Lukas 4
1 Sedan gick Jesus ifrå Jordan igen, full med den Helga Anda, och vardt hafder af Andanom uti öknena;
Andin Eysa Muqeddes Rohqa tolup, Iordan deryasidin qaytip kélip, Roh teripidin chöl-bayawan’gha élip bérildi.
2 Och frestades i fyratio dagar af djefvulen, och åt intet i de dagar; utan då de ändade voro, sedan hungrade honom.
U u yerde qiriq kün Iblis teripidin sinaldi. U bu künlerde héchnerse yémidi. Künler ayaghlashqanda, uning qorsiqi taza achqanidi.
3 Då sade djefvulen till honom: Äst du Guds Son, så säg till denna stenen, att han varder bröd.
Emdi Iblis uninggha: — Sen eger Xudaning Oghli bolsang, mushu tashqa: «Nan’gha aylan!» dep buyrughin — dédi.
4 Då svarade Jesus, och sade till honom: Det är skrifvet: Menniskan lefver icke allenast af bröd, utan af hvart och ett Guds ord.
Eysa uninggha jawaben: — [Tewratta]: «Insan peqet nan bilenla emes, belki Xudaning herbir sözi bilenmu yashaydu» dep yézilghan, — dédi.
5 Och djefvulen hade honom på ett högt berg, och viste honom all rike i verldene, uti ett ögnablick.
Iblis yene uni égiz bir taghqa bashlap chiqip, bir deqiqe ichide dunyadiki barliq döletlerni uninggha körsetti.
6 Och djefvulen sade till honom: Dig vill jag gifva all denna magten, och deras härlighet; ty de äro mig i händer gifven, och hvem jag vill, gifver jag dem.
Iblis uninggha: — Men bu hakimiyetning hemmisini we uninggha tewe barliq shanushewketlerni sanga teqdim qilimen; chünki bular manga tapshurulghan, men uni kimge bérishni xalisam, shuninggha bérimen.
7 Vill du nu falla ned, och tillbedja mig, så skola de all höra dig till.
Eger bash qoyup manga sejde qilsang, bularning hemmisi séningki bolidu, — dédi.
8 Jesus svarade, och sade till honom: Gack bort ifrå mig, Satan; ty det är skrifvet: Din Herra Gud skall du tillbedja, och honom allena skall du dyrka.
Eysa uninggha jawab bérip: — [Tewratta]: «Perwerdigar Xudayingghila ibadet qil, peqet Uningla qulluqida bol!» dep yézilghan, — dédi.
9 Och hade han honom till Jerusalem, och satte honom uppå tinnarna af templet, och sade till honom: Äst du Guds Son, så gif dig här nedföre.
Andin Iblis uni Yérusalémgha élip bardi we uni ibadetxanining eng égiz jayigha turghuzup: — Xudaning Oghli bolsang, özüngni peske tashlap baqqin!
10 Ty det är skrifvet: Han skall befalla sina Änglar om dig; att de skola förvara dig;
Chünki [Tewratta]: «[Xuda] Öz perishtilirige séni qoghdash heqqide emr qilidu»;
11 Och bära dig på sina händer, att du icke stöter din fot emot stenen.
we, «Putungning tashqa urulup ketmesliki üchün, ular séni qollirida kötürüp yüridu» dep yézilghan, — dédi.
12 Då svarade Jesus, och sade till honom: Det är sagdt: Du skall icke fresta Herran din Gud.
Eysa uninggha: — «[Tewratta]: «Perwerdigar Xudayingni sinighuchi bolma!» depmu yézilghan, — dédi.
13 Och sedan djefvulen hade fullkomnat all frestelsen, for han ifrå honom till en tid.
Iblis barliq sinashlarni ishlitip chiqqandin kéyin, uni waqtinche tashlap kétip qaldi.
14 Och Jesus kom, genom Andans kraft, in i Galileen igen; och ryktet gick ut om honom i all den ängden deromkring.
Eysa Rohning küch-qudriti ichide Galiliye ölkisige qaytip keldi. Shuning bilen uning xewer-shöhriti etraptiki herbir yurtlargha tarqaldi.
15 Och han lärde i deras Synagogor, och vardt prisad af allom.
U ularning sinagoglirida telim bérgili turdi we ularning ulughlashlirigha sazawer boldi.
16 Och han kom till Nazareth, der han uppfödder var; och gick om Sabbathsdagen in i Synagogon, som hans sedvänja var, och stod upp, och ville läsa.
