Lukas 6
1 Och det begaf sig på en Eftersabbath, att han gick igenom säd; och hans Lärjungar ryckte upp ax, och gnuggade sönder med händerna, och åto.
One Sabbath Jesus was passing through the grainfields, and His disciples began to pick the heads of grain, rub them in their hands, and eat them.
2 Då sade somlige af de Phariseer till dem: Hvi gören I det som icke är lofligit göra om Sabbatherna?
But some of the Pharisees asked, “Why are you doing what is unlawful on the Sabbath?”
3 Svarade Jesus, och sade till dem: Hafven I icke läsit hvad David gjorde, då han hungrade, och de med honom voro?
Jesus replied, “Have you not read what David did when he and his companions were hungry?
4 Huru han gick in i Guds hus, och tog skådobröden, och åt, och gaf desslikes dem som med honom voro; hvilket ingom lofligit var att äta, utan allenast Prestomen.
He entered the house of God, took the consecrated bread and gave it to his companions, and ate what is lawful only for the priests to eat.”
5 Och sade han till dem: Menniskones Son är en Herre, desslikes ock öfver Sabbathen.
Then Jesus declared, “The Son of Man is Lord of the Sabbath.”
6 Och det begaf sig på en annan Sabbath, att han gick in uti Synagogon, och lärde; och der var en menniska, hvilkens högra hand var borttvinad.
On another Sabbath Jesus entered the synagogue and was teaching, and a man was there whose right hand was withered.
7 Och de Skriftlärde och Phariseer vaktade på honom, om han någon helbregda gjorde på Sabbathen, att de måtte finna något, der de kunde anklagan före.
Looking for a reason to accuse Jesus, the scribes and Pharisees were watching Him closely to see if He would heal on the Sabbath.
8 Men han förstod deras tankar, och sade till menniskona, som den tvinada handen hade: Statt upp, och gack fram. Han stod upp, och gick fram.
But Jesus knew their thoughts and said to the man with the withered hand, “Get up and stand among us.” So he got up and stood there.
9 Då sade Jesus till dem: Jag skall spörja eder: Må man göra väl om Sabbatherna, eller göra illa; hjelpa lifvet, eller förspillat?
Then Jesus said to them, “I ask you, which is lawful on the Sabbath: to do good or to do evil, to save life or to destroy it?”
10 Och han såg sig om på dem alla, och sade till menniskona: Räck ut dina hand. Han ock så gjorde. Och hans hand vardt honom färdig, såsom den andra.
And after looking around at all of them, He said to the man, “Stretch out your hand.” He did so, and it was restored.
11 Men de vordo ursinnige, och talades vid emellan sig, hvad de skulle göra åt Jesus.
But the scribes and Pharisees were filled with rage and began to discuss with one another what they might do to Jesus.
12 Så hände det uti de dagar, att han utgick uppå ett berg till att bedja; och blef der öfver nattena i bönen till Gud.
In those days Jesus went out to the mountain to pray, and He spent the night in prayer to God.
13 Och då dager vardt, kallade han sina Lärjungar; och utvalde tolf af dem, hvilka han ock kallade Apostlar.
When daylight came, He called His disciples to Him and chose twelve of them, whom He also designated as apostles:
14 Simon, den han ock kallade Petrus, och Andreas, hans broder, Jacobus och Johannes, Philippus och Bartholomeus,
Simon, whom He named Peter, and his brother Andrew; James and John; Philip and Bartholomew;
15 Mattheus och Thomas, Jacobus, Alphei son, och Simon, som kallas Zelotes,
Matthew and Thomas; James son of Alphaeus and Simon called the Zealot;
16 Och Judas, Jacobs ( son ), och Judas Ischariothes, den ock förrädaren var.
Judas son of James, and Judas Iscariot, who became a traitor.
