Markus 3
1 Och han gick åter in uti Synagogon; och der var en man, som hade ena bortvissnada hand.
Yesu wubuela kota diaka mu nzo lukutukunu, kuna kuba mutu wumosi wuba koko kusioka.
2 Och de vaktade på honom, om han ock skulle bota honom om Sabbathen; på det att de skulle få anklaga honom.
Yesu baba tala keni lenda kumbelusa mu lumbu ki saba muingi babaka bu kumfundila.
3 Då sade han till mannen, som den vissna handen hade: Gack hitfram.
Yesu wukamba mutu wowo wuba koko kusioka: —Telama vana, va ntuala batu boso.
4 Och sade till dem: Hvilketdera är lofligit, göra väl om Sabbathen, eller göra illa; hjelpa lifvet, eller dräpa? Då tigde de.
Bosi wuba yuvula: —Minsua midi mu vanga mamboti voti mambimbi mu lumbu ki saba e? Minsuamidi mu vukisa luzingu lu mutu voti mu vonda e?
5 Då såg han uppå dem med vrede, och förömkade sig öfver deras hjertas blindhet, och sade till mannen: Räck ut dina hand; och han räckte henne ut; och handen vardt honom färdig igen, såsom den andra.
Vayi kadi mutu kasia vutula kadi diambu ko. Yesu wuba tala mu nganzi ayi weka mona kiadi mu diambu di mintima miawu miba banga matadi. Bosi wukamba kuidi mutu wuba koko kusioka: —Nonuna koko kuaku! Wunonuna kuawu ayi koko kuandi kufuana.
6 Men de Phariseer gingo ut, och höllo straxt råd med de Herodianer, emot honom, huru de kunde förgöra honom.
Vana vawu, Bafalisi batumbu totuka mu nzo lukutukunu, bayenda kaza ayibatu ba dingumba di Elode muingi batomba diluaku di vondila Yesu.
7 Men Jesus, med sina Lärjungar, gick afsides bort till hafvet; och honom följde ett stort tal folk, utaf Galileen, och utaf Judeen;
Yesu ayi minlonguki miandi babotuka vana, bayenda ku ndambu mbu. Vayi nkangu wuwombo wu batu wuba landakana: baba ku Ngalili,
8 Och utaf Jerusalem, och utaf Idumeen, och utaf hinsidon Jordan och de der bodde vid Tyrus och Sidon, en ganska stor hop folk, som kommo till honom, när de hörde af hans gerningar.
ku Yuda, ku Yelusalemi, ku tsi Idume, ku disimu dinkaka di Yolidani. Batu bobo bazungidila bizunga bi Tile ayi Sidoni bayiza bawombo kuidi niandi bu bawa mambu momo kavanga.
9 Och sade han till sina Lärjungar, att de skulle fly honom en båt, för folkets skull, att de icke skulle tränga honom.
Wukamba minlonguki miandi minkubikila nlungu muingi nkangu wu batu wubika kumfietikisa.
10 Förty han gjorde många helbregda, så att de öfverföllo honom, och ville taga på honom, så månge som några plågo hade.
Muaki sumbu kabelusa batu bawombo, diawu bobo baba minsongo balundumuka kuiza kuidi niandi muingi bansimba.
11 Och de orene andar, när de sågo honom, föllo de neder för honom, och ropade, sägande: Du äst Guds Son.
Bosi thangu batu baba ziphevi zimbimbi bammona, babua va ntualꞌandiayi bayamikina: —Ngeyo widi Muana Nzambi!
12 Och han hotade dem hårdeliga, att de icke skulle uppenbara honom.
Vayi wuba kandika babika zabikisa ti niandi nani.
13 Och han steg upp på ett berg, och kallade till sig hvilka han ville; och de kommo till honom.
Yesu wukuma va mbata mongo; wutela batu bobo kazola ayi batu beni bayiza kuidi niandi.
14 Och då skickade han tolf, att de skulle vara med honom, och att han skulle utsända dem till att predika;
Kumi batu buadi kasobula bobo kabieka bamvuala muingi babanga yandi va kimosi;
15 Och att de skulle hafva magt till att bota sjukdomar och utdrifva djeflar.
ayi muingi kaba fidisa mu kuenda longi ayi mu diambu baba lulendo lu totudila ziphevi zimbimbi.