U özi béqip chong qilin’ghan yurti Nasaretke kélip, shabat küni adettikidek sinagogqa kirdi we shundaqla [muqeddes yazmilarni] oqushqa öre turdi
17 Då vardt honom fången Esaie Prophetens bok; och då han lät upp bokena, fann han det rummet, der skrifvet står:
we Tewrattiki «Yeshaya» dégen qisim uninggha tapshuruldi. U oram yazmini échip, munu sözler yézilghan yerni tépip oqudi:
18 Herrans Ande är öfver mig, derföre att han hafver smort mig; till att förkunna Evangelium dem fattigom hafver han sändt mig, till att läka de förkrossada hjerta; till att predika de fångar frihet, och dem blindom syn, och dem sönderslagnom förlossning;
— «Perwerdigarning Rohi méning wujudumda, Chünki U méni yoqsullargha xush xewerler yetküzüshke mesih qildi. Tutqunlargha azadliqni, We korlargha körüsh shipasini jakarlashqa, Ézilgenlerni xalas qilishqa, Perwerdigarning shapaet körsitidighan yilini jakarlashqa méni ewetti».
19 Till att predika Herrans behageliga år.
20 Sedan lade han boken tillhopa, och fick tjenarenom, och satte sig; och allas deras ögon, som i Synagogone vore, aktade på honom.
U yazmini türüwétip, sinagog xizmetchisige qayturup bérip, olturdi. Sinagogta olturghanlarning hemmisining közliri uninggha tikilip turatti.
21 Då begynte han till att säga till dem: I dag är denna Skrift fullbordad för edor öron.
U köpchilikke: — Mana bu ayet bügün quliqinglargha anglan’ghinida emelge ashurulmaqta, — dédi.
22 Och de båro honom alle vittnesbörd, och förundrade sig på de nådefulla ord, som gingo af hans mun, och sade: Är icke denne Josephs son?
Hemmisi uning yaxshi gépini qiliship, uning aghzidin chiqiwatqan shapaetlik sözlirige heyran qéliship: — Bu Yüsüpning oghli emesmu? — déyishti.
23 Då sade han till dem: Visserliga mågen I säga till mig denna liknelsen: Läkare, läk dig sjelfvan; huru stor ting hafve vi hört i Capernaum skedd vara; gör ock sådana här i ditt fädernesland.
U ulargha: — Shübhisizki, siler manga «Ey téwip, awwal özüngni saqayt!» dégen temsilni keltürüp, «Xewer tapqinimizdek, Kepernahum shehiride néme ishlar yüz bergen bolsa, mushu yerdimu, öz yurtungdimu shularni körsetmemsen?» dewatisiler, — dédi.
24 Sade han: Sannerliga säger jag eder: Ingen Prophet är afhållen i sitt fädernesland.
— Biraq shuni silerge berheq éytip qoyayki, héchqandaq peyghember öz yurti teripidin qobul qilin’ghan emes.
25 Men jag säger eder i sanning: Många enkor voro i Israel, uti Elie tid, då himmelen igenlyckt var i tre år och sex månader, då stor hunger var öfver hela landet.
Men silerge shu heqiqetni eslitimenki, Ilyas [peyghember]ning waqtida, asman uda üch yil alte ay étilip, dehshetlik bir qehetchilik barliq zéminni basqanda, Israilda nurghun tul ayallar bar idi;
26 Och till ingen af dem vardt Elias sänd; utan till ena enko uti Sareptha Sidons.
biraq Ilyas ularning héchqaysisining qéshigha emes, belki Zidonning Zarefat shehiridiki bir tul ayalning qéshighila ewetilgen.
27 Och månge spitelske voro i Israel, i Elisei Prophetens tid; och ingen af dem vardt ren gjord, förutan Naeman af Syrien.
We [shuninggha oxshash], Élisha peyghemberning waqtida, Israilda maxaw késilige giriptar bolghanlar nurghun bolsimu, lékin Suriyelik Naamandin bashqa, héchqaysisi saqaytilghan emes! — dédi.
28 Och alle, de i Synagogon voro, uppfylldes med vrede, då de detta hörde;
Sinagogdikiler bu sözlerni anglap, hemmisi qattiq ghezeplendi;
29 Och uppreste sig emot honom, och drefvo honom utu staden, och ledde honom ut öfverst på klinten af berget, der deras stad på byggder var, och ville stört honom der utföre;
ornidin turushup, uni sheherdin heydep chiqirip, shu sheher jaylashqan taghning léwige echiqip, tik yardin tashliwetmekchi bolushti.
30 Men han gick midt igenom dem sin väg.
Lékin u ularning arisidin bimalal ötüp, öz yoligha chiqip ketti.
