Markus 13
1 Och då han gick ut af templet, sade till honom en af hans Lärjungar: Mästar, se hurudana stenar, och hurudana byggning är detta.
イエス宮を出で給ふとき、弟子の一人いふ『師よ、見 給へ、これらの石、これらの建造物、いかに盛ならずや』
2 Jesus svarade, och sade till honom: Ser du denna stora byggningen? En sten varder icke qvarliggandes på den andra, den icke afbruten varder.
イエス言ひ給ふ『なんぢ此 等の大なる建造物を見るか、一つの石も崩されずしては石の上に殘らじ』
3 Och då han satt på Oljoberget, tvärtemot templet, frågade honom Petrus, och Jacobus, och Johannes, och Andreas, afsides:
オリブ山にて宮の方に對ひて坐し給へるに、ペテロ、ヤコブ、ヨハネ、アンデレ竊に問ふ
4 Säg oss, när detta skall ske? Och hvad tecken är dertill, när detta skall allt fullbordas?
『われらに告げ給へ、これらの事は何時あるか、又すべて此 等の事の成し遂げられんとする時は、如何なる兆あるか』
5 Svarade Jesus, och begynte säga: Ser till, att ingen bedrager eder.
イエス語り出で給ふ『なんぢら人に惑されぬやうに心せよ。
6 Ty månge varda kommande i mitt Namn, sägande: Jag är Christus; och de skola bedraga många.
多くの者わが名を冒し來り「われは夫なり」と言ひて多くの人を惑さん。
7 Men när I fån höra örlig, och örligs rykte, varer icke bedröfvade; ty det måste så ske; men det är icke straxt änden.
戰爭と戰爭の噂とを聞くとき懼るな、かかる事はあるべきなり、されど未だ終にはあらず。
8 Det ena folket skall uppsätta sig emot det andra, och det ena riket emot det andra; och jordbäfning skall varda mångastäds; och hunger och förskräckelser skola varda. Detta är begynnelsen till vedermödon.
即ち「民は民に、國は國に逆ひて起たん」また處々に地震あり、饑饉あらん、これらは産の苦難の始なり。
9 Men tager I eder vara; ty de skola öfverantvarda eder in på Rådhusen och Synagogorna; och I skolen varda hudflängde, och framdragne för Förstar och Konungar, för mina skull, till ett vittnesbörd öfver dem.
汝 等みづから心せよ、人々なんぢらを衆議所に付さん。なんぢら會堂に曳かれて打たれ、且わが故によりて、司たち及び王たちの前に立てられん、これは證をなさん爲なり。
10 Och Evangelium måste först predikadt varda för all folk.
かくて福音は先づもろもろの國人に宣傳へらるべし。
11 När de nu draga eder fram, och öfverantvarda eder, så hafver ingen omsorg, hvad I skolen säga; och tänker der intet på framföreåt; utan, hvad eder ingifvet varder i samma stunden, det taler; ty det ären icke I, som talen, utan den Helge Ande.
人々なんぢらを曳きて付さんとき、何を言はんと預じめ思ひ煩ふな、唯そのとき授けらるることを言へ、これ言ふ者は汝 等にあらず、聖 靈なり。
12 Och den ene brodren skall öfverantvarda den andra i döden, och fadren sonen; och barnen skola sig uppsätta mot föräldrarna, och hjelpa till att döda dem.
兄弟は兄弟を、父は子を死にわたし、子らは親たちに逆ひ立ちて死なしめん。
13 Och I skolen varda förhatade af allom, för mitt Namns skull; men den som härdar intill ändan, han varder salig.
又なんぢら我が名の故に凡ての人に憎まれん、されど終まで耐へ忍ぶ者は救はるべし。
14 Men då I fån se förödelsens styggelse, deraf sagdt är genom Propheten Daniel, ståndandes der det icke skall; (den det läs, han förstå det) de som då äro i Judeen, de fly upp på bergen.
「荒す惡むべき者」の立つべからざる所に立つを見ば（讀むもの悟れ）その時ユダヤにをる者どもは、山に遁れよ。
15 Men den der är på taket, han gånge icke neder i huset, och gånge icke in, till att taga något utu sitt hus.
屋の上にをる者は、内に下るな。また家の物を取り出さんとて内に入るな。
16 Och den som är på åkren, han vände icke tillbaka, till att taga sin kläder.
畑にをる者は上衣を取らんとて歸るな。
17 Ve dem, som hafvande äro, eller dia gifva, i de dagar.
其の日には孕りたる女と、乳を哺まする女とは禍害なるかな。
18 Men beder, att edor flykt icke sker om vinteren;
この事の冬おこらぬやうに祈れ、
19 Ty i de dagar varder sådana bedröfvelse, att slik hafver icke varit, ifrå kreaturens begynnelse, dem Gud skapat hafver, intill nu; och ej heller varder.
