grifterna, ropade och slog sig sjelf med stenar.
and he was always night and day upon the hills and among the sepulchres bawling, and gashing himself with stones.
6 Då han nu såg Jesum fjerran ifrå sig, lopp han till, och föll neder för honom.
But when he saw Jesus afar off, he ran and worshipped Him,
7 Och ropade med höga röst, och sade: Hvad hafver jag med dig göra, Jesu, den högstas Guds Son? Jag besvär dig vid Gud, att du icke qväl mig.
and crying out with a loud voice said, Jesus thou Son of the most high God, what have I to do with thee? I adjure thee by God, that thou wouldst not torment me:
8 Då sade han till honom: Far ut af menniskone, du orene ande.
(for He said to him, Thou impure spirit, come out of the man.)
9 Och sporde han honom: Hvad är ditt namn? Svarade han och sade: Legio är mitt namn; förty vi äre månge.
And He asked him, What is thy name? And he answered, saying, My name is Legion: for we are many.
10 Och han bad honom storliga, att han icke skulle drifva honom bort utu den ängden.
And he earnestly intreated Him, that He would not send them out of that country.
11 Och der var vid bergen en stor svinahjord, den der gick och födde sig;
Now there was a great herd of swine feeding upon the mountains:
12 Och djeflarna bådo honom alle, sägande: Sänd oss i svinen, att vi må fara in uti dem.
and all the demons intreated Him, saying, Send us to the swine, that we may enter into them.
13 Och Jesus tillstadde dem det straxt. Och de orene andar drogo straxt ut, och foro in uti svinen; och hjorden brådstörte sig i hafvet; och de voro vid tutusend, och vordo fördränkte i hafvet.
And immediately Jesus permitted them: and the impure spirits went out of the man, and entered into the swine; and the herd (which were about two thousand, ) ran violently down a precipice into the sea, and were suffocated.
14 Men de, som skötte svinen, flydde och förkunnade det in i staden, och på bygdene; och de gingo ut till att se hvad skedt var;
And they that were feeding the swine fled, and told it in the city, and in the country. And they went out to see what was done:
15 Och kommo till Jesum, och sågo honom, som hade besatt varit, och haft legionen, sittandes kläddan, och vid sin skäl; och vordo förfärade.
and they come to Jesus, and see the demoniac, who had been possessed by the legion, sitting and clothed, and in his right mind; and they were afraid.
16 Och de som det sett hade, förtäljde dem hvad den besatta vederfaret var, och om svinen.
And when those that saw it told them what had happened to the demoniac,
17 Och de begynte bedja honom, att han skulle draga utu deras ängd.
and concerning the swine, they intreated Him to depart from their borders.
18 Och då han var stigen till skepps, bad honom den som hade besatt varit, att han måtte vara när honom.
And as He went into the ship, the demoniac intreated Him that he might be with Him:
19 Men Jesus tillstadde det icke, utan sade till honom: Gack dina färde uti ditt hus till dina, och förkunna dem, huru stor ting Herren hafver gjort med dig, och hafver miskundat sig öfver dig.
but Jesus did not permit him; but saith to him, Go home to thy friends, and tell them how great things the Lord hath done for thee, and hath had compassion on thee:
20 Och han gick sina färde, och begynte förkunna uti de tio städer, huru stor ting Jesus med honom gjort hade. Och alle förundrade sig.
and he departed, and published in Decapolis, how great things Jesus had done for him, and they were all amazed.
21 Och då Jesus var öfverfaren igen med skeppet, församlades till honom mycket folk; och var vid hafvet.
And when Jesus passed over again in the ship to the other side, a great multitude was gathered unto Him, nigh unto the sea.
22 Och si, der kom en af Synagogones öfverstar, benämnd Jairus; och då han fick se honom, föll han ned för hans fötter;
And behold, there cometh one of the rulers of the synagogue, named Jairus; and as soon as he saw Him, he fell at his feet,
23 Och bad honom storliga, och sade: Min dotter är i sitt yttersta; jag beder dig, att du kommer, och lägger händer på henne, att hon måtte vederfås, och lefva.
and earnestly intreated Him, saying, My little daughter is at the point of death, I beseech thee that thou wouldst come and lay thy hands on her, that she may be healed, and she will live.