16 Och gaf Simon det namnet Petrus;
Tala mazina makumi batu buadi bobo kasobula:
17 Och Jacobus, Zebedei son, Johannes, Jacobs broder, och nämnde dem Boanerges, det är sagdt: Tordönsbarn;
—Simoni mutu kabieka Piela; Zaki, muana Zebede ayi khombꞌandi Yowani. Wuba vana dizina di Bowanelingesi bu dinsundula “bana ba nzazi”
18 Och Andreas och Philippus, och Bartholomeus, och Mattheus, och Thomas, och Jacobus, Alphei son, och Thaddeus, och Simon Cananeus;
Andele, Filipi, Balitelemi, Matayi, Toma, Zaki muana Alafayi, Tade, Simoni wuba mu dingumba di Bazeloti
19 Och Judas Ischarioth, den honom ock förrådde.
ayi Yuda Isikalioti, mutu wuvakusa Yesu.
20 Och de kommo i huset; och folket församlade sig åter, så att de icke tid hade till att äta.
Bu kakota mu nzo, nkangu wu batu wuyiza kutakana diaka muna. Yesu ayi minlonguki miandi basia buela baka ko bu dila.
21 Och när de detta hörde, som honom åkomne voro, gingo de ut, och ville taga fatt på honom, och sade: Han kommer ifrå sig.
Bibutu biandi bu biwa nsamu beni, biyiza kunlanda mu kingolo bila baba tuba: “Weka dilawu”.
22 Men de Skriftlärde, som af Jerusalem nederkomne voro, sade: Han hafver Beelzebub, och med den öfversta djefvulen drifver han djeflar ut.
Minlongi mi mina miba ku Yelusalemi mituba: —Ku tsi minsua mi Belezebuli kadi. Mu lulendo lu pfumu yi ziphevi zimbimbi kalembo kukila ziphevi zimbimbi.
23 Då kallade han dem till sig, och sade till dem i liknelser: Huru kan en Satan den andra utdrifva?
Buna Yesu wuba tumisa ayi wuba sudikisila mu zinongo: —Buevi Satana kalenda kukila Satana e?
24 Och om ett rike söndradt varder emot sig sjelft, då kan det riket icke stå;
Enati kipfumu kivasukidi kiawu veka, buna kipfumu beni kilendi zingila ko.
25 Och der ett hus är söndradt emot sig sjelft, det huset kan icke blifva ståndandes.
Enati nzo yivasukidi yawu veka, buna nzo beni yilendi zingila ko.
26 Sätter nu Satan sig upp emot sig sjelf, och är söndrad, då kan han icke blifva beståndandes, utan det är då ute med honom.
Enati Satana weka kinuanisa niandi veka, ayi enati widi wuvasuka, buna, kalendi zingila ko. Tsukulu andi yimonikini.
27 Ingen kan infalla uti en starks hus, och taga hans hustyg bort, utan han först binder den starka; och så skinnar han hans hus.
Kuisi ko mutu beki bukotila mu nzo yi mutu widi ngolo ayi yiba bima biandi enati kasi tuama kanga ko mutu beni. Buna bosi kalenda baka bu yibila bima bioso bidi mu nzo andi.
28 Sannerliga säger jag eder: Alla synder varda menniskors barnom förlåtna; ock försmädelse, dermed de försmäda;
Bukiedika ndikulukamba ti masumu moso ayi bifingu biosobilenda fingu Nzambi biela lemvukulu
30 Ty de sade: Han hafver den orena andan.
Yesu wubayolukila buawu mu diambu di batu baba tubanga ti: “ku tsi minsua mu pheve yimbimbi kadi”.
31 Och då kommo hans bröder och hans moder, och stodo ute, och sände några till honom, som honom utkalla skulle.
Ngudi yi Yesu ayi bakhomba bandi bayiza. Batelama ku nganda ayi batuma mutu mu kuntela.
32 Och folket satt när honom, och de sade till honom: Si, din moder och dine bröder äro derute, och söka efter dig.
Batu bawombo bavuanda ayi banzungidila Yesu. Buna bayiza ku nkamba: —Tala ngudi aku ayi bakhomba ziaku badi ku nganda ayi ngeyo bantomba.
33 Han svarade dem, och sade: Ho är min moder och mine bröder?
Yesu wuba vutudila: —A nani ngudi ama ayi banani bakhomba ziama e?
34 Och då han omkringsett hade på Lärjungarna, som der kringom honom såto, sade han: Si, min moder och mine bröder.
Bu tala batu bobo bantula va lukongolo, buna wuba kamba: —Tala ngudi ama ayi bakhomba ziama bawu baba.
35 Ty den som gör Guds vilja, han är min broder, och min syster, och min moder.
Woso mutu wumvanga luzolo lu Nzambi, niandi khombꞌama yi bakala ayi khombꞌama yi nketo ayi ngudi ama.
