Markus 3
1 Och han gick åter in uti Synagogon; och der var en man, som hade ena bortvissnada hand.
Et il entra encore dans la synagogue; et il y avait là un homme qui avait la main desséchée.
2 Och de vaktade på honom, om han ock skulle bota honom om Sabbathen; på det att de skulle få anklaga honom.
Et ils l’observaient [pour voir] s’il le guérirait le jour de sabbat, afin de l’accuser.
3 Då sade han till mannen, som den vissna handen hade: Gack hitfram.
Et il dit à l’homme qui avait la main desséchée: Lève-toi là devant tous.
4 Och sade till dem: Hvilketdera är lofligit, göra väl om Sabbathen, eller göra illa; hjelpa lifvet, eller dräpa? Då tigde de.
Et il leur dit: Est-il permis de faire du bien le jour de sabbat, ou de faire du mal? de sauver la vie, ou de tuer? Mais ils gardaient le silence.
5 Då såg han uppå dem med vrede, och förömkade sig öfver deras hjertas blindhet, och sade till mannen: Räck ut dina hand; och han räckte henne ut; och handen vardt honom färdig igen, såsom den andra.
Et les ayant regardés à l’entour avec colère, étant attristé de l’endurcissement de leur cœur, il dit à l’homme: Étends ta main. Et il l’étendit, et sa main fut rétablie.
6 Men de Phariseer gingo ut, och höllo straxt råd med de Herodianer, emot honom, huru de kunde förgöra honom.
Et les pharisiens, sortant aussitôt avec les hérodiens, tinrent conseil contre lui pour le faire périr.
7 Men Jesus, med sina Lärjungar, gick afsides bort till hafvet; och honom följde ett stort tal folk, utaf Galileen, och utaf Judeen;
Et Jésus se retira avec ses disciples vers la mer; et une grande multitude le suivit de la Galilée, et de la Judée,
8 Och utaf Jerusalem, och utaf Idumeen, och utaf hinsidon Jordan och de der bodde vid Tyrus och Sidon, en ganska stor hop folk, som kommo till honom, när de hörde af hans gerningar.
et de Jérusalem, et de l’Idumée, et de par-delà le Jourdain. Et ceux des environs de Tyr et de Sidon, une grande multitude, ayant entendu les choses qu’il faisait, vinrent vers lui.
9 Och sade han till sina Lärjungar, att de skulle fly honom en båt, för folkets skull, att de icke skulle tränga honom.
Et il dit à ses disciples qu’un petit bateau soit là à sa disposition, à cause de la foule, afin qu’elle ne le presse pas;
10 Förty han gjorde många helbregda, så att de öfverföllo honom, och ville taga på honom, så månge som några plågo hade.
car il en guérit beaucoup, de sorte que tous ceux qui étaient affligés de quelque fléau se jetaient sur lui afin de le toucher.
11 Och de orene andar, när de sågo honom, föllo de neder för honom, och ropade, sägande: Du äst Guds Son.
Et les esprits immondes, quand ils le voyaient, se jetaient devant lui et s’écriaient, disant: Tu es le Fils de Dieu.
12 Och han hotade dem hårdeliga, att de icke skulle uppenbara honom.
Et il leur défendait très expressément de le faire connaître.
13 Och han steg upp på ett berg, och kallade till sig hvilka han ville; och de kommo till honom.
Et il monte sur une montagne, et il appelle ceux qu’il voulait; et ils vinrent à lui;