17 Och han gick neder med dem, och stod på en plats i markene, och hele hopen af hans Lärjungar, och ganska mycket folk utaf allt Judiska landet, och Jerusalem, och ifrå Tyrus och Sidon, som vid hafvet ligga;
Then Jesus came down with them and stood on a level place. A large crowd of His disciples was there, along with a great number of people from all over Judea, Jerusalem, and the sea coast of Tyre and Sidon.
18 Hvilke komne voro, på det de ville höra honom, och varda botade af sina sjukdomar. Och de, som qvalde voro af de orena andar, vordo helbregda.
They had come to hear Him and to be healed of their diseases, and those troubled by unclean spirits were healed.
19 Och allt folket for efter att taga på honom; ty af honom gick kraft, som alla botade.
The entire crowd was trying to touch Him, because power was coming from Him and healing them all.
20 Och han lyfte upp sin ögon öfver sina Lärjungar, och sade: Salige ären I fattige; ty Guds rike hörer eder till.
Looking up at His disciples, Jesus said: “Blessed are you who are poor, for yours is the kingdom of God.
21 Salige ären I, som nu hungren; ty I skolen blifva mättade. Salige ären I, som nu gråten; ty I skolen le.
Blessed are you who hunger now, for you will be filled. Blessed are you who weep now, for you will laugh.
22 Salige varden I, då menniskorna hata eder, och afskilja eder, och banna eder, och bortkasta edart namn, såsom det ondt vore, för menniskones Sons skull.
Blessed are you when people hate you, and when they exclude you and insult you and reject your name as evil because of the Son of Man.
23 Glädjens och fröjdens på den dagen; ty si, edor lön är mycken i himmelen; sammalunda hafva deras fäder ock gjort Prophetomen.
Rejoice in that day and leap for joy, because great is your reward in heaven. For their fathers treated the prophets in the same way.
24 Men ve eder, som rike ären; ty I hafven edar hugnad.
But woe to you who are rich, for you have already received your comfort.
25 Ve eder, som mätte ären; ty I skolen hungra. Ve eder, som nu len; ty I skolen gråta och sörja.
Woe to you who are well fed now, for you will hunger. Woe to you who laugh now, for you will mourn and weep.
26 Ve eder, då alla menniskor lofva eder; ty sammalunda hafva ock deras fäder gjort dem falska Prophetomen.
Woe to you when all men speak well of you, for their fathers treated the false prophets in the same way.
27 Men eder, som hören, säger jag: Älsker edra ovänner; görer dem godt, som hata eder;
But to those of you who will listen, I say: Love your enemies, do good to those who hate you,
28 Välsigner dem som eder banna, och beder för dem som eder orätt göra.
bless those who curse you, pray for those who mistreat you.
29 Den dig slår på det ena kindbenet, dem håll ock det andra till; och den dig tager mantelen ifrå, honom förhåll icke heller kjortelen.
If someone strikes you on one cheek, turn to him the other also. And if someone takes your cloak, do not withhold your tunic as well.
30 Hvarjom och enom, som något begärar af dig, honom gif; och af den, som dina ting tager ifrå dig, beds intet igen.
Give to everyone who asks you, and if anyone takes what is yours, do not demand it back.
31 Och såsom I viljen att menniskorna skola göra eder, görer ock I dem sammalunda.
Do to others as you would have them do to you.
32 Och om I älsken dem, som eder älska, hvad tack hafven I derföre? Ty syndarena älska ock dem, af hvilka de älskade varda.
If you love those who love you, what credit is that to you? Even sinners love those who love them.
33 Och om I gören dem godt, som eder godt göra, hvad tack hafven I derföre? Ty syndarena göra det ock.
If you do good to those who do good to you, what credit is that to you? Even sinners do the same.
34 Och om I lånen dem, der I hoppens få något igen, hvad tack hafven I derföre? Ty syndarena låna ock syndarom, på det de skola få lika igen.
And if you lend to those from whom you expect repayment, what credit is that to you? Even sinners lend to sinners, expecting to be repaid in full.
35 Utan heldre älsker edra ovänner, och görer väl, och låner, förhoppandes der intet af; och edor lön skall vara mycken, och I skolen vara dens Högstas barn; ty han är mild emot de otacksamma och onda.