24 Och han gick med honom; och honom följde mycket folk, och de trängde honom.
So Jesus went with him, and a great multitude followed Him, and pressed about Him.
25 Och der var en qvinna, som hade haft blodgång i tolf år.
And a woman who had been in a flux twelve years,
26 Och hade mycket lidit af mångom läkarom, och förtärt dermed allt sitt, och hade dock ingen hjelp förnummit; utan det vardt heldre värre med henne.
and had suffered a great deal from many physicians, and spent all that she had, and received no benefit, but rather grew worse,
27 Då hon hörde om Jesu, kom hon ibland folket bakefter, och tog på hans kläder;
when she heard of Jesus, came behind Him in the croud, and touched his garment; for she said,
28 Ty hon sade: Kunde jag åtminstone taga på hans kläder, då vorde jag helbregda.
If I can but touch his clothes, I shall be cured.
29 Och straxt förtorkades hennes blods källa; och hon kände det i kroppen, att hon botad var utaf den plågon.
And immediately the fountain of her blood was dried up; and she felt within herself that she was healed of the disorder.
30 Och Jesus kändet straxt i sig sjelf, att kraft utgången var af honom; och vände sig om ibland folket, och sade: Ho kom vid min kläder?
And immediately Jesus, knowing in Himself that power was gone out of Him, turned about in the croud and said, Who touched my clothes?
31 Och hans Lärjungar sade till honom: Ser du icke, folket tränger dig på alla sidor, och du säger: Ho kom vid mig?
And his disciples said unto Him, Thou seest the multitude crouding about thee, and dost thou ask, Who touched me?
32 Och han såg omkring efter henne, som det gjort hade.
and He looked round about to see who had done it.
33 Men qvinnan fruktade och bäfvade; ty hon visste, hvad med henne skedt var; och kom, och föll neder för honom, och sade honom alla sanningena.
But the woman being afraid and trembling, as knowing what had been done in her, came and prostrated herself to Him, and told Him all the truth:
34 Då sade han till henne: Dotter, din tro hafver gjort dig helbregda; gack med frid, och var helbregda af dine plågo.
and He said to her, Daughter, thy faith has saved thee; go in peace, and be healed of thy disorder.
35 Vid han ännu talade, kommo någre ifrå Synagogones öfversta, och sade: Din dotter är död; hvi gör du Mästaren yttermera omak?
While He was yet speaking, there came some from the ruler of the synagogue's house, saying, Thy daughter is dead, why dost thou trouble the Master any more?
36 Men straxt Jesus hörde talet, som sades, sade han till Synagogones öfversta: Frukta dig intet; allenast tro.
But Jesus hearing the word that was spoken, immediately saith to the ruler of the synagogue, Fear not, only believe:
37 Och han tillstadde icke, att honom någor följa skulle, förutan Petrus och Jacobus, och Johannes, Jacobi broder.
and He suffered none to go along with Him, but Peter, and James, and John the brother of James.
38 Och så kom han i Synagogones öfverstas hus, och fick se sorlet, och dem som mycket sörjde och greto.
And He cometh to the house of the ruler of the synagogue, and seeth a tumult, people weeping and lamenting greatly:
39 Och han gick in, och sade till dem: Hvad sorlen I, och gråten? Pigan är icke död; men hon sofver.
and when He was come in, He saith unto them, Why do ye take on thus and weep? the child is not dead, but asleep.
40 Och de gjorde gäck af honom. Då dref han alla ut, och tog med sig pigones fader och moder, och dem som med honom voro, och gick in der pigan låg.
And they laughed at Him: but when He had turned them all out, He taketh the father, and the mother of the child, and those three that were with Him, and goes in where the child was laid:
41 Och fattade pigona vid handena, sägande till henne: Talitha kumi; det uttydes: Piga, jag säger dig, statt upp.
and taking hold of her hand, He saith unto her, Talitha, cumi, which is, being interpreted, Damsel, (I say unto thee) arise:
42 Och straxt stod pigan upp, och gick; och hon var vid tolf år gammal. Och de vordo öfvermåtton förskräckte.
and immediately the damsel rose up and walked; for she was twelve years old; and they were struck with great astonishment.
43 Och han förböd dem strängeliga, att ingen skulle det veta; och böd gifva henne äta.
And He strictly charged them, that no one should know it: and bid them give her something to eat.