その日は患難の日なればなり。神の萬物を造り給ひし開闢より今に至るまで、かかる患難はなく、また後にもなからん。
20 Och hvar Herren icke hade förkortat de dagar, vorde intet kött saligt; men för de utkorades skull, som han utkorat hafver, förkortade han dagarna.
主その日を少くし給はずば、救はるる者 一人だになからん。されど其の選び給ひし選民の爲に、その日を少くし給へり。
21 När då någor ville säga till eder: Si, här är Christus; eller si, han är der; tror det intet;
其の時なんぢらに「視よ、キリスト此處にあり」「視よ、彼處にあり」と言ふ者ありとも信ずな。
22 Ty falske Christi och falske Propheter skola upphäfva sig, och skola göra tecken och under, så att de ock skola förföra de utkorada, om möjeligit vore.
僞キリスト・僞 預言者ら起りて、徴と不思議とを行ひ、爲し得べくは、選民をも惑さんとするなり。
23 Men tager I eder vara; si, jag hafver sagt eder all ting framföreåt.
汝らは心せよ、あらかじめ之を皆なんぢらに告げおくなり。
24 Men i de dagar, efter den bedröfvelsen, skall solen förmörkas, och månen skall icke gifva sitt sken;
其の時、その患難ののち、日は暗く、月は光を發たず。
25 Och himmelens stjernor skola nederfalla, och himmelens krafter skola bäfva.
星は空より隕ち、天にある萬象ふるひ動かん。
26 Och då skola de få se menniskones Son komma i skyn, med stor magt och härlighet.
其のとき人々、人の子の大なる能力と榮光とをもて、雲に乘り來るを見ん。
27 Och då skall han sända sina Änglar, till att församla sina utkorada, ifrå fyra väder; ifrå jordenes ända intill himmelens ända.
その時かれは使者たちを遣して、地の極より天の極まで、四方より其の選民をあつめん。
28 Lärer af fikonaträt en liknelse: När nu dess qvist är klen, och begynner bära löf, så veten I, att sommaren är när;
無花果の樹よりの譬を學べ、その枝すでに柔かくなりて葉 芽ぐめば、夏の近きを知る。
29 Sammalunda ock, när I sen detta ske, så veter att det är när för dörrene.
かくの如く此 等のことの起るを見ば、人の子すでに近づきて門邊にいたるを知れ。
30 Sannerliga säger jag eder, att detta slägtet skall icke förgås, förr än allt detta skedt är.
まことに汝らに告ぐ、これらの事ことごとく成るまで、今の代は過ぎ逝くことなし。
31 Himmel och jord skola förgås; men min ord skola icke förgås.
天 地は過ぎゆかん、されど我が言は過ぎ逝くことなし。
32 Men om den dagen, och den stunden, vet ingen; icke Änglarna, som i himmelen äro, ej heller Sonen; utan Fadren allena.
その日その時を知る者なし。天にある使者たちも知らず、子も知らず、ただ父のみ知り給ふ。
33 Ser till, vaker och beder; ty I veten icke, när tiden är.
心して目を覺しをれ、汝 等その時の何時なるかを知らぬ故なり。
34 Såsom en man, den der drog bort i främmande land, och lät blifva sitt hus, och gaf sina tjenare magt, och hvarjom och enom sina sysslo, och böd dörravaktaren, att han skulle vaka.
例へば家を出づる時、その僕どもに權を委ねて、各自の務を定め、更に門守に、目を覺しをれと命じ置きて、遠く旅立したる人のごとし。
35 Vaker fördenskull; ty I veten icke, när husbonden kommer, antingen om aftonen, eller midnattstid, eller i hönsgälden, eller om morgonen;
この故に目を覺しをれ、家の主人の歸るは、夕か、夜半か、鷄 鳴くころか、夜明か、いづれの時なるかを知らねばなり。
36 Att, då han kommer hasteliga, han icke skall finna eder sofvande.
恐らくは俄に歸りて、汝らの眠れるを見ん。
37 Men hvad jag säger eder, det säger jag allom: Vaker.
わが汝らに告ぐるは、凡ての人に告ぐるなり。目を覺しをれ』