But love your enemies, do good to them, and lend to them, expecting nothing in return. Then your reward will be great, and you will be sons of the Most High; for He is kind to the ungrateful and wicked.
36 Varer fördenskull barmhertige, såsom edar Fader ock barmhertig är.
Be merciful, just as your Father is merciful.
37 Dömer icke så varden I icke dömde; fördömer icke, så varden I icke fördömde; förlåter, så varder eder förlåtet.
Do not judge, and you will not be judged. Do not condemn, and you will not be condemned. Forgive, and you will be forgiven.
38 Gifver, så varder eder gifvet; ett godt mått, väl stoppadt, skakadt och öfverflödande, skall man gifva uti edart sköt; ty med samma mått, som I mäten, skola andre mäta eder.
Give, and it will be given to you. A good measure, pressed down, shaken together, and running over will be poured into your lap. For with the measure you use, it will be measured back to you.”
39 Och han sade till dem en liknelse: Kan ock en blinder leda en blindan? Falla de icke både i gropena?
Jesus also told them a parable: “Can a blind man lead a blind man? Will they not both fall into a pit?
40 Lärjungen är icke öfver sin Mästare; men hvar och en är fullkommen, då han är såsom hans Mästare.
A disciple is not above his teacher, but everyone who is fully trained will be like his teacher.
41 Hvad ser du ett grand uti dins broders öga; men en bjelka uti ditt eget öga varder du intet varse?
Why do you look at the speck in your brother’s eye, but fail to notice the beam in your own eye?
42 Eller huru kan du säga till din broder: Broder, håll, jag vill borttaga grandet, som uti ditt öga är; och du ser icke sjelf bjelkan uti ditt öga? Du skrymtare, tag först bort bjelkan utu ditt öga, och sedan se till att du kan uttaga grandet, som är i dins broders öga.
How can you say, ‘Brother, let me take the speck out of your eye,’ while you yourself fail to see the beam in your own eye? You hypocrite! First take the beam out of your own eye, and then you will see clearly to remove the speck from your brother’s eye.
43 Ty det är icke godt trä, som gör onda frukt; ej heller ondt trä, som gör goda frukt.
No good tree bears bad fruit, nor does a bad tree bear good fruit.
44 Ty hvart och ett trä varder kändt af sine frukt; ty icke hemtar man heller fikon af törne; ej heller hemtar man vinbär af tistelen.
For each tree is known by its own fruit. Indeed, figs are not gathered from thornbushes, nor grapes from brambles.
45 En god menniska bär godt fram utaf sins hjertas goda fatabur, och en ond menniska bär ondt fram utaf sins hjertas onda fatabur; ty deraf hjertat fullt är, det talar munnen af.
The good man brings good things out of the good treasure of his heart, and the evil man brings evil things out of the evil treasure of his heart. For out of the overflow of the heart, the mouth speaks.
46 Hvad kallen I mig Herra, Herra; och gören dock icke hvad jag säger eder?
Why do you call Me ‘Lord, Lord,’ but not do what I say?
47 Hvilken som kommer till mig, och hörer min ord, och gör derefter, jag vill låta eder se, hvem han lik är.
I will show you what he is like who comes to Me and hears My words and acts on them:
48 Han är lik enom man, som bygger ett hus; hvilken grof djupt, och lade grundvalen på hälleberget; då floden kom, strömmade hon in på huset, och kunde dock intet röra det; ty det var grundadt på hälleberget.
He is like a man building a house, who dug down deep and laid his foundation on the rock. When the flood came, the torrent crashed against that house but could not shake it, because it was well built.
49 Men den der hörer, och icke gör, han är lik enom man, som byggde sitt hus på jordena, utan grundval; der strömmade floden in på, och straxt föll det; och dess hus fall var stort.
But the one who hears My words and does not act on them is like a man who built his house on ground without a foundation. The torrent crashed against that house, and immediately it fell—and great was its destruction!”
