Malaki 3

1 Så Jag vill utsända min Ängel, den der vägen rör mig bereda skall; och med hast skall komma till sitt tempel Herren, den I söken, och förbundsens Ängel, den I begären. Si, han kommer, säger Herren Zebaoth.

Behold, I send my agent, and he shall prepare the way before me. And the Lord, whom ye seek, will suddenly come to his temple. And the messenger of the covenant, whom ye desire, behold, he comes, says Jehovah of hosts.

2 Men ho kan lida hans tillkommelses dag? Och ho skall bestå, då han låter sig se? Ty han är lika som en guldsmeds eld, och såsom en vaskerskos såpa.

But who can abide the day of his coming? And who shall stand when he appears? For he is like a refiner's fire, and like fuller's soap.

3 Han skall sitta, och smälta och fäja silfret; han skall fäja och rensa Levi söner, lika som silfver och guld; Så skola de då offra spisoffer uti rättfärdighet Herranom.

And he will sit as a refiner and purifier of silver. And he will purify the sons of Levi, and refine them as gold and silver. And they shall offer to Jehovah offerings in righteousness.

4 Och Juda och Jerusalems spisoffer skall väl behaga Herranom, lika som fordomdags, och i de förra år.

Then the offering of Judah and Jerusalem shall be pleasant to Jehovah, as in the days of old, and as in ancient years.

5 Och jag skall komma till eder, och straffa eder, och skall vara ett snart vittne emot de trollkarlar, horkarlar och menedare, och emot dem som vild och orätt göra dagakarlenom, enkone och dem faderlösa, och förtrycka främlingen, och intet frukta mig, säger Herren Zebaoth.

And I will come near to you to judgment, and I will be a swift witness against the sorcerers, and against the adulterers, and against the false swearers, and against those who oppress the hireling in his wages, the widow, and the fatherless, and who turn aside the sojourner, and do not fear me, says Jehovah of hosts.

6 Ty jag är Herren, den icke ljuger; och I, Jacobs barn, skolen icke allesamman förgås.

For I, Jehovah, do not change. Therefore ye, O sons of Jacob, are not consumed.

7 I hafven ifrå edra fäders tid allstädes afvikit ifrå min bud, och intet hållit dem. Så omvänder eder nu till mig, så vill lag ock vända mig till eder, säger Herren Zebaoth. Så sägen I då: Hvarutinnan skole vi omvända oss?

From the days of your fathers ye have turned aside from my ordinances, and have not kept them. Return to me, and I will return to you, says Jehovah of hosts. But ye say, How shall we return?

8 Är det rätt, att en menniska besviker Gud, såsom I besviken mig? Så sägen I då: Hvarmed besvike vi dig? Med tiond och häfoffer.

Will a man rob God? Yet ye rob me. But ye say, How have we robbed thee? In tithes and offerings.

9 Derföre ären I ock förbannade, så att all ting försvinner eder undan händerna; ty I besviken mig allesamman.

Ye are cursed with the curse, for ye rob me, even this whole nation.

10 Men förer mig tiondena allesammans uti mina tiondelado, att i mino huse må spis vara; och bepröfver mig härutinnan, säger Herren Zebaoth, om jag ock icke upplåter eder himmelens fenster, och gjuter välsignelse neder tillfyllest.

Bring ye the whole tithe into the storehouse, that there may be food in my house, and prove me now with this, says Jehovah of hosts, if I will not open to you the windows of heaven, and pour you out a blessing, that there shall not be room enough for it.

11 Och jag vill för eder straffa frätaren att han icke skall förderfva fruktena på markene, och att vinträt i åkrenom icke skall vara eder ofruktsamt, säger Herren Zebaoth;

And I will rebuke the devourer for your sakes, and he shall not destroy the fruits of your ground, nor shall your vine cast its fruit before the time in the field, says Jehovah of hosts.

12 Så att alle Hedningar skola prisa eder saliga; ty I skolen vara ett kosteligit land, säger Herren Zebaoth.

And all nations shall call you blessed, for ye shall be a delightful land, says Jehovah of hosts.

13 I talen hårdeliga emot mig, säger Herren. Så sägen I då: Hvad tale vi emot dig?

Your words have been stout against me, says Jehovah. Yet ye say, What have we spoken against thee?

14 Dermed, att I sägen: Det är förgäfves, att man Gudi tjenar, och hvad båtar det, att vi hållom hans bud, och förom ett strängt lefverne för Herranom Zebaoth?

Ye have said, It is vain to serve God, and what profit is it that we have kept his charge, and that we have walked mournfully before Jehovah of hosts?

15 Derföre prise vi de föraktare; ty de ogudaktige växa till; de försöka Gud, och det går dem alltsammans väl utaf.

And now we call the proud happy. Yea, those who work wickedness are built up. Yea, they challenge God, and escape.

16 Men de, som frukta Herran, trösta hvarann alltså: Herren märker det, och hörer det; och det är en tänkeskrift för honom skrifven, för dem som frukta Herran, och tänka uppå hans Namn.

Then those who feared Jehovah spoke one with another, and Jehovah hearkened, and heard, and a book of remembrance was written before him, for those who feared Jehovah, and who thought upon his name.

17 De skola, säger Herren Zebaoth, vara min egendom på dem dagenom, den jag göra skall; och jag vill skona dem, lika som man skonar sin egen son, den honom tjenar.

And they shall be mine, says Jehovah of hosts, my own possession, in the day that I make. And I will spare them, as a man spares his own son who serves him.

18 Och I skolen deremot åter se, hvad för en åtskilnad är emellan den rättfärdiga och den ogudaktiga, och emellan den som Gudi tjenar, och den som honom icke tjenar.

Then ye shall return and discern between the righteous man and the wicked man, between him who serves God and him who does not serve him.