14 Och då skickade han tolf, att de skulle vara med honom, och att han skulle utsända dem till att predika;
et il en établit douze pour être avec lui, et pour les envoyer prêcher,
15 Och att de skulle hafva magt till att bota sjukdomar och utdrifva djeflar.
et pour avoir autorité [de guérir les maladies et] de chasser les démons;
16 Och gaf Simon det namnet Petrus;
et il surnomma Simon, Pierre;
17 Och Jacobus, Zebedei son, Johannes, Jacobs broder, och nämnde dem Boanerges, det är sagdt: Tordönsbarn;
et Jacques le [fils] de Zébédée et Jean le frère de Jacques, et il les surnomma Boanergès, ce qui est: fils de tonnerre;
18 Och Andreas och Philippus, och Bartholomeus, och Mattheus, och Thomas, och Jacobus, Alphei son, och Thaddeus, och Simon Cananeus;
et André, et Philippe, et Barthélemy, et Matthieu, et Thomas, et Jacques le [fils] d’Alphée, et Thaddée, et Simon le Cananéen,
19 Och Judas Ischarioth, den honom ock förrådde.
et Judas Iscariote, qui aussi le livra.
20 Och de kommo i huset; och folket församlade sig åter, så att de icke tid hade till att äta.
Et ils viennent à la maison; et la foule s’assemble de nouveau, en sorte qu’ils ne pouvaient pas même manger leur pain.
21 Och när de detta hörde, som honom åkomne voro, gingo de ut, och ville taga fatt på honom, och sade: Han kommer ifrå sig.
Et ses proches, ayant entendu cela, sortirent pour se saisir de lui; car ils disaient: Il est hors de sens.
22 Men de Skriftlärde, som af Jerusalem nederkomne voro, sade: Han hafver Beelzebub, och med den öfversta djefvulen drifver han djeflar ut.
Et les scribes qui étaient descendus de Jérusalem, dirent: Il a Béelzébul; et: Par le chef des démons, il chasse les démons.
23 Då kallade han dem till sig, och sade till dem i liknelser: Huru kan en Satan den andra utdrifva?
Et les ayant appelés, il leur dit par des paraboles: Comment Satan peut-il chasser Satan?
24 Och om ett rike söndradt varder emot sig sjelft, då kan det riket icke stå;
Et si un royaume est divisé contre lui-même, ce royaume-là ne peut pas subsister.
25 Och der ett hus är söndradt emot sig sjelft, det huset kan icke blifva ståndandes.
Et si une maison est divisée contre elle-même, cette maison-là ne peut pas subsister.
26 Sätter nu Satan sig upp emot sig sjelf, och är söndrad, då kan han icke blifva beståndandes, utan det är då ute med honom.
Et si Satan s’élève contre lui-même et est divisé, il ne peut pas subsister, mais il vient à sa fin.
27 Ingen kan infalla uti en starks hus, och taga hans hustyg bort, utan han först binder den starka; och så skinnar han hans hus.
Nul ne peut entrer dans la maison de l’homme fort, et piller ses biens, si premièrement il n’a lié l’homme fort; et alors il pillera sa maison.
28 Sannerliga säger jag eder: Alla synder varda menniskors barnom förlåtna; ock försmädelse, dermed de försmäda;
En vérité, je vous dis que tous les péchés seront pardonnés aux fils des hommes, et les paroles injurieuses, quelles qu’elles soient, par lesquelles ils blasphèment;
30 Ty de sade: Han hafver den orena andan.
C’était parce qu’ils disaient: Il a un esprit immonde.
31 Och då kommo hans bröder och hans moder, och stodo ute, och sände några till honom, som honom utkalla skulle.
Ses frères et sa mère donc viennent; et se tenant dehors, ils l’envoyèrent appeler;
32 Och folket satt när honom, och de sade till honom: Si, din moder och dine bröder äro derute, och söka efter dig.
et la foule était assise autour de lui. Et on lui dit: Voici, ta mère et tes frères, là dehors, te cherchent.
33 Han svarade dem, och sade: Ho är min moder och mine bröder?
Et il leur répondit, disant: Qui est ma mère, ou [qui sont] mes frères?
34 Och då han omkringsett hade på Lärjungarna, som der kringom honom såto, sade han: Si, min moder och mine bröder.
Et regardant tout à l’entour ceux qui étaient assis autour de lui, il dit: Voici ma mère et mes frères;
35 Ty den som gör Guds vilja, han är min broder, och min syster, och min moder.
car quiconque fera la volonté de Dieu, celui-là est mon frère, et ma sœur, et ma mère.