31 Och han kom ned till den staden Capernaum i Galileen; och der lärde han dem om Sabbatherna.
U Galiliye ölkisining Kepernahum dégen bir shehirige chüshti, u yerde shabat künliride xelqqe telim béretti.
32 Och de förundrade sig på hans lärdom; ty med hans tal var väldighet.
Ular uning telimige heyran qélishti, chünki uning sözi tolimu nopuzluq idi.
33 Och uti Synagogon var en menniska besatt med en oren djefvuls anda; och han ropade med höga röst,
Emdi sinagogta napak jinning rohi chaplashqan bir kishi bolup, [uningdiki jin] qattiq awazda:
34 Sägandes: Hej, hvad hafve vi med dig, Jesu Nazarene? Äst du kommen till att förderfva oss? Jag vet ho du äst, nämliga den Guds Helige.
— Ey Nasaretlik Eysa, séning biz bilen néme karing?! Bizni yoqatqili keldingmu? Men séning kimlikingni bilimen, Xudaning Muqeddes Bolghuchisisen! — dep towlap ketti.
35 Och Jesus näpste honom, sägandes: Var tyst, och gack ut af honom. Och djefvulen kastade honom midt ibland dem, och gick ut af honom, och gjorde honom ingen skada.
Lékin Eysa jin’gha tenbih bérip: — Aghzingni yum! Uningdin chiq! — déwidi, jin héliqi ademni xalayiq otturisida yiqitiwétip, uningdin chiqip ketti. Lékin uninggha héch zerer yetküzmidi.
36 Och en förfärelse kom öfver dem alla; och de talade inbördes med hvarannan, sägande: Hvad skall detta vara? Ty han bjuder de orena andar med magt och väldighet, och de gå ut.
Hemmeylen buningdin qattiq heyran bolushup, bir-birige: — Bu zadi qandaq ish! U derweqe hoquq we qudret bilen napak rohlargha emr qilsila, ular chiqip kétidiken, — déyishti.
37 Och ryktet gick ut om honom allestäds i de landsändar deromkring.
Shuning bilen uning xewer-shöhriti etraptiki herbir yurtlargha tarqaldi.
38 Då Jesus uppstod utu Synagogon, gick han in i Simons hus. Och Simons svära betvingades med stora skälfvosot; då bådo de honom för henne.
Eysa sinagogtin chiqip, Simonning öyige kirdi. Lékin Simonning qéynanisi éghir tep késili bolup qalghanidi; ular Eysadin uning hajitidin chiqishini ötündi.
39 Och han trädde in till henne, och näpste skälfvone; och skälfvan öfvergaf henne; och hon stod straxt upp, och tjente dem.
U ayalning béshida turup, tepke tenbih bériwidi, tep shuan uningdin ketti. U derhal ornidin turup, ularni kütüshke bashlidi.
40 Då solen nedergick, alle de som hade sjukt folk af allahanda sjukor, ledde dem till honom; och han lade händerna på hvar och en, och gjorde dem helbregda.
Kün pétishi bilenla, kishiler herxil késellerge giriptar bolghan yéqinliri bolsila, ularni uning aldigha élip kélishti. U ulargha bir-birlep qolini tegküzüp, ularni saqaytti.
41 Foro också djeflarna ut af mångom, ropade och sade: Du äst Christus, Guds Son; då näpste han dem, och stadde icke till att de skulle tala; ty de visste, att han var Christus.
Kishilerge chaplashqan nurghun jinlar ulardin chiqip: «Sen Xudaning Oghli!» dep towlap kétetti. Lékin u ulargha tenbih bérip, söz qilishigha yol qoymidi; chünki ular uning Mesih ikenlikini biletti.
42 Då dager vardt, gick han ut i ödemarken; och folket sökte honom, och kommo till honom, och förhöllo honom, att han icke skulle gå ifrå dem.
Kün chiqishi bilen, u sheherdin chiqip, pinhan bir jaygha ketti. Biraq top-top xalayiq uni izdep yüretti; ular uni tapqanda aldigha kélip, uni arimizda qalsun dep kétishidin tosmaqchi bolushti.
43 Då sade han till dem: Andra städer måste jag ock predika Guds rike; ty jag är dertill sänd.
Lékin u ulargha: — Xudaning padishahliqining xush xewirini bashqa sheher-yézilarghimu yetküzüshüm kérek; chünki men del bu ishqa ewetilgenmen, — dédi.
44 Och han predikade uti de Synagogor i Galileen.
Shuning bilen u Galiliyediki sinagoglarda telim bérip yüriwerdi.
